Övergödningen har länge varit det enskilt viktigaste miljöproblemet för Östersjön. Men på senare år har även klimatförändringen seglat upp som ett av de främsta mänskligt orsakade hoten mot Östersjöns miljö.

Frågan är hur detta påverkar åtgärdsarbetet för havsmiljön.

"Det är fortfarande relevant att minska övergödningen"

Under de senaste 50 åren har Östersjöländerna satsat stora resurser på att minska näringstillförseln från land genom bland annat effektivare jordbruk, våtmarker och förbättrad avloppsrening. Och mer måste göras för att nå de gemensamma utsläppsmålen i Baltic Sea Action Plan (BSAP).

Samtidigt varnar forskningen nu för att klimateffekter såsom sjunkande salthalter och ökade vattentemperaturer kan få dramatiska effekter på hela det marina ekosystemet och hota många arter, som till exempel torsken.

Är klimatförändringarna rentav på väg att gå om övergödningen på ”problem-toppen”? Är det ens relevant att fortsätta satsa på övergödningsåtgärder under kommande decennier?

– Ja, det kommer definitivt att vara relevant. Övergödningens effekter förstärks av klimatförändringen. Ju mer övergödning man har, desto värre blir övergödningen i ett varmare klimat, säger Bo Gustafsson, chef för Baltic Nest Institute vid Östersjöcentrum och en av författarna till en regeringsrapport och en ny policy brief om hur övergödningen i Östersjön kan utvecklas i framtida klimatscenarier.

Minskad övergödning – ökad motståndskraft

Förhållandet mellan klimatförändring och övergödning är komplicerat. Det mesta tyder på att minskad övergödning gör Östersjöns ekosystem mer motståndskraftigt mot klimatförändringen, även om det finns viss osäkerhet i beräkningarna.

– I våra beräkningar kan vi se att ju mer vi lyckas begränsa klimatförändringen, desto bättre för Östersjön och havsmiljön. I kombination med minskad tillförsel av näringsämnen ser det ut som att vi till och med kan skapa bättre förutsättningar för Östersjön än vad vi har idag, säger Lars Arneborg, chef för den oceanografiska forskningen på SMHI och en av forskarna bakom regeringsrapporten och policy briefen.

– Därför är det absolut inte meningslöst att fortsätta minska näringsutsläppen till havet, fyller Bo Gustafsson i.

– Tvärtom är det kanske viktigare än någonsin.

Salthalt och temperatur påverkas mest

Policy briefen bygger bland annat på forskningsprojektet BalticApp, där olika Östersjömodeller för klimatförändring, näringstillförsel och samhällets socio-ekonomiska utveckling  analyseras (se Läs mer nedan). En annan viktig källa är en studie från SMHI, i vilken de globala klimatscenarierna från FN:s klimatpanel IPCC, de så kallade RCP-scenarierna (Representative Concentration Pathways), har skalats ned till regional nivå för Östersjön.

– Vi kan konstatera att vattentemperaturen kommer att öka, och att salthalten troligen kommer att minska, vilket kommer att påverka Östersjöns ekosystem. Hur väl vi lyckas minska näringstillförseln från land är det som påverkar övergödningen och syresituationen i Östersjön mest, även om dessa förändringar också förstärks av klimatförändringen, säger Lars Arneborg.

Klimatet kan förvärra syresituationen

Därmed inte sagt att klimatet är oviktigt för övergödningen. Till exempel kan ökad nederbörd leda till ökad tillförsel av näringsämnen och organiskt material, som förs vidare ut i Östersjön via floder och åar.

Även temperaturen kan påverka syresituationen. Forskningen visar att medeltemperaturen i Östersjön kan komma att öka med cirka 2 till 3 °C vid slutet av detta sekel jämfört med slutet av 1900-talet, beroende på hur kraftfull den globala klimatpolitiken blir.

– Vid högre vattentemperatur går nedbrytningen av organiskt material på havsbotten snabbare, vilket leder till att mer syre förbrukas. Samtidigt blir också processer i vattenkolumnen snabbare vilket gör att primärproduktionen ökar, säger Bo Gustafsson.

Fosforbelastningen viktigare än klimatpolitiken

Dessa och andra parametrar används i de vetenskapliga modellerna för att ta fram olika tänkbara scenarier för hur klimatförändringarna och näringstillförseln kan utvecklas i förhållande till varandra fram till år 2100 – beroende på vilka åtgärder som görs.

– Det handlar dels om vad som görs inom klimatpolitiken globalt, dels om hur vi lyckas minska tillförseln av näring till Östersjön lokalt, säger Bo Gustafsson

För klimatet modelleras två scenarier: ett med kraftigt minskade utsläpp (RCP4.5) och ett med kraftigt ökade utsläpp (RCP8.5) av växthusgaser.

Näringstillförseln beräknas i tre scenarier. I det bästa ligger tillförseln av fosfor konstant på nivåerna i Baltic Sea Action Plan (BSAP) fram till år 2100. I det värsta scenariot ökar tillförseln stadigt och förstärks ytterligare av klimatförändringarna.

– En viktig iakttagelse är att oavsett hur man kombineras dessa scenarier är utbredningen av syrefria bottnar mindre år 2100 än vad den var år 2000. Det är bara när det mest pessimistiska scenariot för näringstillförsel kombineras med det mest pessimistiska klimatscenariot som situationen blir sämre, säger Bo Gustafsson.

"Vi kan fortfarande påverka framtiden"

Det går i dagsläget inte att tidsätta klimatets påverkan och uppskatta när klimateffekterna förväntas bli viktiga för syreförhållandena i Östersjön. Men sett över hela 2000-talet står det ändå klart att minskad näringstillförsel från land till hav är och förblir en helt central faktor för Östersjöns ekosystem, menar Bo Gustafsson.

– Klimatpolitiken har stor betydelse, det vet vi. Men resultaten visar också tydligt att om vi minskar näringsutsläppen från land enligt nivåerna i BSAP kommer det att leda till stora förbättringar – oavsett hur starka framtidens klimateffekter blir i form av till exempel ökad vattentemperatur och ökad nederbörd, säger han.

Genom att minska näringstillförseln ökar havets förmåga att återhämta sig, samtidigt som motståndskraften mot kommande klimatförändringar stärks.  

Enligt Bo Gustafsson och kollegan Lars Arneborg är den kanske viktigaste slutsatsen av modellernas resultat att vi människor faktiskt fortfarande kan påverka Östersjöns framtid.

– Även om det kan göras ännu mer för att minska tillförseln av näringsämnen har den redan minskat så mycket att vi kan förvänta oss att se en förbättring i Östersjön under de kommande årtiondena. Genom att fortsätta det arbetet blir Östersjön samtidigt bättre rustat att möta framtidens förändrade klimat, säger Bo Gustafsson.

Text: Henrik Hamrén

Texten uppdaterades den 8 juni 2020

Läs mer

Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatförändringar

Åtgärder stärker Östersjöns miljö – även i ett förändrat klimat (policy brief)

Studie: Shared socio-economic pathways extended for the Baltic Sea: exploring long-term environmental problems (Zandersen M. et al, 2019)

Studie: Baltic Sea ecosystem response to various nutrient load scenarios in present and future climates (Saraiva S. et al, 2017)

Se Baltic Breakfast där rapporten presenteras