Från 1895 organiserade de lokala fornminnesföreningarna i Sverige uppteckningsresor över hela landet i syfte att undersöka de svenska dialekterna. Resorna genererade bland annat tusentals sidor fonetiskt noggrann landsmålstext. Hittills har texterna legat outnyttjade (och ibland rentav bortglömda) i sina arkivskåp. Vid seminariet ska vi väcka en delmängd av detta spännande material till liv.

Delsamlingen (på 1400 kvartosidor) är från Orust och rymmer berättelser från 97 personer, den äldsta född 1807, den yngsta 1858. Vi ska först visa hur man med moderna metoder för handskriftsigenkänning (så kallad HTR-teknik, där HTR står för ”Handwritten Text Recognition”) kan konvertera de historiska dialektdokumenten till en digitalt tillgänglig och sökbar korpus.

Därefter ska vi presentera de grammatiska fynd vi gjort i denna nyskapade Orustkorpus. Det visar sig att partikelsyntaxen på Orust närmast ser ut som svenskt skriftspråk på 1700-talet, och att bruket av passiver i påfallande grad är norskt. Det rör sig alltså uppenbart om en gränsbygdsgrammatik – men den ska ändå inte reduceras till enbart en blandning av norskt och (äldre) svenskt.