Profiles

Anna Christiernsson

Anna Christiernsson

Forskare

View page in English
Arbetar vid Juridiska institutionen
Telefon 08-16 23 58
E-post anna.christiernsson@juridicum.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 C
Rum C 860
Postadress Juridiska institutionen 106 91 Stockholm

Om mig


Jag är docent och biträdande lektor i miljörätt och ingår sedan 1 dec. 2019 i universitetets tvärvetenskapliga marina forskningskollegium med inriktning mot Östersjön (Baltic Sea Fellows).

 

Forskning och forskningsfinansiering  

Inom ramen för mitt biträdande lektorat bedriver jag forskning om det rättsliga skyddet av biologisk mångfald i Östersjön. Frågor som särskilt intresserar mig är sambanden mellan ekologi och juridik och rätten som styrmedel för att nå miljömål i komplexa, dynamiska och gränsöverskridande sammanhang. För mer info se https://www.su.se/ostersjocentrum/english/research/baltic-sea-fellows.

Annan pågående forskningsverksamhet omfattar projektledning av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Rätten, hållbar energianvändning och bevarandet av kulturhistoriska värden (finanserias av Energimyndigheten). För mer info se https://rekoforskning.se/ 

Tidigare forskning har bland annat handlat om naturdispensprövningar (rättsvetenskapligt projekt finanseriat av Naturvårdsverket), samordning mellan fiske- och miljölagstiftning i Sverige och EU (rättsvetenskapligt projektet finansierat av Formas), marin grön infrastruktur (tvärvetenskapligt projekt finansierat av Naturvårdsverket), miljökvalitetsnormer (tvärvetenskapligt projekt finansierat av Naturvårdsverket), rovdjursförvaltning (tvärvetenskapligt projekt finansierat av Naturvårdsverket) samt adaptiv och ekosystembaserad förvaltning av biologisk mångfald (tvärvetenskapliga projekt finansierade av Naturvårdsverket och Formas).

 

Undervisning  

Min undervisning har omfattat stora delar av den svenska miljörätten, EU:s miljörätt och den internationella miljörätten. Jag har tagit fram nya kurser och varit kursföreståndare, undervisat vid flera olika institutioner på SU men även vid flera olika universitet. Jag har även haft kursföreståndaransvar och undervisat i nationalekonomi (grundläggande och tillämpad mikro och makro samt miljöekonomi). För närvarande undervisar jag främst på Civilrätt D, specialkurserna Miljörätt och Transboundary Environmental Law och den fristående kursen Miljöskyddsjuridik samt handleder och examinerar examensarbeten i miljörätt. 

 

Akademisk bakgrund  

Jag disputerade i september 2011 vid Rättsvetenskapliga enheten, Luleå Tekniska Universitet, med avhandlingen Rättens förhållande till komplexa och dynamiska ekosystem. Under 2013-2016 hade jag en forskartjänst vid Juridiska fakulteten, Uppsala Universitet och en postdoc vid Havsmiljöinstitutet. 2016 utsågs jag till docent i miljörätt vid Juridiska fakulteten, Uppsala Universitet. Sedan 2017 är jag anställd vid Juridiska institutionen vid Stockholms Universitet, först som postdoc och för närvarande som biträdande lektor. 

 

Samverkan

Jag samverkar i stor utsträckning med det omgivande samhället, t.ex. genom att delta i olika lagstiftningsprocesser och vid olika konferenser och seminarier som riktar sig till den offentliga förvaltningen och/eller en bredare allmänhet. Sedan 2016 är jag ledamot i Naturvårdsverkets vetenskapliga råd för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och sedan 2019 expert för JP miljönet, en nätbaserad tidskrift som särskilt vänder sig till praktiskt tillämpande jurister och andra som arbetar med miljöfrågor inom offentlig eller privat sektor.

 

Medverkan vid konferenser och seminarier (de tre senaste)   

  • Presentation Hållbarhetsperspektiv i juristutbildningen, SU:s Hållbarhetsforum, 22 apr. 2021.
  • Presentation Strandskyddsutredningen, Baltic Breakfast, 14 apr. 2021. 
  • Presentation Prövning av strandskyddsdispenser, Naturskyddsföreningens webbinarium om strandskyddets framtid, 3 feb. 2021

 

Media (de fem senaste)  

  • Gipperth et al (2021). Dags att i grunden förändra vår relation till havet. GP, 8 juni. 
  • Svedäng et al. (2021). Värna kustmiljön – inte storskalig fiskeindustri. SvD, 9 maj. 
  • Stenson (2020). Oklarheten kring stärkt skydd i ny utredning. Baltic Eye, 17 dec.
  • Stenson (2020). Ny studie granskar strandskyddet. Baltic Eye, 27 nov.
  • Stenseke et al. (2019). Kris för biologisk mångfald i Sverige och i världen. SvD, 7 maj.

