Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Valérie AlfvénBiträdande lektor

Om mig

Jag är biträdande lektor i översättningsvetenskap med inriktning översättning och forskar om barn- och ungdomslitteraturöversättningar och inom översättningssociologi.

Jag har en master i litteraturvetenskap från Université de Rennes II, Frankrike (2011) och är även legitimerad gymnasielärare i franska. Jag läste Förlagskunskap vid Stockholms universitet. 

Jag är medlem i EST (European Society for Translation Studies), i IRSCL (International Research Society for Children's Literature), i «Réseau nord-européen de traduction des littératures francophones» och SNÖ (Svenskt nätverk för översättningsvetenskap). Jag sitter också i redigeringskommittén för Revue nordique des études francophones https://franorfon.org/

Undervisning

Jag undervisar i  bl.a. översättningsteori och skönlitterär översättning. Jag handleder även kandidat- och magisteruppsatser. Tillsammans med min kollega Ulf Norberg undervisar jag på metodseminarierna och leder framläggningarna av kandidatuppsatser under vårterminen varje år.

 

 

Forskning

I min forskning arbetar jag inom forskningstraditionen Deskriptiva översättningsstudier med speciell inriktning mot Översättningssociologi och barn- och ungdomslitteratur. Mitt aktuella forskningsprojekt heter: Svensk barn- och ungdomslitteratur i England och USA: att hitta sin plats i ett hegemoniskt litterärt fält. Jag undersöker vilken plats och vilken möjlig påverkan svensk barn- och ungdomslitteratur får i dessa två länder där översättningarna är få jämfört med den nationella produktionen. Jag intresserar mig också för översättarens roll.

Jag arbetar också kring mindre projekt, som t.ex. översättningen av svordomar och kraftuttryck från svenska till franska och dess reception, översättningen av neuro-atypiska sjukdomar eller översättare som arbetar i par och dess påverkan på översättning.

 

Nyckel ord: Barn- och ungdomslitteratur, översättningssociologi, reception, översättning, polysystem, censur, normer, tabubelagda ämne, etiska perspektiv


 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Traduction et réception de sujets difficiles en littérature de jeunesse de la France à la Suède

    2021. Valérie Alfvén, Charlotte Lindgren. Littératures et cultures d'enfance et de jeunesse, 147-166

    Kapitel

    This article deals with the reception of the translations of the Belgian picture book illustrator and writer Kitty Crowther in Sweden, from the moment she got the prestigious ALMA-prize 2010. The analyse of the reception of her translated work to Swedish through press articles and professional critics shows that she was unknown in Sweden before she gets the prize and that it permitted her to quickly win a high status in the Swedish literary field for children. We also found that the articles linked willingly Crowther and her illustrations to Scandinavian. We argue that in fact, giving her the prize is making a self-consecration (Casanova). By doing this, Sweden reinforces its role as a consecrator in the world field of Children’s literature and strengthens the autonomy of its position in it.

    Läs mer om Traduction et réception de sujets difficiles en littérature de jeunesse de la France à la Suède
  • Almapriset lyfter världens barnböcker

    2021. Valérie Alfvén, Charlotte Lindgren. Dagens arena

    Artikel

    Den franske författaren Jean-Claude Mourlevat var i stort sett okänd i Sverige innan han fick Almapriset. När engelska dominerar översättningar av barn- och ungdomslitteratur är Almapriset viktigt för att lyfta böcker på andra språk, skriver Valérie Alfvén och Charlotte Lindgren.

    Läs mer om Almapriset lyfter världens barnböcker
  • Defying norms through unprovoked violence

    2020. Valérie Alfvén. Children’s Literature in Translation, 263-276

    Kapitel

    This chapter examines the translation and reception of two Swedish young adult novels – Spelar död [Play Dead] and När tågen går förbi [When the Trains Pass By] – published in France in the 2000s. Both books use unprovoked violence in a realistic genre for adolescents, something no French author had dared to do previously. The two novels ignited a moral panic in France that led to heated debates in the French literary field. This chapter retraces the stormy reception of these novels in France and analyzes the constraints to which translations of unprovoked violence are often subject, especially when translated from a source culture whose norms are more liberal than the target culture. Linking translation strategies with reception, this chapter uses Even-Zohar’s polysystem theory to determine how the two novels became ‘innovative’ (in Even-Zohar’s sense of the term) in the French literary field in the 2000s.

    Läs mer om Defying norms through unprovoked violence
  • Tueuses sans gages ou l’émergence de l’« inquiétante adolescente » dans les romans réalistes contemporains pour adolescents

    2018. Valérie Alfvén.

    Artikel

    Through examples of realistic novels for Swedish teenagers and, in comparison with the French production of the early 2000s, this article seeks to highlight the growing emergence in Sweden of a "nasty" teenager who uses unprovoked violence against other teenagers. This character of a nasty girl begins, timidly, to break out/emerge into French realistic novels as well.

