”Det grundläggande målet är att ifrågasätta det vi tror är sanningar”

Hon drivs av att bidra till samhällsutvecklingen. Att försöka se bakom det vi ser som sanningar och hitta det som behöver ifrågasättas. Samtidigt är det viktigt att skilja på forskning och politiska beslut, menar Ann-Zofie Duvander, professor i demografi.

Ann-Zofie Duvander, professor i demografi
Ann-Zofie Duvander, professor i demografi. Foto: Elin Sahlin/Stockholms universitet

Ann-Zofie uppskattar det konkreta inom demografin, samt det lite mer abstrakta i sociologin. 

- Demografi handlar om hur samhället utvecklas, de stora sakerna som händer i samhället men också hur människor agerar i det här stora. Jag tror det är därför jag tycker så mycket om demografi, att man kan se utveckling över tid. Som att folk lever längre, människor får fler eller färre barn. 

Hon beskriver det som att hon halkade in på sociologi och demografi utan att riktigt ha ett uttänkt mål från början. Olika händelser ledde henne dit hon är idag, forskare och sedan år 2017 professor i demografi. Via psykologi, teologi, en assistenttjänst i demografi som ledde till en doktorandtjänst i demografi. Därefter bytte hon till sociologi och sedan åter till demografi.

Vid sidan om forskningen undervisar hon i demografi på masterutbildningen och på grundutbildningen i sociologi. 

 

Fokus på den svenska föräldraförsäkringen

Hennes forskning kretsar kring familjepolitiken i stort, men med särskilt fokus på föräldraledighet. Hur föräldrar delar på föräldraförsäkringen, hur reformen har utvecklats, hur vi använder försäkringen och hur den påverkar vårt beteende.

-Svensk familjepolitik är intressant för att det händer så mycket, det finns ett stort internationellt fokus på den för att alla tror att den är väldigt bra. Jag tänker att det är viktigt att titta på hur den faktiskt fungerar i verkligheten i Sverige, det som är bra med den och det som är mindre bra.

På sistone har hon forskat om hur pappor använder den svenska föräldraförsäkringen, som ju till stor del är unik ur ett internationellt perspektiv då Sverige tidigt införde reserverad tid för vardera föräldern. 

-Det har ju varit speciellt i Sverige att pappor har börjat ta föräldraledighet tidigare än i många andra länder, och det har att göra med hur försäkringen är utformad här. Men det viktiga är att - visst, vi har en försäkring som har lett till att många pappor har tagit ut föräldradagar - men vi har fortfarande problem med att det är en stor andel som inte tar ut dagar. 

En rapport Ann-Zofie var med och skrev till Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) som publicerades i slutet av 2021 visar att så många som en tredjedel av papporna till barn födda 2017 i Sverige använt färre än 30 dagar med föräldrapenning, och många inga alls. Hon tror att det främst beror på hur arbetsmarknaden ser ut.

-Om man har en dålig situation på arbetsmarknaden är det svårt att använda de här socialförsäkringarna som är knutna till arbetsmarknaden. Man kanske inte vågar vara borta från sitt jobb, får en väldigt dålig ersättning eller inte ens har ett jobb att vara borta från.

En stor del av de pappor som inte tar ut föräldradagar har antingen låg inkomst, låg utbildning eller saknar fast sysselsättning. En annan stor grupp är egenföretagare, en speciell grupp på flera sätt. 

- Föräldraförsäkringen är inte gjord för dem. Det är krångligt att veta vilken ersättning de ska få och naturligtvis är det superkrångligt att vara borta från eget företag i många fall. I försäkringen får man inte kombinera arbete med att ta ut föräldrapenning. Däremot kan man inte tolka det som att särskilt pappor som är egenföretagare har mindre tid med sina barn, för det vet vi inte.

Rapporten har fått stor spridning på politisk nivå. När vi talas vid har Ann-Zofie presenterat den för både Socialdepartementet och Försäkringskassan, och samma eftermiddag ska hon presentera den för Jämställdhetsmyndigheten. Näst på tur står AFA försäkring. 

Ann-Zofie Duvander utanför Studenthuset.
Ann-Zofie tycker det är viktigt att verka även utanför akademiska sammanhang. Foto: Elin Sahlin/Stockholms universitet
 

Har en fot kvar utanför akademin

Hur kom det sig då att hon blev intresserad av just familjepolitik? På 90-talet blev hon tillfrågad att hjälpa till med ett uppdrag för Kvinnomaktsutredningen för att titta på hur föräldrapenningen användes. Hon var med och skrev en artikel om detta och fastnade sedan för ämnet. Hon trivs med att forska inom ett område som berör en så stor del av befolkningen. Och tycker att det är viktigt att verka även utanför akademiska sammanhang - ett ansvar hon menar alla forskare har. 

