Ny policy brief underlättar beslut för en mer cirkulär ekonomi

2018.02.13: Vi importerar alldeles för mycket fosfor till Östersjöregionen. Men det går att minska överskottet. Baltic Eyes nya policy brief hjälper beslutsfattare att prioritera bland åtgärderna för ett hållbart jordbruk och en mer cirkulär ekonomi.

Michelle McCrackin med Policy brief.

Frågor om slutna kretslopp som endel av hållbar utveckling är högt prioriterade i den politiska miljödebatten i dag. Inte minst på EU-nivå, där strategin från 2015 om en cirkulär ekonomi präglar det mesta som görs inom miljöområdet.

För jordbruket handlar det om att sluta kretsloppen av näringsämnen och handskas mer effektivt med ändliga naturresurser såsom fosfor.

– Mycket av debatten kretsar kring hur man ska omsätta strategin om cirkulär ekonomi i praktiken. Skälet till att vi publicerar denna policy brief är att vi vill föra in mer kunskap i den debatten, säger Gun Rudquist, policychef på Baltic Eye.

I policy briefen Förbättra gödselåtervinningen Inom jordbruket – ett avgörande steg mot att sluta fosforcykeln visar forskarna Annika Svanbäck och Michelle McCrackin fosforflödena inom jordbruket i Östersjöregionen och konstaterar att det förs in mer fosfor än vad som exporteras i form av grödor och kött.

I den här filmen går Michelle McCrackin igenom de viktigaste huvuddragen i policy briefen.

 

Film: Henrik Hamrén.

Överskottet ökar riskerna för näringsläckage till havet, vilket ökar övergödningen.  

– För att kunna sätta in rätt åtgärder och sluta kretsloppen inom jordbruket är vår kvantifiering av flödena viktig. Var kommer den mesta fosforn in i systemet? Hur mycket rör det sig om? Och var tar den vägen? Svaren på den sortens frågor vägleder beslutsfattare när olika åtgärder ska prioriteras, säger Gun Rudquist

Den unika regionala kartläggningenvisar tydligt att den mest effektiva åtgärden för att minska överskottet av fosfor är förbättrad hantering av stallgödsel.

– Det produceras stora mängder stallgödsel inom jordbruket varje år – och den innehåller väldigt mycket fosfor. Återanvändningen varierar mycket från land till land, men generellt kan man säga att vi utnyttjar stallgödseln alldeles för dåligt. Genom att utnyttja näringen i stallgödsel bättre skulle vi kunna minska importen av mineralgödsel avsevärt, säger Gun Rudquist.

Att vända sig direkt till beslutsfattare med konkreta rekommendationer i specifika frågor ser Gun Rudquist som en naturlig del av universitetens och forskningens samhällsuppgifter.

– Vi som har kunskapen och ser behoven har en skyldighet att också se till att vetenskapligt grundade fakta kommer samhället till gagn, säger hon.

I policy briefen om fosforns kretslopp tar forskarna även upp den aktuella frågan om att återcirkulera den näring som fångas upp av våra reningsverk genom att använda avloppsslam som gödsel.

– Det talas mycket om avloppsslam i dag. Vi visar dock att satsningar på effektivare utnyttjande av näringen i stallgödsel kan ge uppemot fyra gånger större effekt än slammet när det gäller att minska importen av fosfor. Därmed inte sagt att man inte alls ska satsa även på avloppsreningen. Men genom att kommunicera dessa fakta hoppas vi kunna hjälpa beslutsfattare att prioritera, säger Gun Rudquist.

Text: Henrik Hamrén.

På denna sida