Project title
Apples that fall far from the trees. Childhood social context and its importance for intergenerational social mobility
Project leader
Co-Investigators
Dr Karen Haandrikman
Funding source
Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)
Description
Det föreslagna projektet behandlar hur social kontext i barndomen hänger samman med intergenerationell social mobilitet. Det huvudsakliga syftet är att undersöka på vilket sätt exponering för resursstarka förebilder (med avseende på utbildnings- och inkomstnivå) under barndomen hänger samman med sannolikheten för uppåtgående intergenerationell social mobilitet. Den övergripande frågeställningen kan sammanfattas som följer: Om vi jämför två barn med identiska hemförhållanden, men där det ena barnet exponeras för individer som är mer resursstarka än de som det andra barnet exponeras för, ökar det då detta barns sannolikhet för uppåtgående social mobilitet?
Projektet består av tre delområden som vardera adresserar en specifik dimension av social kontext i barndomen. Delområde1 behandlar hur grannskapets komposition - i form av utbildning och inkomst hos föräldrarna till barn i samma kohort - hänger samman med sannolikheten för social mobilitet. I delområde 2 undersöks skolans betydelse genom att vi undersöker hur inkomsten och utbildningen hos föräldrarna till barn i samma årskurs hänger samman med sannolikheten för social mobilitet. Delområde 3 syftar till att undersöka om exponering för resursstarka släktingar kan öka sannolikheten för uppåtgående social mobilitet. Extra fokus läggs på den geografiska dimensionen av familjenätverk, i form av avstånd till resursstarka släktingar, där avståndet fungerar som en proxy för kontakt mellan släkting och barn.
Analyserna kommer att baseras på en kombination av anonymiserade svenska registerdata. Vi inkluderar samtliga individer som är födda 1978-1980 och som bor i Sverige år 2012. Social mobilitet kommer att studeras med avseende på (1) inkomst och (2) utbildning med hjälp av transitionsmatriser. Dessa transitionsmatriser ligger till grund för logistiska och multinomiala logistiska regressioner på oddset att en individ kommer hamna högre i inkomstfördelningen (med avseende på percentil, decil, eller kvintil) än föräldern, alternativt ha en högre avslutad utbildning. För analyserna av grannskapseffekter kommer vi konstruera mått på inkomst och utbildning för föräldrarna till egos K närmsta jämnåriga grannar i barndomen, med hjälp av mjukvaran Equipop. För analyser av skoleffekter utgår vi från Åk9-registret, vilket gör att vi kan koppla ihop ego med de andra barnen i samma årskurs och skola. På så vis kan vi även här konstruera mått på inkomst och utbildning hos föräldrarna till barnen i samma årskurs. För att studera betydelsen av familjenätverk konstrueras mått på utbildning och inkomst för samtliga biologiska mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Därefter beräknas det geografiska avståndet till respektive släkting under barndomen.
Arbetet kommer att genomföras av Fil. Dr. Maria Brandén och Fil. Dr. Karen Haandrikman under loppet av en femårsperiod. Båda projektdeltagarna har mångårig erfarenhet av bearbetning och analyser av de register som kommer användas inom ramarna för projektet.
I den mån som tidigare studier har intresserat sig för hur social kontext hänger samman med social mobilitet har social kontext främst undersökts som en förklaringsvariabel till varför föräldrars och barns inkomst eller utbildning är så tätt sammankopplade. I det föreslagna projektet är vi istället intresserade av hur olika sociala kontexter kan förändra sambandet mellan föräldrars och barns inkomst eller utbildning.
Att fokusera på betydelsen av social kontext för social mobilitet är betydelsefullt i en tid där en allt mer omfattande skolsegregation och boendesegregation gör att barn främst exponeras för vuxna som liknar deras föräldrar med avseende på utbildning och inkomst, och i allt lägre utsträckning exponeras för alternativa förebilder. Studierna kommer bland annat ge en djupare förståelse för vilka konsekvenser detta kan ha på social mobilitet. Då möjligheten att följa individers sociala kontext redan från födseln så gott som förutsätter registerdata kommer resultaten från studierna även vara av stor betydelse för det internationella forskningsfältet.
