Profiles

Valérie Alfvén

Valérie Alfvén

Biträdande lektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
E-post valerie.alfven@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D598
Postadress Institutionen för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är biträdande lektor i översättningsvetenskap med inriktning översättning. Jag forskar om barn- och ungdomslitteraturöversättningar och inom översättningssociologi. Närmare undersöker jag hur tabubelagda ämnen - eller ämnen som kan anses provokativa - tas upp i barn- och ungdomslitteratur, hur de översätts och hur dessa översättningar bemöts. Med andra ord gäller det att undersöka vilken roll spelar översättningen i bl.a. spridningen av nya idéer och i slutändan i den sociala och den litterära utvecklingen. Jag arbetar främst med översättningar från Sverige mot den fransktalande världen men också mot USA och England. Jag intresserar mig också för fransk barn- och ungdomslitteratur i Sverige.

Min avhandling från 2016 Violence gratuite et adolescents-bourreaux: Réception, traduction et enjeux de deux romans suédois pour adolescents, en France, au début des années 2000 [Oprovocerat våld och onda ungdomar: Reception, översättning och roll av två svenska ungdomsromaner i Frankrike i början av 2000-talet] undersökte hur det oprovocerade våldet bland ungdomar gestaltades och översattes i två nutida realistiska svenska ungdomsromaner. Jag visade att de källtextnära översättningarna bemöttes med moralpanik och att ytterst få franska författare hade skrivit om just oprovocerat våld tidigare. Med hjälp av Even-Zohars polysystems teorin undersökte jag påverkan av dessa svenska ungdomsromaner i det franska litterära fältet och la hypotesen att de svenska realistiska ungdomsromanerna skulle kunna vara en markör för sociala och litterära normförändringar.

Jag har också en master i litteraturvetenskap från Université de Rennes II, Frankrike. Min masteruppsats från 2001, Fifi Brindacier d'Astrid Lindgren : étude d'une métamorphose et d'une renaissance handlar om Pippi Långstrump och dessa franska översättningar.

Utöver det är jag också legitimerad gymnasielärare och har läst Förlagskunskap vid Stockholms universitet. 

Jag är medlem i EST (European Society for Translation Studies), i IRSCL (International Research Society for Children's Literature) och i «Réseau nord-européen de traduction des littératures francophones». Jag sitter också i redigeringskommittén för Revue nordique des études francophones https://franorfon.org/

Undervisning

Jag undervisar bl.a. i översättningsteori, kommunikation i ett flerkulturellt perspektiv och samtida översättningsforskning. Jag handleder också kandidat- och magisteruppsatser. Tillsammans med min kollega Ulf Norberg undervisar jag på metodseminarierna och leder framläggningarna av kandidatuppsatser under vårterminen varje år.

Tidigare har jag arbetat som vikarierande lektor vid Romanska och klassiska institutionen vid Stockholms universitet och undervisat i franska på grund- och avancerad nivå. Jag har också arbetat som lärare i franska på gymnasiet och i ett tidigare liv undervisat franska för vuxna i Sverige men också i Vietnam.

 

Forskning

I min forskning arbetar jag inom forskningstraditionen Deskriptiva översättningsstudier med speciell inriktning mot Översättningssociologi och barn- och ungdomslitteratur. Mitt aktuella forskningsprojekt heter: Svensk barn- och ungdomslitteratur i England och USA: att hitta sin plats i ett hegemoniskt litterärt fält. Jag undersöker vilken plats svensk barn- och ungdomslitteratur får i dessa två länder som har en stor nationell produktion och vilken påverkan översatt svensk barn- och ungdomslitteratur kan få. Jag intresserar mig också för översättarens roll.

Jag arbetar också kring mindre projekt, som t.ex. översättningen av svordomar och kraftuttryck från svenska till franska och dess reception, översättningen av neuro-atypiska sjukdomar eller översättare som arbetar i par och dess påverkan på översättning.

 

Nyckel ord: Barn- och ungdomslitteratur, översättningssociologi, reception, översättning, polysystem, censur, normer, tabubelagda ämne, etiska perspektiv


 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2021. Valérie Alfvén, Charlotte Lindgren. Dagens arena

    Den franske författaren Jean-Claude Mourlevat var i stort sett okänd i Sverige innan han fick Almapriset. När engelska dominerar översättningar av barn- och ungdomslitteratur är Almapriset viktigt för att lyfta böcker på andra språk, skriver Valérie Alfvén och Charlotte Lindgren.

  • 2020. Valérie Alfvén. Children’s Literature in Translation, 263-276

    This chapter examines the translation and reception of two Swedish young adult novels – Spelar död [Play Dead] and När tågen går förbi [When the Trains Pass By] – published in France in the 2000s. Both books use unprovoked violence in a realistic genre for adolescents, something no French author had dared to do previously. The two novels ignited a moral panic in France that led to heated debates in the French literary field. This chapter retraces the stormy reception of these novels in France and analyzes the constraints to which translations of unprovoked violence are often subject, especially when translated from a source culture whose norms are more liberal than the target culture. Linking translation strategies with reception, this chapter uses Even-Zohar’s polysystem theory to determine how the two novels became ‘innovative’ (in Even-Zohar’s sense of the term) in the French literary field in the 2000s.

