Ett politiskt rundabordssamtal för att diskutera hur företag undergräver demokratiska värderingar, principer och processer i EU, och hur en mer balanserad relation mellan medlemsstaterna och stora företag kan främjas.
8–9 februari arrangerade Statsvetenskapliga institutionen, SU, i samarbete med Robert Schuman Centre en workshop på European University Institute (EUI) i Florens. Niklas Bremberg (SU) och Stephanie Hofmann (EUI) stod som värdar för workshopen som finansierades av Erasmus+ och Svenska nätverket för Europaforskning i statsvetenskap (SNES).
Framgången för högerradikala partier i många europeiska länder kopplas ofta till ökad invandring. Dock har en annan betydande demografisk förändring skett parallellt med den ökade invandringen, nämligen avfolkning av landsbygd och tidigare bruksorter. Detta fenomen är påtagligt i många europeiska länder, inte minst i Sverige, och leder till att många orter tappar en stor del av befolkningen i arbetsför ålder. Vad är de politiska konsekvenserna av dessa förändringar?
EUDR är en central del av EU:s "Green New Deal" som syftar till att minimera EU:s inverkan på avskogning genom att förbjuda företag att sälja produkter på EU-marknaden som är behäftade med avskogningsindustrin i Brasilien. Genomförandet av en så komplex policy är en verklig utmaning och många aspekter måste beaktas. Maria-Therese Gustafsson m.fl. lägger fram skapandet av ett "Forest and Rights Observatory" som ett sätt att stödja genomförandet av EUDR i ett nytt paper.
För andra året i rad samlas över 160 studenter i Bryssel för att delta i en stor simulation av Europeiska rådets arbete. Nationella delegationer om sex personer från EU:s 27 länder intar rollerna som ländernas officiella representanter och simulerar förhandlingar på fyra olika nivåer i samma lokaler där de riktiga förhandlingarna sker. I år står AI och cybersäkerhet i fokus och från oss på Statsvetenskapliga institutionen har vi en av våra masterstudenter som deltagare.
Stockholms centrum för globalt samarbete (Stockholm Center on Global Governance, SCGG) är ett internationellt tvärvetenskapligt centrum för forskning om globalt samarbete.
Trots en förväntansfull publik presenterade civilminister Erik Slottner gammal skåpmat. De idéer och förslag som kommer från regeringen är dessutom i praktiken svårgenomförda – speciellt om planerna om att låta Statskontorets verksamhet uppgå i Ekonomistyrningsverket blir verklighet. Det skriver Göran Sundström, professor i statsvetenskap, vid Stockholms universitet.
Onsdagen den 6 mars var det 50-års jubileum för antagandet av 1974 års regeringsform. Detta firades högtidligt med H.M. Konungen och H.K.K Kronprinsessan samt flera tidigare statsministrar och andra prominenta gäster.
I höstas infördes plötsligt ett omstritt lönekriterium på Regeringskansliet som fick stor uppmärksamhet: att opolitiska tjänstemän som jobbar med frågor från Tidöavtalet skulle kunna få högre lön än sina kolleger som jobbar med andra frågor.
Förslaget om högre löner för tjänstemän som arbetar med att genomdriva Tidöavtalet riskerar att leda till en politisering av de cirka 5 000 opolitiska tjänstemännen i Regeringskansliet. Det skriver bland andra Göran Sundström.
Vi företräder flera delar av samhället, och vi är oroade. Först pekas en grupp i samhället ut som roten till allt ont. Sedan tystas kritiska röster, samtidigt som desinformation och smutskastning av myndighetspersoner och civilsamhällets företrädare blir vanligare. Sedan införs lagar som innebär hård repression och godtycklighet, skriver bland andra Göran Sundström.
Projekt: "Trade-offs in Demand-side Climate Mitigation: Political Feasibility, Justice, and Legitimacy”
Huvudsökande: Naima Chaboun
Medsökande: Eva Erman och Niklas Möller (Filosofiska institutionen).
Belopp: 8 miljoner
Karin Bäckstrand har beviljats medel av Formas för ett 4-årigt projekt (9 992 900 kr) med titeln Utmaningar för EU:s klimatomställning: ledarskap för en effektiv och rättvis transformation till en klimatneutral union i en tid av turbulens, kris och politisk konflikt.
Utmaningar för EU:s klimatomställning: ledarskap för en effektiv och rättvis transformation till en klimatneutral union i en tid av turbulens, kris och politisk konflikt.
Eva Erman och Markus Furendal har tilldelats medel om 6,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ett nytt forskningsprojekt: "The Global Governance of Artificial Intelligence and its Democratic Challenges"
Toppmöte i Storbritannien sätter global AI-reglering i fokus. Europa behöver gripa möjligheten att forma framtidens regler, skriver statsvetarna Jonas Tallberg och Magnus Lundgren.
Över 30 forskare och representanter från civilsamhällesorganisationer, staten och den privata sektorn har samlats i Berlin för att diskutera kommande EU- direktiv.
Sammanslagningar av myndigheter bör vara ordentligt övervägda, skriver Bengt Jacobsson, professor i företagsekonomi, och Göran Sundström, professor i statsvetenskap, i tidningen Publikt.
Kan diskriminering vara rättfärdigat om det sker i syfte att uppnå ett samhälleligt mål? Den frågan ställer sig Viktor Elm-Schulin i en nyutgiven avhandling.
Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap, har fått utmärkelsen ”Distinguished Mentor Award” av American Political Science Associations International Collaboration-sektion.
Efter att högern gick framåt i region- och lokalvalen häromveckan kom beskedet att Pedro Sánchez upplöser parlamentet och utlyser val redan i sommar. Vilka strategier kan ligga bakom det till synes drastiska tillkännagivandet?
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Maria Wendt, lektor och docent vid institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, forskar om militarism, nationalism och genus och är aktuell som medförfattare till boken "I kalla krigets spår. Hot, våld och beskydd som kulturarv".
För att världens länder effektivt ska kunna bekämpa framtidens gränsöverskridande problem krävs en nyinvestering i internationellt samarbete. Det skriver professorerna Jonas Tallberg, Karin Bäckstrand, Jan Aart Scholte och Thomas Sommerer, SNS Demokratiråd 2023.
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
Klimatförändringar, väpnade konflikter, flyktingströmmar och epidemier – listan över akuta gränsöverskridande problem är lång. Internationella organisationer som FN, IMF och WHO har skapats och utvecklats för att hantera gemensamma utmaningar, men har de egentligen vad som krävs?
Regeringen vill göra det svårare att ändra grundlagen, i syfte att skydda demokratin. Men många bestämmelser i grundlagen berör inte demokratin och behöver inte bli svårare att ändra, skriver professor Ludvig Beckman.
Tre forskare vid Stockholms universitet tilldelas prestigefyllda Advanced Grants av EU:s forskningsråd ERC. Totalt rör det sig om cirka 78 miljoner kronor till forskning inom hållbarhet, statsvetenskap och nationalekonomi.
Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap: Ett svar på frågan om det är försvarligt med tillfälliga inskränkningar av demokratin förutsätter att vi är överens om vad ”demokrati” betyder.
EU har kommit ganska långt med att integrera klimatrelaterade säkerhetsrisker inom ramen för unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Det visar en studie från fredsforskningsinstitutet Sipri och Stockholms universitet.
Det är inte optimalt att ta över EU-ordförandeskapet som nytillträdd regering, enligt statsvetaren Jonas Tallberg. Han varnar även för att det är svårt att driva egna frågor eftersom mycket tid går åt att hantera ”ärvda” och oförutsedda frågor.
Den 14 februari bjuder Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) in till seminarium på Kulturhuset i Stockholm för presentation och diskussion av Professor Göran Sundströms nya bok Brutet förvaltningskontrakt. Metastyrning av svensk biståndsförvaltning (Studentlitteratur, 2022).
Hans Agné diskuterar i två olika debattartiklar relevansen av en feministisk utrikespolitik i Ukraina samt det politiska samtalets tre återvändsgränder.
Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet fick i uppdrag att komma med remissvar till ”Arbetsförmedlingens förslag till föreskrifter om uppgiftsskyldighet för leverantörer och konsekvensutredning” (Af-2022/0072 1172) och docent Jon Nyhlén, lektor Martin Qvist samt professor Göran Sundström har författat svaret.
Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet fick i uppdrag att yttra sig
över betänkandet ”Vår demokrati – värd att värna varje dag” (SOU 2022:28, Vol. 1) och Professor Hans Agné och Professor Göran Sundström har författat yttrandet
I valrörelsen var det stora problemet inte att klimatfrågan inte lyftes utan snarare hur debatten kom att ramas in. Det hävdar miljö- och klimatpolitikforskaren Matilda Miljand.
I valrörelsen var det stora problemet inte att klimatfrågan inte lyftes utan snarare hur debatten kom att ramas in. Det hävdar miljö- och klimatpolitikforskaren Matilda Miljand.
Forskningsprogrammet LegGov har under de senaste sex åren genomfört den mest omfattande studien hittills av globala institutioners legitimitet. Forskningen presenteras nu i tre böcker från Oxford University Press.
Under sex år har femton forskare i statsvetenskap fördjupat sig i frågor som rör hur eliter och medborgare ser på legitimitet i internationellt samarbete och hur internationella organisationer går tillväga för att försöka stärka sin legitimitet.
I april är det presidentval i Frankrike, hur påverkas det av kriget i Ukraina? Och vilken roll har den nuvarande presidenten Emmanuel Macron i det säkerhetspolitiska läge som råder? Några av universitetets forskare med kunskap om Frankrike och europeisk politik svarar.
Fortfarande saknas politiska strategier och beslut för att snabbt reducera utsläppen. Det säger statsvetaren Naghmeh Nasiritousi som forskar om hur ambitiösa länder kan agera ”förtrupp” på klimatområdet.
Varför är det så trögt i Sverige att få fram ledande kvinnor i politiken? I många andra länder har det ju funnits kvinnliga presidenter och premiärministrar sedan tidigare. Lenita Freidenvall, docent i statsvetenskap reder ut begreppen.
Högerradikala partier har nått stor framgång i hela Europa under de senaste åren. En viktig faktor för att kunna förstå och förklara denna framgång är deras samspel med de traditionella partierna visar ny avhandling.
Stockholms universitet hamnar på plats 74 i 2021 års Academic Ranking of World Universities (ARWU), populärt kallad Shanghairankningen. Universitetet ligger på andra plats bland Sveriges lärosäten.