Flera aspekter av svenskans speciesanvändning har undersökts utifrån bl. a. barnspråkperspektiv (Svartholm 1978) och andraspråksperspektiv (Axelsson 1995, Sundman 1995, Wijk-Andersson 1995, Nyqvist 2014, 2015, 2016). En viss variation i bruket av den nakna formen har noterats men detta har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet. I SAG (§ 110-113) nämns att den nakna formen inte är fullständigt kartlagd och i vissa fall har med ”lexikala tillfälligheter” att göra.  

Syftet med  min sammanläggningsavhandling är att kartlägga och beskriva aspekter av användningen som inte tidigare fått så stort utrymme. Både frekvens, betydelse och acceptans diskuteras. Kognitiv semantik/bruksbaserad grammatik används som övergripande ramverk eftersom naken nominalfras och dess betydelse befinner sig i skärningspunkten mellan grammatik och semantik. Härigenom kan undersökningen även bidra med kunskap om hur semantisk analys kan användas på grammatiska fenomen. Materialet är svenskspråkig text i Korp samt skönlitterär text men även acceptabilitetstester planeras.

Om så önskas finns texter till seminariet. Skriv till sni@du.se.