Forskare vill hitta orsakerna till långvarig trötthet

Under två år kommer Anna Andreasson med kollegor att följa personer som diagnosticerats med ME/CFS, utmattningssyndrom eller post-covid och som lider av långvarig trötthet, så kallad fatigue.

Foto av forskaren Anna Andreasson.
Anna Andreasson. Foto: Henrik Dunér

Anna Andreasson är docent inom psykoneuroimmunologi och arbetar med forskningsprojektet Fatigue-kohorten: En longitudinell studie på långvarig komplicerad trötthet. 

Vad innebär fatigue egentligen, är det en diagnos?

Fatigue är en trötthet som inte går över efter vila. Fatigue i sig är inte en diagnos men det är ett mycket vanligt symtom som ses vid många sjukdomar med en rad olika orsaker. Ibland är orsaken till fatigue känd, till exempel vid pågående infektion, vid autoimmun sjukdom eller efter en stroke. Många gånger lider patienter av fatigue utan att orsaken är klarlagd.

I Sverige har vi två diagnoser där fatigue är ett huvudsymtom: myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) och utmattningssyndrom. Fatigue är också ett av de vanligaste symtomen vid post-covid.

Berätta mer om fatigue-kohorten! Vad vill ni ta reda på?

Vi är intresserade av fatigue som symtom och i vår studie inkluderar vi därför patienter som har diagnostiserats med ME/CFS, utmattningssyndrom eller post-covid med fatigue. Vi tror att den bestående tröttheten hos dessa patienter kan bero på en rad olika saker, så i studien undersöker vi en bredd av faktorer, till exempel immunfunktion, näringsstatus och ämnesomsättning, sömn, psykologiska och sociala faktorer. Vi tror att vi kommer kunna identifiera olika subgrupper av patienter med olika profiler i biomarkörer och symtom.

Min uppfattning är att vi ligger runt två decennier efter kunskapsutvecklingen om smärta där det har kommit nya intressanta rön.

Varför är det viktigt att undersöka fatigue?

Fatigue orsakar ofta ett mycket stort lidande hos drabbade patienter så det är oerhört viktigt att vi får en bättre förståelse för de mekanismer som finns bakom. Min uppfattning är att vi ligger runt två decennier efter kunskapsutvecklingen om smärta där det har kommit nya intressanta rön. Min förhoppning är att vi kommer att se spännande saker även för fatigue, som i sin tur leder till att vi kan hjälpa drabbade patienter på ett bättre sätt.

Hur går studierna till?

Vi följer deltagarna i två år med sammanlagt åtta mättillfällen där deltagarna fyller i frågeformulär och lämnar blodprov för markörer för inflammation och ämnesomsättning. Vid ett tillfälle lämnar de in en kostdagbok och ett urintest. Vi väger också deltagarna på en våg som beräknar kroppsammansättningen.

Hur långt har ni kommit?

Vi är snart i mål med att rekrytera patienter så att vi kan börja analysera data. Sedan dröjer det två år till alla deltagarna har gått igenom hela studien. Så det går bra, men vi söker fortfarande några deltagare med post-covid och ME/CFS! Under våren kommer vi även att rekrytera personer som inte lider av trötthet som kontroller. Dessa kommer att få fylla i frågeformulär, lämna blodprov, kostdagbok och urinprov vid ett tillfälle.

 

Läs mer om att delta i studien

Läs mer om forskningsprojektet

Läs mer om Anna Andreasson

 

Fotnot: Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Linköpings universitet och Region Östergötland. Ansvarig forskare i Region Östergötland är medicine doktor Anna-Karin Norlin som är allmänläkare och verksam vid fatigue-mottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping. I projektteamet ingår två doktorander, Therese Liljebo som är legitimerad dietist och Hannah Linnros som är legitimerad psykolog, båda med lång klinisk erfarenhet.