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2020. Anna Christiernsson, Melina Malafry, Edith Lalander Malmsten.

    Fönsterbyte är numera en bygglovsbefriad åtgärd, trots negativ påverkan på kulturvärden, så länge ändringen inte är märkbar för ”gemene man” och antikvarisk kompetens har inte längre någon betydelse i prövningen av vad som utgör en förvanskning. Så har två avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen i november 2019 tolkats av rättstillämpande myndigheter och fastighetsägare. I denna analys förklarar vi varför vi tror att detta är en feltolkning, hur avgörandena bör tolkas samt vad lagstiftaren kan göra för att ytterligare minska risken för förlust av kulturvärden.

  • 2019. Anna Christiernsson. Journal for European Environmental & Planning Law 16 (3), 237-261

    As with many biodiversity laws, the Habitats Directive allows for exemptions. While it can be argued that flexibility is necessary for handling dynamic ecosystems, the associated lack of legal clarity on the room to derogate can risk impairing both the effectiveness and the uniform application of EU-law. This study aims at clarifying the conditions to derogate from the strict protection of species under Article 16(1)(e), a provision which has been interpreted to provide a legal basis for hunting species with a favourable conservation status in several Member States. One such controversial case is the hunting of brown bears in Sweden. The Swedish brown bear management will thus be used as an illustrative example to discuss Member States’ discretion to derogate under Article 16(1)(e).

  • 2019. Yaffa Epstein (et al.).

    In the European Union (EU), the Habitats Directive bans the killing of strictly protected animal species. The killing of individual animals may nevertheless be allowed when there is no satisfactory alternative and doing so would not be detrimental to the maintenance of species populations at favorable conservation status for one of five enumerated reasons. This exception has been used by national authorities to allow hunting, frequently triggering litigation. Here, we review several contested aspects of the provisions allowing exceptions from strict protection, particularly those in the controversial Article 16(1)(e), in order to clarify Member States' discretion in allowing hunting. Correctly interpreting these provisions is necessary to ensure species are protected at the level intended by the Habitats Directive, and that their conservation status is improved or maintained. Our review suggests that it would be very difficult for national authorities to allow the hunting of strictly protected species while complying with EU law.

  • 2020. Antonia Nyström Sandman (et al.).

    Rapporten undersöker olika scenarier för hur den marina gröna infrastrukturen påverkas av mänskliga aktiviteter i förhållande till olika strategier för förvaltning. Forskningsprojektet har genomfört tre fallstudier med olika fokus: strandexploatering, trålfiske och klimatförändring. Genom scenariobaserade analyser visar forskarna vilken effekt olika beslut och åtgärder kan få på naturskydds- och miljömål.

    Det tvärvetenskapliga projektet är ett samarbete mellan experter inom ekologi och juridik. Forskarna beskriver hur lagstiftning, planering och förvaltningsstrategier bör utformas och fungera ihop, och presenterar förslag för att stärka skyddet av den gröna infrastrukturen i Sveriges havsområden.

    Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens verksamhet.

  • 2021. Anna Christiernsson.

    Strandskyddet, som gäller generellt vid Sveriges kuster, insjöar och vattendrag, är ett ständigt aktuellt och kontroversiellt ämne. Över tid har många utredningar och många regelförändringar genomförts. Nyligen presenterades återigen förslag på omfattande regeländringar med syfte att skapa ett än mer differentierat strandskydd, med hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder, befolkningstäthet och exploateringstryck varierar i landet (SOU 2020:78, Tillgängliga stränder – Ett differentierat strandskydd). I artikeln beskrivs och diskuteras några av utredningens förslag med utgångspunkt i Sveriges internationella och EU-rättsliga åtaganden att skydda havets ekosystem.

Visa alla publikationer av Anna Christiernsson vid Stockholms universitet

Filer

Senast uppdaterad: 19 juni 2021

Bokmärk och dela Tipsa