Baltic Breakfast: Tre sätt att utveckla jordbrukets struktur och minska övergödning
2018.10.26: Hur går det att förändra jordbrukets struktur så att riskerna för näringsläckage och övergödning i Östersjön minskar? Denna fråga diskuterades under Baltic Breakfast 25 oktober.
Jordbrukets struktur och det faktum att antingen djurhållning eller växtodling tenderar att dominera i olika regioner, lyfts ofta fram som en viktig anledning till läckage av fosfor och andra näringsämnen till Östersjön.
Områden med hög djurtäthet importerar ofta mycket foder och får ett överskott av stallgödsel, vilket kan leda till näringsläckage. Samtidigt har regioner med mycket växtodling behov av näringsämnen och förlitar sig i större utsträckning på importerat handelsgödsel. Importen av handelsgödsel och foder bidrar till Östersjöregionens totala överskott av näringsämnen, som ökar risken för övergödning.
Mer nyanserad diskussion
Att förändra dessa strukturer är dock svårt och ofta strandar diskussionen här. Men forskare från Östersjöcentrum har velat gå djupare i frågan om jordbruksstruktur och därför tittat på forskningslitteratur för att se vilka konkreta lösningar med vetenskapligt stöd det finns för att påverka denna struktur.
Annika Svanbäck, forskare på Östersjöcentrum, inledde seminariet med att berätta om dessa.
- Man kan dela in lösningarna i tre grupper. Den första handlar om att flytta gödsel,
den andra om att flytta djur, och den tredje om att producera och konsumera mindre animalieprodukter, sa Annika Svanbäck.
Hon efterlyste en mer nyanserad diskussion om hur vi kan jobba med de olika åtgärderna.
- Ibland när jag pratar om att förändra jordbrukets struktur så märker jag att en del får väldigt extrema bilder i huvudet, som ”tillbaka till Bullerbyn” eller sovjetisk planekonomi. Men istället kanske vi kan se det som en utveckling av jordbruket, där jordbruket fortsätter att vara resurseffektivt - samtidigt som man adresserar de negativa sidorna av strukturen, sa Annika Svanbäck.
Flytta gödsel
I korthet handlar den första lösningen om att flytta stallgödsel från områden med överskott till ställen där gödsel behövs i växtproduktion. Denna åtgärd minskar både risken för näringsläckage i djurtäta områden och behovet av importerat handelsgödsel i växtodlande regioner.
Åtgärden kan göras på olika skalor, där lokal samverkan mellan djur- och växtgårdar, är den enklaste lösningen. Detta är något som redan sker idag men skulle kunna utvecklas ytterligare, berättade Annika Svanbäck.
Om åtgärden ska genomföras i större skala behöver dock gödseln transporteras längre stäckor mellan djur- och växtgårdar, vilket innebär en utmaning då stallgödsel är tungt och dyrt att transportera. Det finns idag olika tekniker där gödseln kan bearbetas så att näringsämnena utvinns eller att vikten reduceras genom att vätskan pressas ut.
Att få ekonomisk vinning i en sådan verksamhet där stallgödsel transporteras längre sträckor ligger ännu en bit in i framtiden.
- I nuläget är detta oftast inte ekonomiskt fördelaktigt, men det beror mycket på ”spelreglerna” om det är lönsamt eller inte. Idag finns en mängd olika tekniker; en enkel skruvpress är till exempel inte så dyr, då kan man transportera gödseln lite längre. I Nederländerna och Danmark har man kommit längre med detta, sa Annika Svanbäck.
Omfördela djur
Det andra lösningsområdet som Annika Svanbäck gick igenom handlade om att omfördela djur från djurtäta områden till regioner som idag har väldigt få djur.
En positiv effekt av detta är att det skulle bli enklare att använda stallgödsel på ett effektivt sätt i växtodlingen och minska överkotten. En större blandning av djur- och växtodling kan också bidra till att mer lokalt foder används vilket leder till minskad import av foder, till exempel soja från Braslien.
- Fler djur i de områden som fokuserar på växtodling skulle också kunna öka den biologiska mångfalden, sa Annika Svanbäck.
Samtidigt finns det idag flera hinder mot att omfördela djurproduktion mellan regioner. Infrastruktur för djurhållning, exempelvis lokala slakterier, saknas i vissa områden. Det innebär även en politisk utmaning att på olika sätt begränsa markägarens rättigheter att bedriva olika verksamheter, berättade Annika Svanbäck.
Förändra våra matvanor
Det tredje lösningsområdet handlade om hur förändrade matvanor kan påverka jordbruksproduktionen och i förlängningen övergödningen av Östersjön. Här berättade Michelle McCrackin, forskare vid Östersjöcentrum, att en minskad konsumtion av animaliska produkter som kött, mjölk och ägg inte automatiskt minskar näringstillförseln till Östersjön. Det kan göra det i vissa fall, men orsakssambanden är komplexa.
- Att endast se förändrade matvanor som ett sätt att minska övergödning i Östersjön är ett för begränsat sätt att se på frågan. Jag menar att det finns andra viktigare skäl än detta till att äta mer vegetabilisk kost, sa Michelle McCrackin.
Enligt henne skulle en ökad andel vegetabilisk kost främst kunna bidra till mer effektivt resursutnyttjande, minskad klimatpåverkan och bättre hälsa.
Text: Johan Lundberg
Förslag på politiska styrmedel
Annika Svanbäck lyfte fram fyra exempel på politiska styrmedel som kan förändra jordbruksstrukturen och användas för att styra mot de lösningar som forskarna hittat i den vetenskapliga litteraturen.
1, Begränsa fosforgödslingen. Detta kan göras genom att sätta en maxnivå för tillförsel eller fosforbalans. Detta kan sätta tryck på gårdar med mycket djur att hitta nya lösningar för att ta hand om sin stallgödsel eller minska antalet djur. Vi behöver även ta mer hänsyn till hur mycket fosfor som redan finns i marken och inte lägga på mer än grödan behöver.
2, Begränsa djurtäthet. Idag finns en regel för detta i Sverige som bidragit till att vi inte har de extrema djurtätheter som finns på andra håll runt Östersjön.
3, Gynna gårdar som har en större andel lokalt odlat foder. Detta kan göra att man minskar tillförseln av importerat foder.
4, Ge innovationsstöd för nya gödselprodukter och tekniker för att processa stallgödsel.
Läs mer
Se filmen från denna Baltic Breakfast
Senast uppdaterad: 25 januari 2023
Sidansvarig: Östersjöcentrum