Soja. Foto: jcesar2015 /Pixabay

Mjölkdrickandet inom EU kommer att fortsätta minska, liksom konsumtionen av nöt- och griskött. Detta spår EU-kommissionen i sin senaste analys av jordbrukets utveckling fram till 2030.

Eftersom mjölk- och köttproduktionen i Östersjöregionen bidrar till näringsbelastningen från land till hav borde Kommissionens förutsägelse vara goda nyheter för Östersjön. Men i verkligheten är det inte så enkelt. Även som konsumtionen minskar kommer den totala produktionen att kvarstå eller till och med öka något fram till 2030, till följd av ökad export av bland annat mjölkprodukter och gris- och fågelkött.

– Kommissionens rapport visar att livsmedelsindustrins miljöpåverkan är en global fråga. Den regionala kopplingen mellan konsumtion och produktion är inte entydig och enkel, säger Annika Svanbäck, agronom och forskare på Östersjöcentrum.

Nyligen publicerade hon och forskarkollegan Michelle McCrackin ett faktablad om hur handel, produktion och konsumtion av vegetabiliska och animaliska produkter påverkar övergödningen i Östersjön. En viktig faktor är att konsumtionen av animaliska produkter har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet – och fortsätter att öka.

–De negativa konsekvenserna av produktionen stannar kvar i regionen även om vi exporterar slutprodukterna. Så även om vi i Östersjöregionen äter allt mindre kött behöver det inte betyda att jordbrukets negativa påverkan på Östersjön minskar, säger Michelle McCracking.

Generellt sett är det bra för bådeklimatet och miljönatt minska konsumtionen av animaliska produkter. Att producera och konsumera animaliska produkter kräver mer resurser (vatten, fossila bränslen, kväve och fosfor) per mängd protein eller kalorier jämfört med produktion av vegetabiliska livsmedel. Men då måste minskningen ske på global skala.

– Hur maten produceras är en annan viktig faktor, säger Annika Svanbäck.

Miljöpåverkan från animalieproduktionen varierar starkt mellan olika regioner och typer av produktionssystem och produkter, och risken för näringsläckage beror också på lokala förhållanden.

– Vissa djurhållningssystem kan ha låga utsläpp av näringsämnen per kilo livsmedel, men höga utsläpp av näringsämnen per areal odlad åkermark. Det är därför viktigt att ta hänsyn till den totala mängden övergödning och risken för näringsläckage på den plats där djuren hålls, säger Annika Svanbäck.

Om köttproduktionen i Östersjöregionen ligger kvar på en hög nivå, eller till och med ökar, under kommande decennier måste jordbruket generellt bli bättre på att minska näringsöverskotten, menar Annika Svanbäck.

– i vissa delar av avrinningsområdet finns det till exempel stor potential att användande stallgödsel mer effektivt och minskat beroende av importerat handelsgödsel, säger hon.

Text: Henrik Hamrén

Sammanställd av Baltic Eye från data från Clark och Tilman, 2017. Informationen kommer från olika vetenskapliga publikationer med livscykelanalyser. Risken för övergödning är en uppskattning av mängden näringsämnen som släpps ut till miljön i varje produktionssystem, visat per gram protein. Studierna som ingår gäller främst produktionssystem i Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland med endast ett fåtal studier från andra regioner.