Ekosystembaserad är troligen den mest använda termen inom dagens fiskeriförvaltning. Den förekommer i de flesta regler, bestämmelser och riktlinjer för europeisk fiskeriförvaltning.

Men i praktiken har den visat sig vara väldigt svår att implementera.

"Hitta sätt att inkludera miljö- och ekosystemkomponenter"

Europeiskt fiske utgår från att politiker bestämmer vilka kvoter som kan fiskas. Besluten grundas på vetenskapliga utlåtanden (huvudsakligen från ICES) som baseras på olika analyser och bedömningar.

Men hur bedömer man ett helt ekosystem? Hur mäter man hur mycket en faktor påverkar en annan faktor när alla faktorer är sammanlänkade? Och hur får manin sådana bedömningar i dagens förvaltning?

Ett pågående forskningsprojekt som Stockholms universitets Östersjöcentrum tagit initiativ till visar att svaren inte behöver vara särskilt långt borta.

 – ICES arbetar hårt för att hitta sätt att ge beslutsfattarna mer ekosystembaserade råd för fiskeriförvaltningen. Det koncept som vi föreslår är ett steg i den riktningen. Grundtanken är att hitta sätt att inkludera miljö- och ekosystemkomponenter samt socioekonomiska överväganden i råden, säger Maciej Tomczak, fiskeriforskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

"Har blivit en del av ICES struktur"

Sommaren 2014 bjöd han och professor Christian Möllman från Hamburgs universitet in 20 ansedda forskare till Askölaboratoriet i Stockholms skärgård. Deras vision var att börja utveckla ett verktyg för mer ekosystembaserad rådgivning och bedömning. Projektet kallades för DEMO (Demonstration Exercise for Integrated Ecosystem Assessment and Advice of Baltic Sea fish stocks).

Tre år senare har projektet bytt namn till ICES WKDEICE (ICES Workshop on Developing Integrated Advice for Baltic Sea ecosystem-based fisheries management) vilket innebär att projektet nu blivit en del av ICES:s struktur.

Men visionen har inte förändrats. Och enligt Maciej Tomczak håller deras möda på att ge utdelning.

– Att vi nu arbetar inom ramen för ICES:s organisation ser jag som en framgång. Det gör det möjligt för oss att implementera den här idén mycket snabbare, säger han.

"Fiske är också en ekonomisk och social verksamhet"

Det viktigaste målet är att ge rådgivare och förvaltare de rätta verktygen så att de i sin tur kan göra fisket bättre anpassat till samhället, miljön och ekosystemet.

– För det första vet vi att fiskbestånden i Östersjön är kraftigt påverkade av inte bara fiske, utan även av till exempel övergödning och klimatförändring. För det andra vet vi att fisket inte bara påverkar den art som fiskas utan även andra arter och vattenlevande organismer, säger Maciej Tomczak, och fortsätter:

– För det tredje är fiske också en ekonomisk och social verksamhet, som påverkar livsmedelsnäringen, processindustrin och yrkesfiskarna och deras familjer.

"Våra förvaltare behöver bredare information för att kunna fatta välinformerade och kloka beslut"

Allt detta sammantaget innebär att fiske är en mycket komplex verksamhet att förvalta. Och då räcker det inte att den vetenskapliga rådgivningen bara bygger på uppskattningar av enskilda arter var för sig, menar Maciej Tomczak.

– Våra förvaltare behöver bredare information och uppskattningar för att kunna fatta välinformerade och kloka beslut, säger han.

Det som kanske skiljer WKDEICE från liknande forskningsprojekt är att det är så inriktat på att omvandla teori till någonting som kan användas i praktiken.

– Ekosystembaserad fiskeriförvaltning har varit ett populärt tema inom forskarsamhället en tid. Men det presenteras oftast i ganska teoretiska termer, och konkretiseras sällan. Det som gör att ICES intresserar sig av vårt arbete tror jag är att vi verkligen vill göra det här konceptet operativt. Vi vill att det ska kunna användas inom verklig förvaltning, säger Maciej Tomczak.

En annan orsak är troligen att projektet är uppbyggt på ICES:s befintliga rådgivningsprocess, istället för att presentera något helt nytt och obeprövat. Nyligen sammanställde teamet en schematisk vy (se figur nedan) som visar var och hur deras så kallade IAE (Integrated Advice Evaluations) ska implementeras.

Ladda ner den här illustrationen som pdf

– IAE sätter in ICES:s enartsbaserade rådgivning i ett bredare ekologiskt och socioekonomiskt sammanhang. Beroende på det specifika fiskbeståndet och vilken typ av rådgivning som behövs kan du inkludera fler arter och information om miljön och ekosystemet samt socioekonomiska aspekter, säger Maciej Tomczak.

Detta kan göras genom att till exempel förbereda relevanta miljö- och ekosystemdata utifrån exempelvis utbredningen av syrefria bottnar, salthalt och klimatpåverkan.

– Det kan även användas för att skapa hypotetiska scenarier för olika miljöförhållanden och visa vilka konsekvenser ett visst politiskt beslut kan få för andra arter eller delar av ekosystemet, säger han.

En annan viktig skillnad jämfört med dagens rådgivningsprocess är att de slutliga råden till politikerna kompletteras med utvärderingar och riskbedömningar. Dessa gör det möjligt att, med hjälp av ekonomiska data, utvärdera olika råd ur en samhällskontext.

"Kan leda till förbättringar för både fiskebestånden och ekosystemet"

En av de viktigaste egenskaperna är ett nytt koncept som kallas ecologically-constraint Maximum Economic Yield (eMEY), som tagits fram av Rudi Voss vid Kiels universitet.

eMEY använder en bioekonomisk modell, som tar hänsyn till ekonomiska faktorer när den beräknar den optimala fångsten inom vissa givna ekologiska villkor.  

– Vi anser att det är viktigt att förvaltare och politiker även får rådgivning om vilka risker det finns och vilka konsekvenser deras beslut kan få på olika nivåer. På så sätt blir de bättre rustade att fatta bra beslut och utforma kloka förvaltningsplaner - vilket kan leda till förbättringar för både fiskebestånden och ekosystemet, men även ge ett mer hållbart och lönsamt fiske, säger Maciej Tomczak.

Det återstår fortfarande en hel del vidareutveckling och testning innan den här typen av råd kan implementeras och tillämpas i praktiken. Enligt Tomczak måste man vid någon punkt ocså fråga sig själv hur mycket rådgivningsprocessen kan ändras innan förändringarna blir blir kontraproduktiva.

– Vid en viss punkt leder komplexitet till osäkerhet. Det är därför viktigt att hitta en balans mellan informationsmängd och bästa möjliga kvalitet i den slutgiltiga rådgivningen, säger han.

Text: Henrik Hamrén