I min avhandling, Svenska i engelskspråkig skolmiljö – ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser, var den övergripande forskningsfrågan vilken inverkan engelskspråkig undervisning i Sverige, språk- och innehållsintegrerad undervisning, SPRINT (motsvarar akronymen CLIL på engelska och ÉMILE på franska), har på den språkliga kompetensen i svenska hos elever med svenska som modersmål.

”Elevernas svenska” syftar i avhandlingen på den kommunikativa kompetens som är knuten till skolans olika kunskapsdomäner eller ämnesdiskurser, det vill säga ett specialiserat och ofta skriftspråksrelaterat språkbruk. Den övergripande frågan handlar således om elevernas ämnesrelaterade kommunikativa kompetens och språkutveckling.

I denna typ av undervisning är relationen mellan svenska och engelska ständigt aktuell. För att beskriva lärares och elevers val av språk och deras växlingar mellan språken använder jag mig av begreppen språkval och kodväxling i enlighet med Gumperz (1976) definitioner av code-alternation och code-switching.

Forskningsinriktning och teoretisk ram


Etnografi och sociokulturella perspektiv

Undersökningen hör hemma i en etnografisk tradition, närmare bestämt i den disciplin som etablerades av antropologen och lingvisten Dell Hymes på 60-talet (se t.ex. Hymes 1962). Det etnografiska förhållningssättet kompletteras av ett sociokulturellt perspektiv (se t.ex. Säljö 2000). Båda traditionerna betonar samspelet mellan språk, kommunikation och social situation, den förra med tydliga metodiska implikationer, den senare av mer teoretisk natur där till exempel språkets betydelse för lärande är en central aspekt.

Verksamhetsanalys/activity theory och systemisk-funktionell lingvistik (SFL)
Vidare är undersökningen förankrad i ytterligare två forskningstraditioner, nämligen ett verksamhetsanalytiskt perspektiv (Linell 2007) respektive ett systemisk-funktionellt perspektiv (se t.ex. Halliday & Martin 1993, Halliday & Matthiessen 2004). Båda traditionerna bygger på sociokulturellt inriktade teorier där alltså språket och kommunikationen betraktas som situerad eller inbäddad i olika sociala kontexter. Det systemisk-funktionella perspektivet med sin tydliga pedagogiska och skolrelaterade grund – den australiska genreskolan – kompletterar därtill det sociokulturella perspektivet på ett mer övergripande plan i avhandlingen.

Nyvygotskiansk teori
Avhandlingens frågeställning aktualiserar också ett språkinlärnings- och språkutvecklingsperspektiv. Jag ansluter mig här till den grundläggande synen på utveckling, lärande och språk som socialt betingat, som härstammar från Vygotskij (1978). Vygotskij ser på utveckling som något både socialt och individuellt, men själva utgångspunkten för utveckling och lärande är det sociala sammanhanget (Vygotskij 1999 [1934]). En konsekvens av detta i ett språkinlärnings- och språkutvecklingsperspektiv är att, oavsett om det gäller en vardaglig samtalskompetens eller en kunskapsrelaterad skolspråkskompetens, en grundläggande förutsättning är aktiv och meningsfull språkanvändning.

Forskningsobjekt och analysmetoder


Samtal – samtalsanalys

(t.ex. gruppsamtal, tvåpartssamtal, klassrumssamtal)

  • analysmetod: CA (t.ex. Sacks, Schegloff & Jefferson 1974, Levinson 1983, Linell & Gustavsson 1987, Sarangi & Roberts 1999)
  • analysmetod: verksamhetsanalys/activity analysis (Leontev 1981, Engeström 1987, Linell 1990, 1998, 2007)
  • analysmetod: språkvals- och kodväxlingsanalys (Blom & Gumperz 1972, Gumperz 1976, 1982, Saville-Troike 1989)
Texter – diskurs- och genreanalys

(t.ex. labbrapporter, uppsatser i svenska, skrivuppgifter i historia, provsvar i biologi och religion)

  • analysmetod: systemisk-funktionell lingvistik – registeranalys, betydelse och lexikogrammatik (t.ex. Halliday & Hasan 1989, Halliday & Martin 1993, Eggins & Martin 1997, Halliday 1998, Halliday & Matthiessen 2004)
  • analysmetod: textaktiviteter och genre (t.ex. Adam 1992, Holmberg, Ledin & Wirdenäs 2005, Ledin 2000)
  • analysmetod: ordförrådsanalys – ämnesrelaterade ord (Lindberg & Johansson Kokkinakis 2007)
  • analysmetod: språkfelsanalys, normbrott och stil (Hultman & Westman 1977)