Nyheter, press, media

Nyheter hela institutionen

  • Bebis med headset. På tröjan står det Blah! Foto: Galina Barskaya/MostPhotos Projektet ”Flerspråkighet och ordförråd: En meta-analytisk ansats” får 1,9 miljoner SEK 2020-02-18 Projektet ”Flerspråkighet och ordförråd: En meta-analytisk ansats” tilldelas 1,9 miljoner SEK från Byggmästare Olle Engqvists Stiftelse. Syftet med projektet är att öka vår förståelse om det flerspråkiga ordförrådet genom att utföra en omfattande meta-analys av befintlig forskning. Projektledare är professor Emanuel Bylund, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
  • Elin Svahn. Foto: privat Tre frågor till Elin Svahn – först med att disputera i översättningsvetenskap i Sverige 2020-02-17 Elin Svahn är först i Sverige med att disputera i översättningsvetenskap. Hon arbetar med översättningssociologi och har skrivit en avhandling som handlar om översättare i en svensk kontext. Elin Svahn disputerar vid Tolk- och översättarinstitutets (TÖI), Institutionen för svenska och flerspråkighet (Svefler).
  • Elin Svahn. Foto: privat Elin Svahn har fått Sigtunastiftelsens författarstipendium 2020 2020-02-17 Sigtunastiftelsens författarstipendier 2020 har tilldelats bland annat Elin Svahn. Hon översätter huvudsakligen från franska, men även till viss del från engelska. Elin Svahn har översatt fyra romaner, en novell, en ungdomsroman, två grafiska romaner för ungdomar och sju bilderböcker.
  • Omslag verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse TÖI 2018 2020-02-14 Här hittar du TÖI:s verksamhetsberättelser.
  • Pedagogiska priset. Illustration: Sara-Mara Nominera till Årets lärare 2020 – ett pris för bra undervisning. Nominera senast 15/3 2020-02-14 Har du en bra lärare som borde uppmärksammas för sin engagerande undervisning? Eller har du som anställd en kollega som gör framstående pedagogiska insatser? Genom pedagogiska priset Årets lärare vill Stockholms universitet uppmärksamma goda pedagogiska insatser och deras betydelse för studenters lärande.
  • Sapmi/samiska flaggan Samernas nationaldag 6/2 2020-02-05 Samiska är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk, och det har minst lika gamla rötter på svensk mark som svenskan. Samiska är ett finsk-ugriskt språk, men samiska och finska är inte begripliga sinsemellan.
  • 75 semikolon Semikolonets dag 6/2 2020-02-05 Semikolonet lever gott i svenska språket; allt annat är lösa rykten. En av de hetaste skrivregelfrågorna genom alla tider är hur man använder semikolon.
  • Flagga/Banner Mozambique VR-projekt "Utbildningsvägar till flerspråkigt medborgarskap: Fallet Mozambique" får 4 milj. kr 2020-01-22 Projektet "Utbildningsvägar till flerspråkigt medborgarskap: Fallet Mozambique" tilldelas 4.152.818 SEK från Vetenskapsrådet (VR). Projektet har som syfte att bidra till en förbättring av modersmålsundervisning i afrikanska språk i mozambikanska skolar och i förlängningen tillförsäkra en flerspåkig utveckling. Projektledare är professor Christopher Stroud, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
  • Nya ord i språket – språkaktivistiska trakasserier eller effektiva verktyg? 2020-01-14 Å ena sidan ”trakasserier från språkaktivister”, å andra sidan ”språklig förändring med ideologiska förtecken”. Å ena sidan språkforskaren Lars Melin, som anser att förbud mot vissa ord i praktiken inte löser olösliga problem, å andra sidan åtta språkforskare som forskar om inkludering, exkludering och diskriminering och anser att språket är ett effektivt verktyg för att förändra normer i samhället.
  • Gunilla Almström Persson. Foto: Privat Konstens klichéer – balansgång mellan slitna grepp och nödvändiga symboler 2019-12-12 Klichéer i litteratur, musik eller konst – handlar det bara om slitna och uttjänta grepp, eller är det nödvändiga symboler för att vi ska förstå varann? Lyssna på P1 Kultur där retoriklärare Gunilla Almström Persson bidrar med ett språkvetenskapligt perspektiv.
  • svenska och finska flaggan. Foto: Ruskpp Ruskpp, MostPhotos Språk och beteende hänger ihop 2019-12-03 300 000 finländare har svenska som modersmål, lika många har flyttat hit och benämns Sverigefinlandssvenskar. Gruppen har stått emot amerikaniseringen och snickrat sin egen katedral av uttryck: när vi bär overall har de halare. Finlandssvenskar hälsar dessutom mer formellt, använder färre superlativer och tackar mer koncist än vad vi gör i Sverige.
