Blir havet varmare? Hur påverkas salthalten? Kan vi vänta oss mer övergödning med algblomningar och syrefria bottnar? Och vilka fiskar kommer att trivas?

Dessa och andra aspekter av hur havsmiljön kan komma att påverkas av ett förändrat klimat diskuterades under Baltic Eyes frukostseminarium på Scandic Klara (Slödgatan 7) i Stockholm på onsdagen. I publiken fanns allt från riksdagspolitiker och representanter från myndigheter och organisationer till intresserad allmänhet samt media.

Havet blir surare

Professor Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Östersjöcentrum, inledde frukostseminariet med att berätta om forskningssymposiet ”Connecting and protecting our seas” som ägde rum i Monaco den 12–13 oktober i år. Monacomötet hade fokus på klimatförändringar och marina frågor, och var en fortsättning på den internationella havskonferensen i New York i somras, som leddes av Sverige och Fiji.

– Det var ganska stort fokus på havsförsurningen, som ju är en följd av de höga koldioxidhalterna i atmosfären. Koncentrationen i atmosfären har nu överstigit 400 ppm, vilket leder till att havet blir surare, berättade han.

Christoph Humborg, Stockholms universitets Östersjöcentrum. Foto: Isabell Stensson och Mona Wallin

Övergödning skyddar mot framtida försurning

Havet är ursprungligen lätt basiskt. När koldioxidenn blandas i vattnet ökar försurningen. Genom salt och olika joner har havet samtidigt en naturlig förmåga att neutralisera surhetsgraden och buffra för framtida ökad försurning.

– Övergödningsfenomenet är ett utbrett problem i Östersjön. Samtidigt gör övergödningen och syrebristen att havets buffertkapacitet ökar. Så paradoxalt nog är centrala Östersjön ganska väl buffrad, sa Christoph Humborg.

Frågan är om det är bra eller dåligt för framtiden?

– Övergödningen i sig är inget naturligt fenomen, men den leder förmodligen till att risken för försurning minskar, sa Christoph Humborg.

Brunt vatten är sannolikt tecken på klimateffekter

Den första reella effekten av klimatförändringarna – och som faktiskt redan syns i havet – är sannolikt den så kallade ”brunifieringen” av vattnet.

– Det är organiskt kol som härstammar från skog och våtmarker. Ju längre norrut vi kommer, desto mer brunt hittar vi i vattnet, sa Christoph Humborg.

Faktum är att allt mer brunt vatten rinner till Östersjön. Om nederbörden ökar i Östersjöregionen i framtiden kommer även tillförseln av brunt vatten från floder och bäckar att öka.

– Eftersom övergödningen är en så pass överväldigande faktor i Östersjön är det svårt att utläsa klimateffekterna, men det här med tillförseln av organiskt kol och förändring i ekosystemet tror jag är ett påtagligt tecken på klimatförändringen, sa Christoph Humborg.

SMHI försöker förutse olika scenarier för hur Östersjöregionen kommer att påverkas

Helén Andersson, SMHI. Foto: Isabell Stensson och Mona Wallin.

– Hur jorden utvecklas, vilken väg mänskligheten tar och hur temperaturförändringen på jorden kommer att förändras betyder väldigt mycket för hur framtiden kommer att se ut, sa Helén Andersson, chef för oceanografiska forskningsenheten vid SMHI.

SMHI försöker förutse olika scenarier för hur Östersjöregionen kommer att påverkas av klimatförändringarna. De utgår från FN:s globala klimatscenarier, som sedan ”plockas ned” till regional skala.

Klimatmodellerna visar statistiska trender

– Olika globala modeller visar olika saker, och det finns en stor osäkerhet i klimatmodellerna. Vi kan inte säga att det blir 8,5 grader varmare år 2060. Men vi kan säga att statistiskt sett kommer vi att få förändringar i årscykler och trender. Vi ser också en spridning mellan de olika modellerna, sa Helén Andersson.

Modellerna är ganska bra på att bearbeta och förutsäga temperatur, men är betydligt sämre på att förutspå nederbörd.

– Men det som nästan alla modeller visar är att där det regnar mycket kommer det att regna mer, och där det är torrt kommer det förmodligen att bli torrare. Vi här i Östersjöregionen befinner oss i en sådan där ”mitt-emellan-region”, där de norra delarna kanske bli blötare och de södra delarna kanske blir torrare, sa hon.

Östersjöregionen värms upp snabbare än många andra regioner

Data från 1980 och framåt visar också att Östersjöregionen tillhör de regioner på jordklotet som värms upp snabbare än många andra regionen, berättade Helén Andersson.

– När vi tittar på klimatscenarierna ser vi att trenden består, och att vårt område kanske kommer att drabbas mer än många andra områden. Vi kommer att få det varmare här. Medeltemperaturen i Östersjön kommer kanske att öka med ungefär två grader.

En annan trend är att salthalten i havet sannolikt minskar, vilket får konsekvenser för växt- och djurliv.

Klimatförändringarna kommer med nya utmaningar

– Vi står inför ganska många utmaningar. Vi har redan gamla miljöproblem att ta hand om i våra hav. Sen har vi ovanpå det en klimatförändring som vi också behöver förstå. Samtidigt vill vi också utnyttja kustzonen ännu mer genom blå tillväxt, för mat, turism, rekreation, båttrafik och så vidare, konstaterade Helén Andersson.

Enligt henne kommer klimatförändringarna knappast att hjälpa det arbetet – snarare tvärtom.

– Därför blir det kanske ännu viktigare att vi tar itu med våra problem med övergödning redan i dag. Vilka åtgärder vi gör är jätteviktigt. Klarar vi till exempel att genomföra minskningarna av näringsutsläpp enligt Helcoms Baltic Sea Action plan får vi ett väldigt mycket bättre Östersjön än om vi inte lyckas genomför dem, säger Helén Andersson.

Text: Henrik Hamrén

Se filmen från denna Baltic Breakfast