Shamina Kazi, Kandidatprogrammet i Socialantropologi

Varför valde du den här utbildningen?

– ­Socialantropologin tilltalade mig främst för att jag är intresserad av sociala beteenden men också för att vi antropologer har hela världen som arbetsfält efter en examen. Jag har sedan länge varit engagerad i frågor som rör mänskliga rättigheter och hållbarhet och inom antropologin överlappar dessa teman på ett intressant sätt. I programmet behandlas breda perspektiv som till exempel globala processer, sociala konstruktioner, samhälls- och utvecklingsfrågor och miljö- och hållbarhetsfrågor. Ett plus är de etnografiska metoder och angreppssätt som vi antropologer använder oss av och som särskiljer oss från exempelvis sociologer, socionomer och statsvetare.

Vad är det bästa med din utbildning?­

– Under mitt första läsår studerade jag en kurs som behandlade samspelet mellan människan och fysiska platser. De frågor som väcktes i denna kurs var så starkt knutna till mina intressen att de sedan skulle komma att ligga till grund för min kommande inriktning inom antropologin. Under det andra läsåret valde jag att studera två terminer utomlands och valde då att specialisera mig på urban antropologi och hållbarhet. Den första terminen studerade jag kurser i CSR, hållbar utveckling, management och spanska i Buenos Aires, Argentina. Den andra terminen läste jag i Nairobi, Kenya. Där utförde jag min praktiktjänst vid en NGO och fick en roll som projektledare för ett urbant utvecklingsprojekt med fokus på social hållbarhet. Möjligheten att få studera och praktisera utomlands ett helt läsår har varit något av det absolut bästa med utbildningen och har lett till att jag idag skriver mitt examensarbete i samarbete med Liljewall arkitekter.

Mikael Hall

Mikael Hall, Kandidatprogrammet i Socialantropologi

Varför valde du att läsa socialantropologi?

– Jag valde att studera socialantropologi just för att kunna besvara den frågan. Varför valde jag att studera socialantropologi, vem är jag och varför har jag blivit den jag är. Detta är frågor socialantropologin kan hjälpa till med att besvara. Istället för att titta på stora samhälleliga processer och mönster eller generella abstrakta koncept som samhällsvetenskap och humaniora i övrigt, tittar socialantropologin på sättet den lilla människan navigerar det sociala fältet. Den studerar hur vi blir vad vi är, i vilket sammanhang, kultur och social kontext. Att studera socialantropologi för mig handlar om just att förstå mig själv, min omvärld och mina medmänniskor.

Vad är det bästa med din utbildning?

­– Det bästa med min utbildning är den fantastiska bredden i vad en kan studera. Allt från produktionen av kvinnlighet på ett gymnasium i Stockholm till Irländska ”riverdance” i relation till produktionen av nationalitet. Här finns diskussion om miljöns politiska ekonomi till frikyrkor i Zimbabwe. Inom fältet socialantropologi finns det helt enkelt utrymme att lära sig om nästintill alla delar av den mänskliga levnadsvärlden, så som den upplevs av faktiska riktiga människor. Det blir möjligt att komma åt alla dimensioner av den mänskliga tillvaron.

Josefine Berg

Josefine Berg, Masterprogrammet i Socialantropologi

Varför valde du den här utbildningen?

– Jag hade läst en kurs på grundnivå och kände att institutionen passade mig bra eftersom den fokuserar på aktuella forskningsområden. Utbildningen ger mig en stabil grund att stå på och jag uppmuntras till att utveckla mina intresseområden, i mitt fall vårdsystemet.

Vad är det bästa med din utbildning?

– Utbildningen ger dig fördjupade teoretiska kunskaper, låter dig utforska olika ämnesområden, och förbereder dig för din egen forskning.

Rasmus Canbäck

Rasmus Canbäck, Masterprogrammet i Socialantropologi

Vad är det bästa med din utbildning?

– Närheten till människorna som man studerar. Att man genom den antropologiska metoden får lov att tänka utanför gränserna och att den ständigt väcker nya frågor. Det är en utbildning för den nyfikne!

Varför valde du den här utbildningen?

– Den antropologiska metoden innebär en närhet till människorna som man studerar, något som jag upplevde att många andra akademiska discipliner inte medför.

Afrikagrupperna – som medlemssamordnare

Boverket – som antropolog

Etnografiska museet – som museipedagog

Formas – som forskningssekreterare

Greenpeace – med havsmiljöfrågor

Kpmg – på kommunikationsenheten

Läkare utan gränser – som företagsansvarig

Migrationsverket – som handläggare

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap –  som projektledare

Naturvårdsverket – som utvärderare och forskningssekreterare

Pingstmissionens utvecklingssamarbete – som programhandläggare

Riksteatern – som verksamhetsledare

Sida – med humanitärt bistånd

Skolverket – på professionsutvecklingsenheten

Svenska kyrkan – med sociala medier

TV- och filmproduktionsbolaget Monday - med utveckling av TV-program

Unionen – som utredare på enheten för politik, opinion och påverkan

White arkitekter – med social hållbarhet

Schema och kurslitteratur 

Breddningsår

Global Arena

MFS

Masterbehörighet

Praktik

Studera utomlands

Studentrådet för Global utveckling

Alumni nätverk Global utveckling

Programmets upplägg