  • Tre personer i samtal. Foto: Aleksandr Davydov, MostPhotos Vård utan tolk kan bli dyrt i längden 2019-11-28 Om läkare och patient inte förstår varandra får läkaren svårt att utföra sitt arbete. Professionell tolkning har stor betydelse för folkhälsan och är därför ett samhällsintresse, slår en rapport fast.
  • Carla Jonsson. Foto: Eva Dalin. Translanguaging är att representera ungas vardag 2019-11-08 Translanguaging handlar inte om att använda flera språk tillsammans hela tiden, utan om att man som talare kan avgöra när man kan använda ett visst språk och när man kan använda språken tillsammans på ett mer integrerat sätt. Det säger Carla Jonsson, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
  • Nathan Young. Foto privat Benim är vårt nya jag 2019-11-08 Ett nytt pronomen har dykt upp i svenskan. Benim, som används i stället för jag eller mig, är hårdvaluta i förorten. Nathan Young skriver i Språktidningen.
  • Bokomslag Finlands karta:  Finländsk svenska från medeltid till 1860 Hur sku’ du skriva den här rubriken? 2019-11-06 Den som intresserar sig för det svenska språkets utveckling har mycket att hämta i ett nyligen utgivet tvåbandsverk om den finländska svenskans historia. Där blir det tydligt att det vi säger och skriver i hög grad är en samhällelig fråga, enligt Olle Josephson, professor emeritus i nordiska språk.
  • Camilla Wide. Foto: Pia Nordin Camilla Wide hedersdoktor vid Uppsala universitet 2019-10-21 Camilla Wide är professor i nordisk filologi vid Åbo universitet, Finland och är utsedd till hedersdoktor vid Uppsala universitet. Hon är ledare för Åbodelen inom projektet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP), vid Institutionen för svenska och flerpsråkighet, Stockholms universitet.
  • Anna Vogel. Foto: Pia Nordin Rädda Barnen i en förändrad tid. Flexit-medel till Anna Vogel och Rädda Barnen (2020–2022) 2019-10-17 Anna Vogel har i samarbete med Rädda Barnen fått Flexit-medel från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) för projektet "Rädda Barnen i en förändrad tid. Inramning och berättelser för organisationens nya identitet." Syftet är att stödja organisationen att stärka och kommunicera sin nya identitet.
  • katu gata Spår av svenska i finskan (del 2) 2019-10-16 Att det finska ordet appelsiini kommer från apelsin är inte svårt att se, men att tuoli har sitt ursprung i svenskans stol är inte självklart. Och vad är ursprunget till urgamla lån som rengas, viisas och lammas? Martin Persson, doktorand i nordiska språk, skriver i Språkbruk om svenska lånord i finskan.
  • Johan Brandtler. Foto: Privat Johan Brandtler utnämnd till docent i nordiska språk 2019-10-16 Johan Brandtler är docent i nordiska språk och universitetslektor vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Han forskar om och arbetar med svensk grammatik, men undervisar också i svenskt uttal och svensk fonologi.
  • Elisabet Tiselius. Foto: Niklas Björling Elisabet Tiselius utnämnd till docent i översättningsvetenskap 2019-10-16 Elisabet Tiselius är docent i översättningsvetenskap med inriktning tolkning, och universitetslektor vid Tolk- och översättarinstitutet, Institutionen för svenska och flerspråkighet. Elisabet Tiselius forskar om kognitiva processer i tolkning och översättning, samt utveckling av kompetens och expertkunnande hos tolkar och översättare som en del av dessa processer.
  • Viktig studieinformation 2019-10-16 Inför dina studier hos oss på Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet är det viktigt att du känner till det som står i din utbildnings kursplan, betygskriterier och litteraturförteckning.
  • Barn o vuxen sitter vid bord med dator. Den vuxna håller i kort med bilder på. Av Jenny Lindqvist Att lära sig fokusera (2018–2020) 2019-10-14 Att lära sig fokusera: Hur stockholmska och skånska barn producerar och uppfattar kontrastiv intonation. Människor använder sig av prosodi – talets melodi och rytm – för att framhäva den viktigaste delen (fokus) av ett yttrande, och lyssnare förlitar sig på prosodin för att förstå och tolka ett budskap. Prosodisk fokusering tar sig olika uttryck i olika språk eller dialekter, och i det här projektet studerar vi i vilken mån sådana skillnader påverkar hur barn utvecklas mot den vuxnes bemästrande av fokusprosodi.
