Vetenskapliga artiklar om STLS som forskningsmiljö

Anderhag, P., Andrée, M., Björnhammer, S. & Gåfvels, C. (E-publicering före tryck). Den praktiknära forskningens bidrag till läraryrkets kunskapsbas – en analys av kunskapsprodukter från kollaborativ didaktisk forskning. Pedagogisk forskning i Sverige, 1-22.

Andrée, M., & Eriksson, I. (2020). A research environment for teacher-driven research–some demands and possibilities. International Journal of Lesson and Learning Studies, 9(1).

Ett urval av vetenskapliga artiklar med resultat från STLS-projekt

Anderhag, P., Björn, M., Fahrman, B., Lundholm-Bergström, A., Weiland, M., & Wållberg, T. (2021). Kod som teknisk lösning: en studie om grundskoleelevers uppfattningar av ändamålsenlighet i deras spontana programspråk. Nordic Studies in Science Education, 17 (1), 113-129.

Blomberg, M., & Ekman, L. (2020). En, två eller flera historier? – undervisning för decentrering av historiska narrativ. Forskning om undervisning & lärande, 8 (2), 5-24. 

Eriksson, I., Wettergren, S., Fred, J., Nordin, A.-K., Nyman, M. & Tambour, T. (2019). Materialisering av algebraiska uttryck i helklassdiskussioner med lärandemodeller som medierande redskap i årskurs 1 och 5. Nordic Studies in Mathematics Education, 24(3-4), 81-106

Jägerskog, A.-S., Tväråna, M., Björklund, M., Strandberg, M., Bergqvist, O., Bittner, T., Dalman, A., Kostet-Eriksson, K., Häger, H., Kåks, B., Norell, E., Ragne, A-C., & Söder, S. (2021). Varför fortsätter flykten över Medelhavet? Om vad det innebär att göra en kausalanalys av en samhällsfråga. Forskning om undervisning och lärande, 9(2), 5-29.

Kai-Larsen, E., Rimeslåtten, M., Szabo, A., & Andrews, P. (2022). Swedish students’ exploration of trigonometrical relationships: GeoGebra and protractors yield qualitatively different insights. In Proceedings of the Twelfth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME12).  

Kunitz, S., Berggren, J., Haglind, M. & Löfquist, A. (2022). Getting students to talk: A practice-based study on the design and implementation of problem-solving tasks in the EFL classroom. Languages, 7(2), 75. 

Mckeever, J., & Runceanu , L. (2022). Replay the game and teach for understanding: exploring the use of video tagging in an invasion games unit. Physical Education and Sport Pedagogy. E-publicering före tryck. 

Paul, E., Hjalmarsson, A., Kindenberg, B. & Norberg, A.-M. (2022). ”Sen dess slutade godisar växa där”: tolkande läsning inom modersmålsämnet. Forskning om undervisning och lärande, 10(1), 31-54

Planting-Bergloo, S., Andrée, M., Reimark, J., Henriksson, E., Björnhammer, S., Dudas, C., Freerks, P-O., Jahdadic, S., Lavett Lagerström, M., Lundström, J., da Luz, J., Nordling, J., Puck, S., Wennerström, P., Westman, F., & Wiblom, J. (2021). Att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap: Mangling av en didaktisk modell. LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education, 9(1), 774–803.

Se fler artiklar framtagna av STLS i Diva

Se även publikationer på engelska sidan

Flera av STLS projekt har medverkat i olika poddavsnitt i Lärarstiftelsens podd ”Lärare och forskning”

Avsnitt 14, 2024

Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ
Mathias Blomberg och Line Ekman från Fryshusets gymnasium berättar om hur lärare kan problematisera och komplettera historiska narrativ för att skapa en mer mångfacetterad historieundervisning på gymnasiet.

Avsnitt 6, 2023

Hur hjälper vi eleverna att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Sebastian Björnhammar och Maria Andrée berättar om om hur man som lärare kan hjälpa elever att formulera undersökningsbara frågeställningar.

