Ökat risktagande med Östersjöns strömming

Diskussionerna om hur sillfisket i Östersjön ska bedrivas fortsätter. I veckan röstade parlamentet ner det föreslagna snabbspåret för att ändra i regelverket. Miljöorganisationer har samtidigt överklagat höstens rådsbeslut om fiskekvoterna.

Fiskekvoterna för sill och strömming i Östersjön har diskuterats flitigt ända sedan forskarna vid Internationella havsforskningrådet (ICES) påpekade i slutet på maj 2023 att villkoren för att utlösa en säkerhetsspärr i EU:s förvaltningsplan var uppfyllda.

EU-kommissionen lade sedan i slutet på augusti ett förslag till fiskekvoter för 2024 baserad på ICES påpekande och förvaltningsplanen (MAP, multiannual plan).

Förslaget var kontroversiellt och EU:s fiskeministrar ratade förslaget när de fattade beslut om fisket för 2024 i oktober.

Somliga menade att ministrarnas beslut stred mot förordningen.

Rådet hade tydligen begärt att kommissionen skulle ta initiativ till en förändring av MAP-förordningen, vilket kommissionen sedermera gjorde i början på december.

I en djupare analys av kommissionens motivering till förändringen kom Östersjöcentrum fram till att förslaget byggde på ett missförstånd om den vetenskapliga rådgivning och en felläsning av förvaltningsplanen. ICES rådgivning använder två olika 5 procent-regler som har olika beräkningsgrunder och olika tidsramar. Kommissionens förslag hade förväxlat och blandat ihop dessa olika regler. Dessutom har kommissionens förslag, liksom rådets beslut i oktober, behandlat ”korrigerande åtgärder” enligt artikel 5 i förordningen som alternativ till en stram kvotsättning enligt artikel 4 i MAP-förordningen i stället som de kompletterande åtgärderna de faktiskt ska vara. När kommissionens förslag betonar de socio-ekonomiska konsekvenserna av en tillämpning av säkerhetsspärren tar de underförstått hänsyn endast till vad som händer det kommande fiskeåret. De mer långsiktiga konsekvenserna av ett större risktagande för både beståndsutvecklingen, de som lever av fisket och havsmiljön har inte beaktats alls.

I en annan analys ifrågasätts om kommissionens agerande är förenlig med de regler för att kvalitetssäkra lagstiftningsärenden som slås fast i en överenskommelse mellan kommissionen, rådet och parlamentet.

Rådet, som snabbt godtog kommissionens förslag, har sedan försökt kortsluta normala procedurer ännu mer genom att begära att parlamentet tillämpar en förenklad behandling. Något som parlamentet sade nej till. Förslaget från kommissionen (och rådet) ska nu behandlas enligt gängse rutiner i parlamentet.

Parallellt har miljöorganisationer begärt en rättslig prövning av rådets beslut från oktober, något som de menar strider mot EU-regler.

Text: Charles Berkow