Vad förenar studenter i vitt skilda ämnen som maringeologi, företagsekonomi och ekotoxikologi? De kan alla bidra med viktiga perspektiv som behövs för att besvara frågor om samhällsutmaningar och lösningar när kustnära hav står inför ett förändrat klimat. Vid starten av den nya forskarskolan Perspectives on climate change in coastal seas i mars introducerades 14 nya doktorander till ett omfattande forskningsområde där deras fokus kommer att ligga under de kommande åren.

– Jag känner mig stolt över att vara en del av det här programmet, och även om det tvärvetenskapliga sammanhanget är nytt för mig så tror jag att jag har mycket att bidra med, säger Emma Flévaud, doktorand i miljörätt.

Lägger nya pusselbitar

Flera klimatrelaterade påfrestningar som försurning, syrebrist och stigande temperaturer påverkar havsmiljöer på olika sätt. Förändringarna bidrar till till att potenta växthusgaser, som lagrats i marina sediment och ekosystem frisätts och når atmosfären, vilket i sin tur förstärker klimateffekterna. Under goda förhållanden med välmående ekosystem har kustzonerna däremot en effektiv kollagringskapacitet och kan fungera som viktiga kolsänkor.

– Om vi förvaltar våra kustzoner på rätt sätt kan de globalt bidra med 20 procent av de utsläppsminskningar vi behöver för att uppfylla Parisavtalet, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och en av initiativtagarna till den nya forskarskolan.

Detta komplicerade pussel är delvis studerat och beskrivet inom forskningen, men flera frågor återstår om kopplingarna mellan klimatförändringar, biologisk mångfald och kustzonernas fulla potential att fungera som en naturbaserad klimatlösning. I forskningssamarbeten som CoastClim undersöker forskare inom ekologi, modellering, marin fysik och atmosfärsvetenskap dessa kopplingar. Studenterna från Stockholms universitet kommer att undersöka närliggande frågor som ger mer kunskap till den bilden.

I forskarskolan "Perspectives on climate change in coastal seas" ingår också ett handledarteam med seniora experter från åtta institutioner vid Stockholms universitets samhällsvetenskapliga, juridiska och naturvetenskapliga fakulteter. Foto: Isabell Stenson

Gör ny kunskap tillgänglig för samhället

Ett viktigt mål med utbildningen är att träna doktoranderna i vetenskapskommunikation och hur man presenterar resultat och ny kunskap för beslutsfattare och intressenter inom marin miljöförvaltning. Oavsett bakgrund eller drivkraft för att pröva en forskarkarriär betonar flera av doktoranderna värdet av att ingå i ett team som arbetar med ett gemensamt uppdrag, där resultaten också kan bli användbara utanför akademin.

– Det är verkligen inspirerande att tillhöra en grupp som ska arbeta för att ta hand om havet. Jag känner mig tursam som får vara en del av den här gruppen med personer som har så imponerande kompetenser, säger David Lindao, doktorand i hydrologi.

Eftersom doktoranderna just är i början av sina studies handlade många diskussioner vid Askölaboratoriet om hur man skapar de bästa förutsättningarna för en lärandemiljö där alla frågor och kreativa samarbetsidéer är välkomna. Några tankar om kombinerad forskning föddes redan under dessa samtal.

– Jag försöker se om jag kan hitta några nya perspektiv för mitt projekt om näringsvävens ekologi. Jag vill till exempel se om jag kan samarbeta med någon av våra fjärranalytiker, säger Emil Kraft, doktorand i ekologi.

Text: Isabell Stenson