-Jag har en fot kvar utanför det akademiska. Den här rapporten får långt mycket mer spridning och chans att påverka politiken än om jag skulle skriva en vetenskaplig akademisk artikel, som visserligen skulle ge större meritvärde för mig som forskare men inte läsas av lika många. 

Hon har även tittat på hur barn- och familjepolitiken påverkar kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden efter att de fått barn, samt hur föräldrar delar på föräldraansvaret efter en separation, till exempel vem som betalar eller inte betalar underhåll. Tillsammans med Johanna Schiratzki, professor i juridik, undersöker hon bland annat hur förvaltningsdomstolar och tingsrätter dömer i olika rättsfall gällande underhåll, vilka mönster som finns men även om det finns inkonsekvent behandling av liknande fall.

Just nu forskar hon även om invandrares användning av föräldraledigheten, i flera studier tillsammans med Eleonora Mussino på institutionen. 

-I många fall har det tagit flera år att migrera, och när man då kommer ny till ett land så har ofta barnafödandet skjutits upp. Detta gör att invandrare ofta får fler barn i början av sin tid i Sverige. Då blir familjepolitiken viktig på ett annat sätt. 

Tillsammans med Linda Kridahl som är äldreforskare på institutionen har hon bland annat tittat på hur par delar upp ekonomin och ifall de har ekonomiska konflikter. Framöver ska Ann-Zofie och Linda Kridahl forska vidare om skilsmässor bland äldre som har ökat markant de sista årtiondena. 

-Det ska bli jättespännande! Vi ska göra jämförelser med andra länder här, hur ser pensionssystemen ut, vad har man för inkomster som äldre, har man råd att skilja sig om man nu vill det?

Förutom sin professorstjänst på sociologiska institutionen på Stockholms universitet jobbar Ann-Zofie även på Mittuniversitetet sedan några år för att få nya intryck och utvecklas, som hon beskriver det. Mittuniversitetet håller på mycket med risk- och krisforskning, något som hon ser fram emot att sätta sig in i. 

- Det är ju en väldigt het fråga just nu och ett helt annat perspektiv som jag inte är så van att ha sett innan. 

Något annat som driver och inspirerar henne är hennes uppdrag som koordinator för ett stort internationellt nätverk där runt 60 länder ingår - International network of policies and leave research. Varje år sammanställer nätverket en rapport med det senaste som hänt kring föräldraförsäkringen i de olika länderna som deltar.

 

Vill ifrågasätta

En stor drivkraft hos Ann-Zofie är att bidra till samhällsutvecklingen. 

-Det grundläggande målet som forskare tycker jag är att ifrågasätta sådant vi tror är sanningar, att se bakom dessa och försöka hitta andra perspektiv. I mitt fall är det att titta på familjepolitiken, hur det faktiskt ser ut. Vilka drar nytta av och vilka drar inte så stor nytta av familjepolitiken? Vilka använder den? På vilka sätt? Och vad leder den till?

Hon återkommer flera gånger till forskarens ansvar, att styra forskningen till det som behöver ifrågasättas. 

-Det är viktigt att inte bara ta de enklaste vägarna, inte bara göra forskning som är lättast eller forskning som slår för att det blir sensationellt.  

Jag undrar om hon har sett politiska beslut ändras som kan ha att göra med hennes forskningsresultat. Hon berättar om en studie hon gjorde tillsammans med sin dåvarande kollega Mats Johansson på ISF och Försäkringskassan när den första reserverade månaden infördes 1995, hur reformen påverkade pappors användning av föräldrapenningen.

- Det var ju en väldigt framgångsrik förändring av försäkringen och ledde till att pappor började använda den i mycket högre utsträckning. När man sedan införde den andra och tredje reserverade månaden för pappan har jag sett att man hänvisade till vår studie i fortsatta utredningar och propositioner. 

Hon har märkt att svenska politiker är intresserade av hennes forskning. Men det är viktigt att hålla isär forskning och politik menar hon. Att komma ihåg att ens roll som forskare är att ta fram kunskap som kan användas på olika sätt. Hur kunskapen sedan används är upp till politikerna. Hon säger att det är viktigt med policyrekommendationer i forskningen, men att man trots det ska akta sig för att bli politisk. 

- Ta till exempel jämställdhet, det finns ju inget parti som är riktigt emot jämställdhet. Men hur man ska nå det har att göra med dels vilka sätt som är effektiva och dels vilken politisk inriktning man har. Som forskare gäller det att hålla tungan rätt i munnen, att vara väldigt tydlig med vad som är forskningsresultat och vad som är möjliga konsekvenser av resultaten. 

Text och foto: Elin Sahlin

Artikeln publicerades 2022-03-15