Pojkar uppvisar lägre resultat vad gäller läsförståelse än flickor och svårigheterna finns kvar i årskurs 9. Detta trots att det inte finns några skillnader i språklig förmåga för barn i fyra till sex års ålder när pojkars och flickors resultat jämförs. 

I fyra studier har universitetsadjunkt Birgitta Herkner, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, studerat läsrelaterad språklig förmåga i förskolan och läsutveckling i grundskolan. 

Studierna visar att elever i årskurs 4 har läsförståelseproblem i högre omfattning än i årskurs 3 på grund av att det ställs större krav på automatiserad läsning i årskurs 4. 

Åtgärder följs inte alltid upp och information till föräldrarna brister. 

– Nationella provet i svenska för årskurs 3 borde också innehålla test för ordavkodning – att läsa ihop bokstäver till ord - för att tidigt fånga upp de elever som senare annars löper risk att få språkliga problem, anser Birgitta Herkner. Individuella åtgärder är viktigt. Elever i behov av lugn i sin studiesituation bör få möjlighet att sitta lite avskilt eller avskärmat. Andra elver kanske behöver mer anpassade uppgifter. 
 

Stöd i tid

Förskolebarn i områden med låg socioekonomisk status har lägre resultat på språkliga test. 

–Det specialpedagogiska stödet behöver stärkas för elever, helst redan i tidig ålder, menar Birgitta Herkner. Förskolan behöver tillgång till fler utbildade förskollärare som kan stödja barnen i deras språkutveckling. Och det är viktigt att information om barnens språkliga nivå ges från förskollärare till lärarna i skolan. De elever som behöver språklig stimulans behöver också följas upp.

Innehållet i lärarutbildningen vad gäller läsinlärningsmetodik för de lägre stadierna är en annan viktig faktor. 

– Vid minsta misstanke om att en elev har problem med ordavkodning bör specialpedagogiskt stöd sättas in, säger Birgitta Herkner. Skolan bör ses som en skyddsfaktor som kan kompensera för individuella svårigheter och negativa omgivningsfaktorer för eleverna. 

När svårigheter upptäcks tidigt och specialpedagogiskt stöd sätts in kan senare problem undvikas menar Birgitta Herkner med utgångspunkt från sina egna pedagogiska erfarenheter. 

Sammanfattning av studieresultaten från Birgitta Herkners avhandling "Studier av läsrelaterade språkliga förmågor i förskola och läsutveckling i grundskola" 

• Ordavkodningstester visar att korrelationen mellan fonologisk ordavkodning och läsförståelse sjunker från årskurs 2 till årskurs 5. Däremot blir resultaten på ordavkodning bättre från årskurs 4. 
• Det är en högre andel pojkar än flickor som uppvisar problem med ordavkodning i årskurs 3 och fortsatt har dessa svårigheter i årskurs 9. De når också lägre resultat på diktamens- och läsförståelsetest.
• Barn i fyra till sex års ålder som kommer från områden med låg socioekonomisk status har lägre språklig nivå.
• Resultat på hur elever snabbt kan benämna visuell information och på bokstavskännedom visar inga skillnader för pojkar och flickor i fyra till sex års ålder. Barn från områden med låg socioekonomisk status talar i större utsträckning ett annat språk hemma än svenska, än elever från områden med högre socioekonomisk status. 
• Det är nödvändigt att också testa ordavkodning och andra läsförståelsetest för att identifiera elever som ligger i riskzonen för att få läs- och skrivproblem. 
• Särskilt stöd har inte erbjudits i tillräcklig omfattning för elever som i årskurs 3 hade ordavkodningsproblem. Eleverna hade fortfarande problemen i årskurs 9 plus stora svårigheter med stavning och läsförståelse.
• Redan i årskurs 4 ses en skillnad där flickor generellt presterar bättre än pojkar. I förskolestudien ses inga sådana skillnader. 

Läs avhandlingen "Studier av läsrelaterade språkliga förmågor i förskola och läsutveckling i grundskola".