Projektet behandlar hur social kontext i barndomen – i form av grannskap, skola och familjenätverk - hänger samman med en individs sannolikhet att i vuxen ålder ha en högre utbildning eller högre inkomst än dennes föräldrar hade i samma ålder, det vill säga uppåtgående intergenerationell social mobilitet.
Det huvudsakliga syftet är att undersöka på vilket sätt exponering för resursstarka förebilder (med avseende på utbildnings- och inkomstnivå) under barndomen hänger samman med sannolikheten för uppåtgående social mobilitet. Projektet består av tre delområden som vardera adresserar en specifik dimension av social kontext i barndomen; (1) grannskapet, (2) skolan och (3) familjenätverket. Den övergripande frågeställningen kan sammanfattas som följer: Om vi jämför två barn med identiska hemförhållanden, men där det ena barnet exponeras för individer som är mer resursstarka än de som det andra barnet exponeras för, ökar det då detta barns sannolikhet för uppåtgående social mobilitet?
I den mån som tidigare studier har intresserat sig för hur social kontext kan öka eller minska sannolikheten för social mobilitet har social kontext främst använts som en förklaring till varför föräldrars och barns inkomst eller utbildning är så tätt sammankopplade. I det föreslagna projektet är vi istället intresserade av hur olika sociala kontexter kan förändra sambandet mellan föräldrars och barns inkomst eller utbildning. Här blir frågan hur exponering för olika sociala kontexter hänger samman med möjligheten att hamna i en annan social position än sina föräldrar. Den sociala kontextens betydelse för social mobilitet har oss veterligen aldrig tidigare studerats på detta vis. Att undersöka betydelsen av social kontext för social mobilitet blir än mer betydelsefullt i en tid där en allt mer omfattande skolsegregation (se t.ex. Fredriksson och Vlachos 2011) och boendesegregation (Holmlund m.fl. 2014), gör att barn främst exponeras för vuxna som liknar deras föräldrar med avseende på utbildning och inkomst, och i allt lägre utsträckning exponeras för alternativa förebilder. Studierna kommer bland annat ge en djupare förståelse för vilka konsekvenser detta kan ha på social mobilitet.
Delområde1 behandlar hur grannskapets komposition - i form av utbildning och inkomst hos föräldrarna till barn i samma kohort - hänger samman med sannolikheten för social mobilitet. Även om studier tidigare har adresserat betydelsen av geografisk kontext för utbildningsval (Bygren och Szulkin 2010) och arbetsmarknadsanknytning (Hällsten och Szulkin 2009) har endast ett fåtal studier undersökt betydelsen av geografisk kontext för social mobilitet (Solon 1999). Här undersöks hur graden av social mobilitet skiljer sig åt med avseende på geografisk kontext, något som oss veterligen inte gjorts tidigare (se dock Chetty m.fl. 2014, Rothwell och Massey 2014). Delområdet kommer dels omfatta en deskriptiv studie som undersöker hur segregerade barns omgivningar är, och hur detta skiljer sig åt med avseende på socioekonomisk bakgrund, dels denna segregation hänger samman med sannolikheten till social mobilitet.
I delområde 2 undersöks hur skolans komposition hänger samman med sannolikheten till social mobilitet. Ett stort antal studier har visat att skolans komposition har betydelse för elevers skolresultat (se t.ex. Hoxby 2000; Hanushek m.fl. 2002). Fortfarande saknas dock studier som undersöker betydelsen av skolan för social mobilitet. Delområdet kommer dels behandla hur inkomsten och utbildningen hos föräldrarna till barn i samma årskurs hänger samman med sannolikheten till social mobilitet, dels kontrastera skolans betydelsen mot grannskapets betydelse.
Delområde 3 länkar samman betydelsen av geografisk kontext med betydelsen av resursstarka familjenätverk. Syftet är att undersöka om exponering för resursstarka släktingar kan öka sannolikheten för uppåtgående social mobilitet. Extra fokus läggs på den geografiska dimensionen av familjenätverk, i form av avstånd till resursstarka släktingar, där avståndet fungerar som en proxy på kontakt mellan släkting och barn (Fors och Lennartsson 2008). Delområdet undersöker inledningsvis hur resursstarka släktingar barn generellt exponeras för, hur nära barn har till dessa släktingar, och hur detta skiljer sig med avseende på socioekonomisk bakgrund. Detta följs av en studie på hur detta hänger samman med sannolikheten för social mobilitet.
