Linnea Hanell. Foto: Staffan Larsson
Linnea Hanell. Foto: Staffan Larsson

Projektet riktar in sig på ”samhällskommunikation”, definierat som språkliga utbyten som rör samhället. Det kan handla om kommunikation mellan myndigheter och medborgare, men också enskilda medborgares kommunikation med varandra och med ickestatliga aktörer som media och intresseorganisationer.

Samhällskommunikation för att minska utsläpp av växthusgaser

I dag står vi inför ett kritiskt skede i samhällsutvecklingen, där en samstämmig klimatforskarkår menar att vi omgående och radikalt behöver minska våra utsläpp av växthusgaser. Den samhällsomställning som krävs för att genomföra detta är samtidigt uppbunden med andra djupgående globala förändringar, vilket bland annat sammanfattas i FN:s ramverk Agenda 2030. På flera sätt hänger den här förestående samhällsomställningen ihop med kommunikation; det gäller allt från att förändra privatpersoners konsumtionsvanor till att få till stånd och vinna legitimitet för politiska beslut.

Samhällskommunikationen har alltså betydligt mer komplexa uppgifter än att förmedla fakta om klimat och miljö. Vad som behövs är en nyanserad förståelse för vilken roll språk har i mänsklig handling och hur språkliga meddelanden kan bli meningsfulla för konkreta individer – privatpersoner såväl som offentlighetens makthavare. Verktyg för att nå en sådan förståelse finns i modern sociolingvistik och diskursanalys.

Forskningsprojektet har ett tredelat fokus

  1. För det första studeras privatpersoners möten med språkbruk som rör klimat och miljö, med hjälp av etnografiska data och medierad diskursanalys.

  2. För det andra studeras språkbrukets roll i politiska beslut som rör klimat och miljö, där intresset riktas mot diskursers resvägar genom olika sammanhang som politiker deltar i.

  3. För det tredje studeras medierapporteringen i frågor om klimat och miljö, där begreppet kommunikationsideologi används för att analysera föreställningar om kommunikationsmönster som föreskriver olika typer av deltagare olika kommunikativa roller.

Förnya och bredda nordistikens relevans för den samtida samhällskommunikationen

Universitetsämnet nordiska språk har en gedigen tradition av tillämpad forskning på språkbruk i offentligheten, med särskilt fokus på klarspråk, dvs. att göra det språk som kommer från statens institutioner så enkelt och begripligt som möjligt. Även om klarspråksidealet fortfarande har relevans finns det i vår tid nya och annorlunda utmaningar med det offentliga språkbruket, och i förhållande till dem har det ännu inte upprättats några starka band mellan forskning och tillämpning, exempelvis inom språkvårdens område. Detta forskningsprojekt ska därför ses som ett försök att förnya och bredda nordistikens relevans för den samtida samhällskommunikationen.
__________

Finansieringen täcker tre års heltidsforskning, som planeras tas ut på halvtid i sex år.