För att kunna utvärdera språkliga rekommendationer föreslår Anna Vogel en ny metod. Denna metod har hon utvecklat genom att göra en egen fallstudie, där hon utvärderade en särskild rekommendation som Socialstyrelsen kom med 2007. Då rekommenderades att handikapp skulle undvikas, att funktionsnedsättning skulle användas om personer och att funktionshinder skulle gälla fysiska hinder i miljön (t.ex. avsaknad av hiss eller ramp). På detta sätt önskade Socialstyrelsen belysa miljön och miljöns betydelse för tillgänglighet och delaktighet.

Varför är det  angeläget att utvärdera språkliga rekommendationer?

− Språk är laddat och rekommendationer väcker starka känslor, vare sig man vill följa dem eller inte, säger Anna Vogel.

− Min fallstudie om handikapp, funktionsnedsättning och funktionshinder är del av en mycket större diskussion, där även ord som hen och till och med chokladboll ingår. Genom att utvärdera hur rekommendationer faktiskt påverkar det officiella språkbruket blir det tydligt hur pass effektivt språkpolicyarbetet är. Utvärderingar ger svar på om samhället lägger resurserna på rätt saker.  

Hur gick utvärderingen till?

− Jag samlade ett stort antal texter från före och efter Socialstyrelsens rekommendation 2007. Det blev totalt 6000 sidor, från flera olika områden, bland annat riksdagsmotioner, myndigheters verksamhetsberättelser, kommunprotokoll, medlemstidningar från funktionsrörelsen och media. Sedan räknade jag hur många gånger handikapp, funktionsnedsättning och funktionshinder stod i texterna. Jag undersökte även hur orden användes och i vilket sammanhang de stod.

Vad drar du för slutsatser av din studie?

− Det verkar relativt enkelt att lägga till ord, som funktionsnedsättning, eller ta bort ord, som handikapp. Här fungerade Socialstyrelsens rekommendation bra. Men däremot att verkligen påverka hur ett visst ord ska användas, i det här fallet att funktionshinder skulle beteckna hinder i miljön, det är betydligt svårare, konstaterar Anna Vogel.

Kille i rullstol framför en trappa som går uppåt. Foto: LightField, MostPhotos
Foto: LightField, MostPhotos

­– Tvärtemot vad Socialstyrelsen rekommenderade såg jag många exempel på hur funktionshinder knöts till en person, som i meningen ”Stefans funktionshinder kommer inte att förändras”. Allra svårast verkar det vara att påverka vad diskussionen ska handla om: miljö snarare än individers eller gruppers egenskaper. Att miljön ska vara tillgänglig för alla. Ingen av texterna i mitt material tog upp miljön i den bemärkelsen.

Har du fått några reaktioner på din undersökning?

− Sedan studien publicerades har jag fått mejl från forskare i USA, Storbritannien och Spanien. Sverige anses överlag ligga långt framme när det gäller icke-diskriminerande språkbruk. Då blir det extra intressant när jag visar hur vi måste ta det en vända till, att faktiskt utvärdera hur arbetet går, avslutar Anna Vogel.

___________________