  • 2018. Valérie Alfvén.

    Through examples of realistic novels for Swedish teenagers and, in comparison with the French production of the early 2000s, this article seeks to highlight the growing emergence in Sweden of a "nasty" teenager who uses unprovoked violence against other teenagers. This character of a nasty girl begins, timidly, to break out/emerge into French realistic novels as well.

  • 2016. Valérie Alfvén (et al.).

    The purpose of this thesis is to contribute to a better understanding of the role of Swedish literature for adolescents in the French literary scene in the early 2000s. The sociology of literature constitutes the main theoretical framework of this thesis.

    Drawing from examples that broach the sensitive topic of "unprovoked violence" as it is treated in two Swedish novels for teenagers, Spelar död [Play Death] by Stefan Casta and När tågen går förbi (Train Wreck) by Malin Lindroth, this thesis shows how these novels are innovative in Even-Zohar’s sense of the term, as addressed in his Polysystem Theory (1990). By introducing "unprovoked violence" and violent teenagers via a realistic genre, such works filled a vacuum in the French system and injected a new dynamic into it. This dynamic makes it possible for new literary models to be introduced in the system and to change the standards of that system.

    The analyses of the French and Swedish receptions of the two novels mentioned above show that they gave rise to a moral panic in France, which is not an unusual thing to happen in periods of ongoing change. This also clarifies the differences in norms between the two systems. The French system tends to reject dark topics, while the Swedish wishes to discuss them. The investigations of the translations of unprovoked violence show that adherence to Swedish norms determine the translation’s adequacy (Toury), which may be part of the reason for the stormy reception the two works received in France, and their undergoing censure. The position of translators and publishers in the literary system also plays a major role for a translated text not being censured during the transfer from one system to another.

    Even if the Swedish titles translated into French are few, this thesis shows that the impact of Swedish literature on adolescents in France is certain. By introducing new and sensitive topics, such novels could be early markers of an evolution of the French field of literature for adolescents.

  • 2015. Valérie Alfvén, Hugues Engel. Översättning för en ny generation

    I Frankrike styrs barn- och ungdomspublikationer av en lag från juli 1949 som har till syfte att förhindra ungdomens ”demoralisering”. Denna lag har utan tvekan haft ett starkt inflytande på den franska ungdomslitteraturen. Författare och förläggare kan nämligen hållas juridiskt ansvariga för sina texters innehåll. Däremot är den svenska ungdomslitteraturen känd för sin frihet i hur vissa ”känsliga” ämnen behandlas (se Delbrassine 2006). Ett av dessa känsliga ämnen är ”oprovocerat våld” (fr. violence gratuite), vilket är centralt i Spelar död av Stefan Casta. Denna text hyllades av den svenska kritikerkåren medan den väckte starka reaktioner och stor debatt bland franska kritiker. Frågan är om denna franska ”tveksamhet” och detta motstånd mot våldsamma inslag i ungdomslitteratur kan spåras i översättningarna. Vi har undersökt empiriskt hur tvåspråkiga läsare upplever våldet i Castas text och dess franska översättning. Föreliggande studie visar att översättningen tonar ner textens verbala våld. Trots detta upplevs den franska översättningen som lika våldsam eller något mindre våldsam som det svenska originalet. Detta kan bero på att översättaren inte har gjort någon ändring i det diegetiska våldet – och detta trots de starka normer som råder i den franska barn- och ungdomslitteraturen.

  • 2015. Valérie Alfvén. Médiations interculturelles entre la France et la Suède, 244-256

    La réception mouvementée de deux romans suédois pour adolescents, en France, au début des années 2000, permet de s’interroger sur le traitement de la thématique sensible de la violence gratuite exercée par des adolescents et de montrer comment cette thématique affronte brutalement une doxa propre à la littérature de jeunesse. À travers la réception et la traduction de ces deux romans, il est alors possible de mettre en lumière une résistance française face à la phobie de l’idylle suédoise. 

    The reception of two Swedish novels for teenagers in France in the early years of 2000 raises questions on the treatment of the sensitive topic of “violence with no apparent reasons” and how it brutally goes against a doxa, specific to children's literature. Through the reception and translation of these two novels it is possible to highlight a French resistance against a Swedish phobic idyll.

  • 2001. Valérie Alfvén, Isabelle Nières-Chevrel, Isabelle Nières-Chevrel.

    Quatre questions vont se poser pour notre étude de Fifi Brindacier : que vaut la nouvelle version de 1995 et qu'apporte-t-elle de nouveau par rapport aux premières versions ? En quoi diffèrent les versions de 1951 et de 1962 par rapport à l'original ? Quel succès pour Pippi Långstrump en Suède et en Europe ? L'insuccès du livre en France et les choix de la traductrice sont-ils liés au contexte socio-historique et littéraire français d'après la seconde guerre mondiale?

Visa alla publikationer av Valérie Alfvén vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 28 april 2021

Bokmärk och dela Tipsa