    Läs mer om Tueuses sans gages ou l’émergence de l’« inquiétante adolescente » dans les romans réalistes contemporains pour adolescents
  • Violence gratuite et adolescents-bourreaux

    2016. Valérie Alfvén (et al.).

    Avhandling (Dok)

    The purpose of this thesis is to contribute to a better understanding of the role of Swedish literature for adolescents in the French literary scene in the early 2000s. The sociology of literature constitutes the main theoretical framework of this thesis.

    Drawing from examples that broach the sensitive topic of "unprovoked violence" as it is treated in two Swedish novels for teenagers, Spelar död [Play Death] by Stefan Casta and När tågen går förbi (Train Wreck) by Malin Lindroth, this thesis shows how these novels are innovative in Even-Zohar’s sense of the term, as addressed in his Polysystem Theory (1990). By introducing "unprovoked violence" and violent teenagers via a realistic genre, such works filled a vacuum in the French system and injected a new dynamic into it. This dynamic makes it possible for new literary models to be introduced in the system and to change the standards of that system.

    The analyses of the French and Swedish receptions of the two novels mentioned above show that they gave rise to a moral panic in France, which is not an unusual thing to happen in periods of ongoing change. This also clarifies the differences in norms between the two systems. The French system tends to reject dark topics, while the Swedish wishes to discuss them. The investigations of the translations of unprovoked violence show that adherence to Swedish norms determine the translation’s adequacy (Toury), which may be part of the reason for the stormy reception the two works received in France, and their undergoing censure. The position of translators and publishers in the literary system also plays a major role for a translated text not being censured during the transfer from one system to another.

    Even if the Swedish titles translated into French are few, this thesis shows that the impact of Swedish literature on adolescents in France is certain. By introducing new and sensitive topics, such novels could be early markers of an evolution of the French field of literature for adolescents.

    Läs mer om Violence gratuite et adolescents-bourreaux
  • Hur översätts oprovocerat våld i ungdomslitteratur från svenska till franska? En empirisk studie

    2015. Valérie Alfvén, Hugues Engel. Översättning för en ny generation

    Kapitel

    I Frankrike styrs barn- och ungdomspublikationer av en lag från juli 1949 som har till syfte att förhindra ungdomens ”demoralisering”. Denna lag har utan tvekan haft ett starkt inflytande på den franska ungdomslitteraturen. Författare och förläggare kan nämligen hållas juridiskt ansvariga för sina texters innehåll. Däremot är den svenska ungdomslitteraturen känd för sin frihet i hur vissa ”känsliga” ämnen behandlas (se Delbrassine 2006). Ett av dessa känsliga ämnen är ”oprovocerat våld” (fr. violence gratuite), vilket är centralt i Spelar död av Stefan Casta. Denna text hyllades av den svenska kritikerkåren medan den väckte starka reaktioner och stor debatt bland franska kritiker. Frågan är om denna franska ”tveksamhet” och detta motstånd mot våldsamma inslag i ungdomslitteratur kan spåras i översättningarna. Vi har undersökt empiriskt hur tvåspråkiga läsare upplever våldet i Castas text och dess franska översättning. Föreliggande studie visar att översättningen tonar ner textens verbala våld. Trots detta upplevs den franska översättningen som lika våldsam eller något mindre våldsam som det svenska originalet. Detta kan bero på att översättaren inte har gjort någon ändring i det diegetiska våldet – och detta trots de starka normer som råder i den franska barn- och ungdomslitteraturen.

    Läs mer om Hur översätts oprovocerat våld i ungdomslitteratur från svenska till franska? En empirisk studie
  • Réticences françaises à la phobie de l'idylle?

    2015. Valérie Alfvén. Médiations interculturelles entre la France et la Suède, 244-256

    Kapitel

    La réception mouvementée de deux romans suédois pour adolescents, en France, au début des années 2000, permet de s’interroger sur le traitement de la thématique sensible de la violence gratuite exercée par des adolescents et de montrer comment cette thématique affronte brutalement une doxa propre à la littérature de jeunesse. À travers la réception et la traduction de ces deux romans, il est alors possible de mettre en lumière une résistance française face à la phobie de l’idylle suédoise. 

    The reception of two Swedish novels for teenagers in France in the early years of 2000 raises questions on the treatment of the sensitive topic of “violence with no apparent reasons” and how it brutally goes against a doxa, specific to children's literature. Through the reception and translation of these two novels it is possible to highlight a French resistance against a Swedish phobic idyll.

    Läs mer om Réticences françaises à la phobie de l'idylle?
  • La métamorphose francaise de Fifi Brindacier

    2001. Valérie Alfvén, Isabelle Nières-Chevrel, Isabelle Nières-Chevrel.

    Quatre questions vont se poser pour notre étude de Fifi Brindacier : que vaut la nouvelle version de 1995 et qu'apporte-t-elle de nouveau par rapport aux premières versions ? En quoi diffèrent les versions de 1951 et de 1962 par rapport à l'original ? Quel succès pour Pippi Långstrump en Suède et en Europe ? L'insuccès du livre en France et les choix de la traductrice sont-ils liés au contexte socio-historique et littéraire français d'après la seconde guerre mondiale?

    Läs mer om La métamorphose francaise de Fifi Brindacier

Visa alla publikationer av Valérie Alfvén vid Stockholms universitet