Du som har avlagt examen på avancerad nivå och dessutom uppfyller vissa andra särskilda behörighetskrav (se studieplanen), kan efter särskild ansökan bli antagen till forskarutbildning i psykologi. Utbildningen skall normalt omfatta fyra års studier på heltid. Den slutar med en doktorsexamen.

Totalt omfattar utbildningen 240 högskolepoäng och består av en kursdel (90 högskolepoäng) och en avhandlingsdel (150 högskolepoäng). Studierna innehåller ett grundligt och krävande kunskapsinhämtande baserat på självstudier samt deltagande i seminarier och kurser. Under studietiden får du vetenskaplig handledning. Avhandlingen är ett vetenskapligt arbete som försvaras offentligt vid en disputation. Inför disputationen spikas avhandlingen på en särskild tavla i våra lokaler i Albano (och elektroniskt i DiVA, det Digitala Vetenskapliga Arkivet).

Avhandlingsarbetet omfattar 2 1/2 års heltidsstudier och utgör den viktigaste och avgörande delen av forskarutbildningen.

Mer information om forskarutbildningen i psykologi

Mats Nilsson, studierektor för forskarutbildningen

— Jag hade tidigare läst filosofi och religionshistoria. Men det var vid Psykologen som jag kände att jag kommit rätt. Att få jobba med data som man själv samlat in! Jag kan fortfarande inte tänka mig något mer spännande att ägna mig åt, säger Mats Nilsson, studierektor för forskarutbildningen.

— Och psykologiämnet erbjuder stora utmaningar. Hur mäter man upplevelser, minnen, tankar, känslor, värderingar? Hur tolkar man samband mellan fysiologiska och mentala fenomen, i vilken mån är det orsak och verkan? Vad är individspecifikt och vad är allmänmänskligt, och hur avgör man skillnaden? Att folk svarar olika på en fråga betyder ju inte nödvändigtvis att de skiljer sig åt, de kanske bara tolkar frågan olika.

— Som forskarstuderande i psykologi kommer man snart att brottas med dessa frågor, oavsett inom vilken del av psykologin man är verksam.

— Jag minns hur fascinerande det var att som forskarstuderande komma in i en värld där alla frågor, även de till synes enkla, alltid visade sig leda till svåra men fascinerande frågor om mätning, kausalitet, vetenskaplighet, och, förstås, den eviga frågan om sambandet mellan kropp och själ.

Från arbetslivets inverkan på sömnen och internetterapi för ungdomar till vittnesmål och sjukdomsbeteende — avhandlingarna som har skrivits vid Psykologiska institutionen täcker in många olika frågor! 

Här kan du läsa om före detta doktorander hos oss som har avslutat sin forskarutbildning under de senaste åren:

2024

Går det att se på gångstilen att en person är sjuk? med Lina Hansson (disputerade vid Karolinska institutet)

Vad innebär lojalitet inom militären? med Torbjörn Engelkes (samverkandsdoktorand)

Ny forskning om föräldraskap och intellektuell funktionsnedsättning med Mårten Hammarlund

2023

Disputation om emotionsigenkänning i psykologutbildningen med Lillian Döllinger 

Dubbeldisputation om internetterapi för ungdomar med Jakob Mechler och Karin Lindqvist 

Varför hamnar vissa personer i våldsbejakande extremism? med Joanna Lindström 

Tre frågor om vittnesmål och minneshämtning med Philip Gustafsson 

Fem frågor om spelförebyggande insatser på arbetsplatsen med Jonas Rafi 

Ny licentiatavhandling om socialt stöd på arbetsplatsen med Carolina Sconfienza (Licentiatexamen)

2022

Fem frågor om Social jetlag med Johanna Garefeldt