  • Gunlög Sundberg. Foto: Pia Nordin STINT-projekt: Transnational Professionals in Higher Education and in Research (Stockholm–Melbourne) 2019-10-10 Universitetslektor Gunlög Sundberg har fått STINT-medel för utbyte med The University of Melbourne om transnationella akademiker inom kompletterande högre utbildning i Australien och Sverige (2019–2020). Projektet har namnet Transnational Professionals in Higher Education and in Research: sharing the Australian and Swedish experience of language assessment of an internationalized work force of regulated professions.
  • Map of Medieval Scandinavia from dhi.ac.uk/lmnl/ Online-lexikon över medeltida nordiska lagar är publicerad 2019-10-09 Online-lexikonet The Lexicon of Medieval Nordic Law (LMNL) är ett flerspråkigt referensverk skapat för att göra medeltida lagar mer tillgängliga för en engelsktalande publik. Det är avsett att fungera som ett generellt lexikon över medeltida nordisk juridisk terminologi som användes före de nationella lagarna.
  • Omslag Sveriges språkflora. Mörkgrön bakgrund, olika språkliga tecken i starka färger Vad vet du om Sveriges rika språkflora? 2019-10-02 Det talas många språk i Sverige i dag, men de flesta av oss vet nästan inget om merparten av dem. Kan man se skillnad på arabiska och persiska? Åt vilket håll skrivs somaliska? Var talar man (ny)arameiska? Talas samma teckenspråk överallt i världen? Morena Azbel Schmidt och Sofia Malmgård. är författarna till boken "Sveriges språkflora: Handbok för ett flerspråkigt samhälle".
  • Landgränser för Kroatien/Bosnien o Hercegovina/Serbien/Montenegro/Kosovo. Foto: Peter Hermes Furian I dag frodas en språkpurism i Balkanländerna 2019-08-27 I Balkanländerna frodas idag en språkpurism, där länderna försöker fjärma sig från sina grannar. Dialekter motarbetas och alla ord ska uttalas enligt en slavisk norm. Det är elitistiskt att tala om för folk hur de ska prata, säger Milena Podolšak, forskare vid Stockholms universitet.
  • Lärare i korridor Foto: Katja Kircher, MostPhotos Kollegial stöttning genom auskultation – ett sätt att utveckla ett akademiskt lärarskap 2019-08-15 Vid Stockholms universitet har man arbetat fram en modell med särskilda mallar för auskultation, återkoppling och kollegiala samtal. Fördelen med auskultationer är att det kan leda till fördjupat kollegialt utbyte. Samtidigt är kostnader, lärarnas motivation att delta samt förhållningssätt till återkoppling, faktorer som inverkar på resultatet.
  • Läkare och två patienter samtalar. Foto: Gabby Baldrocco, MostPhotos Patienters följdfrågor fördjupar samtal med läkare 2019-08-13 I artikeln "Patient participation and learning in medical consultations about congenital heart defects" undersöks inspelade konsultationssamtal mellan par som väntar ett barn med misstänkt hjärtfel och en specialistläkare. Samtalen är för paren det första mötet med en specialist, efter rutinultraljudet då något avvikande upptäckts. Artikelförfattarna Bellander och Karlsson är intresserade av samtalets förutsättningar för lärande, och tittar särskilt på patienternas aktivitet.
  • Media for All 8 Konferensen Media for All 8:s betydelse för dagens medielandskap. Rektor vloggar 2019-06-25 Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding invigde den internationella konferensen Media for All 8 i juni 2019, som samlade 400 deltagare från 47 länder: civilsamhälle, näringsliv och akademi. Här berättar hon om varför konferensen och dess innehåll har stor betydelse för dagens medielandskap. Värd för konferensen var Tolk- och översättarinstitutet vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
  • Ulla-Britt Kotsinas. Foto: Johan Asplund Ulla-Britt Kotsinas 1935–2019 2019-06-20 Professor Ulla-Britt Kotsinas har avlidit, 84 år gammal. Hon var under hela sitt forskarliv knuten till Institutionen för nordiska språk i Stockholm, men började forska relativt sent efter många år som högstadielärare i svenska och historia i Stockholmsskolor. Ulla-Britt blev internationellt känd som en av de första i världen att beskriva en urban, multietnisk ungdomsspråksvarietet; för en bredare allmänhet gjorde hon begreppet rinkebysvenska bekant.
Hus D. Foto: Pia Nordin

Kontakt Svefler

Besöksadress
Hus D, plan 3–6
Universitetsvägen 10 D
Södra huset
Frescati

Kommunikationer
Kommunikationer

Postadress
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Stockholms universitet
106 91 STOCKHOLM

Faktureringsadress
Se Adresser, telefon, fax och e-post.

Telefon: 08-16 20 00 (växeln)
Se även Adresser, telefon, fax och e-post.

Fax: 08-15 85 33

E-post
Se Adresser, telefon, fax och e-post.

Öppettider
Se Öppettider.

FB Svefler

facebook