Avsnitt 5, 2023

Så använder vi normkritik och naturvetenskap i undervisningen om sexualitet och kön. Anna-Karin Fridolfsson och Anders Jonsson berättar om hur normer om sexualitet och kön befästs in sex- och samlevnadsundervisningen.

Avsnitt 4, 2023

Kausalanalys i klassrummet – hur förklarar man en komplex samhällsfråga?
Ann-Sofie Jägerskog och Bodil Kåks berättar om vad det innebär att analysera en samhällsfråga i samhällskunskap, en viktig del av kritiskt tänkande, och vad elever behöver erfara i undervisningen för att utveckla en mer kvalificerad analysförmåga.

Avsnitt 1, 2023

Varför är det så svårt för elever att beskriva växthuseffekten? Maria Sundler och Per Anderhag berättar om hur man enklare lär eleverna att förstå växthuseffekten.

Tidigare har även lärare och forskare från STLS medverkat i podden ”Skolprat”

SKOLPRAT: Om praktiknära forskning med Sebastian Björnhammer
SKOLPRAT: Om praktiknära forskning med Maria Andrée
SKOLPRAT: Varför behövs fältstudier i biologiämnet? med Emma Rova
SKOLPRAT: Ingrid Carlgren och Lärarnas forskningskonferens
SKOLPRAT: Hur ser skolan ut om 50 år? med Inger Eriksson

ULF-rapport: Strategier för spridning av praktiknära och undervisningsutvecklande kunskaper (657 Kb)

Slutrapport: Utprövning av ett kartläggningsredskap för identifiering av undervisningsutmaningar (1313 Kb)

Sex bärande principer för god forskningssamverkan (1173 Kb)

• Johansson, C. & Lustych, S. (2023). "Vad är ens dom här olika plupparna?": En studie om elevers utvecklade förståelse kring en samhällsfråga med hjälp av plotdiagram. Självständigt arbete, avancerad nivå. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. IÄD, Stockholms universitet. 
• Bäuml, C & Carlander Gustavsson, H. (2023). Att kunna blanda ihop för att förstå hur det hänger ihop: När mellanstadieelever analyserar komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell. Självständigt arbete, avancerad nivå. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. IÄD, Stockholms universitet. 
• Bäuml, C. & Carlander, H. (2022). Kolla modellen! En studie om hur undervisning kan synliggöra kritiska aspekter av det parlamentariska systemet med hjälp av en visuell modell. Självständigt arbete, avancerad nivå. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. IÄD, Stockholms universitet. 
• Holmgren Sabel, Emil. (2021). Att förstå flödesscheman: Hur undervisning kan synliggöra kritiska aspekter av ett flödesschema om återvinning för elever i årskurs 1. Självständigt arbete, avancerad nivå. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Institutionen för de estetiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet. 
• Johansson, C. & Lustych, S. (2022). “Eftersom det är ett kretslopp så går allt runt ändå” - att visualisera det komplexa: En studie om elevers utvecklade förståelse om det samhällsekonomiska systemet med hjälp av en visuell modell. Självständigt arbete, grundnivå. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. IÄD, Stockholms universitet. 
• Kandila, Vasiliki-Aristea. (2021). "Jag är en del av folket": En designstudie av demokratiundervisning med hjälp av visuella representationer. Självständigt arbete, avancerad nivå. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. Institutionen för de estetiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet. 
• Odeborn, J (2022). Den svårgripbara ekonomin: Lärande och undervisning i relation till begreppsbildning i ekonomi. Självständigt arbete, avancerad nivå, KPU. IÄD, Stockholms universitet. 
• Wahlberg, F. (2022). Hur mellanstadieelever lär sig samhällsekonomi utifrån ett flödesschema: Ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande. Självständigt arbete, avancerad nivå. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. IÄD, Stockholms universitet.