I Sverige finns omkring 350 000 hästar. Tillsammans producerar de årligen 3 miljoner ton gödsel, som innehåller omkring 3 000 ton fosfor och 15 000 ton kväve.

 – Trots att hästgödsel borde vara en bra resurs så tas bara en begränsad del om hand inom lantbruket och används i odling. Kanske beror det här på strukturen i hästnäringen – att den är småskalig och lite spretig, säger Linda Kumblad, systemekolog och forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och stiftelsen Baltic Waters.

När gödseln inte tas om hand på rätt sätt riskerar en del av näringen i den att läcka ut i miljön och bidra till övergödning, vilket idag är ett av de stora miljöproblemen i svenska sjöar och hav.

 – Det är ännu oklart hur mycket hästhållningen bidrar till övergödningen totalt sett, eftersom bara den del av gödseln som tas om hand i lantbruket är med i beräkningarna, säger Linda Kumblad.

Studie för att öka förståelsen

För att öka kunskapen om hästhållningens miljöpåverkan har Linda Kumblad, tillsammans med kollegor vid Södertörns högskola och Sveriges lantbruksuniversitet, genomfört ett forskningsprojekt som bland annat inkluderat både experiment och undersökningar i fält.

Fältexperimentet gick ut på att ta reda på vad som händer med hästgödsel som blir kvar i hagen, och inte mockas upp.

– Vi har haft en himla massa hästgödsel liggande under naturliga förhållanden i tre månader och sedan tagit delprover och undersökt hur mycket kväve och fosfor som gödseln innehåller – från start, efter några dagar, några veckor och några månader, berättar Linda Kumblad.

Det visade sig att 30 procent av fosforn i gödseln försvann inom två veckor, medan kvävehalterna minskade långsammare. När det regnade gick urlakningen snabbare.

 – Det är väldigt viktigt att mocka sina hagar, så att inte gödseln blir liggande och näringen riskerar att läcka ut i närmiljön, konstaterar Linda Kumblad.

I fältförsöket följde forskarna fem olika hästgårdar i närheten av Stockholm. Genom att ta vattenprover i diken vid gårdarna och på andra platser i landskapet, i kombination med att mäta och modellera vattenflödena, kunde de beräkna transporterna av näring. 

Resultaten visade att halterna av kväve och fosfor var kraftigt förhöjda, omkring tio gånger, i diken nära hästgårdar. Andelen löst fosfor – fosfat, som är den biologiskt aktiva formen, var samtidigt fördubblad. 

 – Sammanfattningsvis kan näringsbelastningen öka med upp till 30 procent för fosfor och 20 procent för kväve i områden med utbredd hästnäring, säger Linda Kumblad.
Forskarna tog också markprover där de mätte koncentrationen av växttillgänglig fosfor på olika platser i hagar med olika ålder.

 – Riskerna för fosforförlust ökar i områden som är hårt trampade, till exempel vid ingångar, och i områden med nydeponerad gödsel.

Mer underlag och verktyg behövs

Forskningsstudien ger en indikation på hur stort näringsläckaget från hästgårdar kan vara, men för att inkludera alla hästar i de nationella beräkningarna behövs mer underlag och utvecklandet av nya beräkningsverktyg, förklarar Linda Kumblad.

 – Sedan skulle det behövas bättre system och incitament för att samla ihop och återcirkulera hästgödsel. Det skulle också vara bra om det fanns rådgivning och möjlighet att söka stöd för åtgärder för alla hästägare.

Finns det en medvetenhet och ett engagemang bland hästägare kring de här frågorna? undrar moderator Gun Rudquist.

– Det varierar försås, men väldigt många hästägare är måna om miljön och att minimera sin påverkan och gör väldigt mycket redan. Sedan finns det andra ställen där man behöver göra mer, säger Linda Kumblad. 

Hästar påverkar ekosystemtjänster

Begreppet ekosystemtjänster är ett sätt att illustrera vad naturen gör och hur olika beslut kan påverka det, och används idag bland annat inom kommunal planering. Hästhållning kan bidra till en mängd sådana ekosystemtjänster, berättar Monica Hammer, miljövetare och forskare vid Södertörns högskola.

 – En stor positiv ekosystemtjänst är att hästarna håller landskapet öppet runt tätorter bland annat, och bidrar till rekreation och hälsa, säger hon.

Att hästar är ett uppskattat inslag i landskapet kan också definieras som en estetisk tjänst. Odling av vall till hästarna kan öka kolinlagring – en annan ekosystemtjänst – och betningen kan ge en större artrikedom, både på marken och inom fågellivet. 

 – I en studie, som ännu inte är riktigt färdig, hittade vi ett antal fåglar som vi kunde se att hästarna kunde bidra till, säger Monica Hammer.

Men hästhållningen kan också ha negativ påverkan på ekosystemtjänster genom att överbetning kan försämra markkvaliteten, och genom att gödselproduktionen kan bidra till övergödning som försämrar vattenkvaliteten.

Åtgärder kan ha flera effekter

När det gäller näringsläckaget från hästgårdar har forskarna identifierat flera olika riskfaktorer; gödsel som blir kvar i hagen, upptrampade hagar med brist på vegetation och dålig dränering. Ingångar och foderplatser är extra utsatta områden.

Åtgärder som adresserar dessa riskfaktorer kan dock samtidigt bidra till hästvälfärd och öka den biologiska mångfalden, berättar Monica Hammer. Att mocka i hagarna kan till exempel, utöver att minska risken för näringsläckage, också minska parasittrycket på hästarna, och har rekommenderats av det skälet av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Dubbla staket mellan hagar är både bra för att hästarna inte ska trassla in sig och skadas när de försöker hälsa på varandra, och för att skapa en sträng med växtlighet där insekter, och eventuellt även fåglar, kan trivas.

Monica Hammer, Södertörns högskola. Foto: Lisa Bergqvist

Fågellivet gynnas av småbiotoper i och omkring hagarna, som kan vårdas och skapas till exempel genom att man håller diken med sälg och vide öppna, underhåller buskrika bryn mellan öppen mark och skog och lämnar faunadepåer med döda träd.

Remsor med ogräs i vallodling och mellan hagar kan också göra stor nytta för fågellivet, liksom dammar och viltvatten.

 – Man kan stängsla av diken och småvatten för att inte få gödseln där, men inte ta bort dem för där kan växter fånga upp överskottsnäring, säger Monica Hammer.
Man behöver inte heller vara så noga med att rensa dikena, för de kan bli bra habitat för insekter som sedan kan bli fågelmat.

 –Om man vet hur det ser ut på sin gård, och kanske har ett större landskapsperspektiv, så kan man hitta de här lokala åtgärderna, som kan ge stora synergieffekter med rätt lite insatser, konstaterar Monica Hammer.

Text: Lisa Bergqvist
 

Läs mer

Inkludera näringsläckaget från hästgårdar i övergödningsarbetet (policy brief)

Hästgårdar kan orsaka övergödning (webbartikel)

Kumblad et al: Managing multi-functional peri-urban landscapes: Impacts of horse-keeping on water quality (vetenskaplig artikel)

Aronsson e al: Losses of phosphorus, potassium and nitrogen from horse manure left on the ground (vetenskaplig artikel)