När Carina Wikman arbetade som lärare blev hon intresserad av att utveckla det sociala klimatet i klassrummet, det vill säga relationer mellan lärare och elever och eleverna sinsemellan. 

Forskning har visat att elevers välbefinnande, och deras socioemotionella och akademiska resultat, påverkas av både kvalitet och kvantitet i de här relationerna

– När jag blev specialpedagog och skulle guida lärare i utvecklandet av det sociala klassrumsklimatet förstod jag att här fanns ett kunskapsgap. I allmänhet finns en osäkerhet i hur man utvärderar och utvecklar det sociala klimatet, menar Carina Wikman.
 

Eftersom forskningen om förbättring av klassrumsklimat hittills varit begränsad, var det övergripande målet för Carina Wikman att undersöka hur en intervention kan förändra det sociala klimatet och samtidigt elevernas resultat. Interventionen bestod av lärarnas skattningar av det egna klassrumsklimatet med hjälp av instrumentet GAVIS (Goals, Assessment and Values in School). 

– Utifrån resultatet valde lärarna i interventionsgruppen en domän att förändra och hur den förändringen skulle göras. Därefter observerade och videofilmade jag klimatet i klassrummet och skattade det med hjälp av instrumentet CLASS (Classroom Assessment Scoring System) som är ett verktyg för att observera och bedöma effekten av interaktioner mellan lärare och elever. 

Den sista delen av interventionen bestod av kvalificerade samtal, en typ av coachning där lärare och coach tittar på sekvenser av videofilmen för att tillsammans lyfta styrkor och hitta förändringsmöjligheter. 

– Jag har också undersökt de psykometriska egenskaperna hos ett instrument som mäter elevernas prosociala beteende. Och jag har undersökt associationerna mellan elevernas självuppfattning, prosociala beteende och välbefinnande. Jag har också tittat på om det finns könsskillnader i de här variablerna.

Grunden till att förstå lärande

Prosocialitet handlar om socialt beteende i klassrummet. Tillsammans med självuppfattning är dessa indikatorer av socioemotionellt lärande. Resultaten visar att det finns associationer mellan de socioemotionella och lärande indikatorerna vilket överensstämmer med tidigare forskning. 

– Några könsskillnader observerades: pojkar hade högre resultat i matematik och flickor högre självuppfattning och prosocialt beteende. Däremot fanns inga signifikanta skillnader i välbefinnande och läsförståelse. 

Lärare kan inkludera socioemotionella aktiviteter och använda sig av instrumenten som Carina Wikman har använt i sin forskning för att förstå elevernas akademiska och socioemotionella lärandenivå och för att ge lämpligt stöd. 

– Dessutom kan de använda instrumenten för att göra en bedömning av sitt sociala klassrumsklimat, gärna i samarbete med specialpedagoger.

Generellt, bidrar också avhandlingen till ”the whole child approach”, det vill säga indikatorerna socioemotionellt lärande, självuppfattning, prosocialt beteende och välbefinnande är grunden till att förstå lärande. 

– Något som förvånade är också hur svår balansgången mellan trohet till interventionen och anpassning till kontexten är. Lärare är i regel väldigt upptagna och för att interventionen ska vara möjlig att genomföra måste den anpassas till rådande omständigheter.