Vi utvecklar nya sätt att ta bort giftigt avfall från våra vatten

Materialkemisten Tom Willhammar hittar sin drivkraft och inspiration i naturens byggstenar. Tillsammans med forskarkollegorna föds sedan idéer som efter mer analys då och då bidrar till potentiella lösningar till några av samtidens största utmaningar. 

– En av de bästa sakerna med forskning är att få jobba tillsammans med engagerade personer. Till exempel med mina doktorander, men även andra kollegor som alla bidrar med olika kompetens. 

Det är också något som jag verkligen försöker skapa i arbetsmiljön tillsammans med mina doktorander, en öppen och kreativ miljö där alla känner att när vi hittar något som fångar vårt intresse så kan vi utforska det

Foto: Björn Terring

Som den senaste lösningen där han tillsammans med forskarkollegan Andrew Kentaro Inge ligger bakom en studie där forskargrupperna visade att molekyler från granatäpplets skal i förening med metall-joner bildar ett nytt material med förmåga att suga upp skadliga läkemedelsrester ur vatten. Rester som vanliga reningsverk inte har förmågan att fånga upp.

– Jag brinner för att kunna se hur ett material ser ut i grunden och att sedan kunna förstå vad det betyder för dess egenskaper. Vi använder elektronmikroskop där vi med hjälp av en elektronstråle kan ta bilder av atomernas organisation och studera hur atomerna sitter ordnade i olika material. Efter att ha blandat molekylerna från granatäpplet med metall-joner kunde vi med hjälp av elektronmikroskopet se att vi hade skapat en porös struktur med hålrum som var perfekt avpassade för att fånga upp läkemedelsmolekyler.

Hur går det till när ni samarbetar kring en sådan upptäckt?

– Vi testar hela tiden nya idéer. Ibland leder det till nya upptäckter. Om vi ser att här finns något nytt, låter vi den idén utvecklas. Fördelen med att forska just vid Stockholms universitet är att man genom grundforskning får fokusera på att förstå världen på en fundamental nivå. Jag tror att det är väldigt viktigt för kreativiteten att man fritt får utforska saker och testa sina idéer. Det är också något som jag verkligen försöker skapa i arbetsmiljön tillsammans med mina doktorander, en öppen och kreativ miljö där alla känner att när vi hittar något som fångar vårt intresse så kan vi utforska det.

Tom Willhammar Foto: Rickard Kilström

Vill du veta mer om Tom och hans forskning?
 

Läs mer om Tom

Läs mer om Toms grupp

Läs mer om Toms forskningsprojekt

 

Vad vill du förmedla till dina studenter?

– Jag undervisar allt från förstaårsstudenter till doktorander och jag tycker att det är väldigt tillfredsställande att få dela med sig av sin kunskap på alla nivåer. Det är inte säkert att mina studenter kommer att jobba med det jag gör, men det är ändå viktigt att ge dem ett sätt att förhålla sig till vetenskap. Att inspirera dem genom att visa att här finns det ett sätt att förstå världen på en atom- och molekylnivå. De som är intresserade kan sedan ta det vidare.

 Att få ha människor med olika bakgrund omkring sig, från olika delar av världen, med olika idéer och synsätt, är något vi verkligen vill värna om

Varför ska man plugga kemi vid Stockholms universitet?

– Ingången behöver inte vara att rädda världen. Snarare att vi kan vara en liten pusselbit. Det jag gör kan någon annan bygga vidare på. Vi bygger kunskap som bidrar till att utveckla vår förståelse av världen.

Vad betyder det att Stockholms universitet är en internationell miljö?

– Det handlar om förutsättningarna för kreativitet. Att få ha människor med olika bakgrund omkring sig, från olika delar av världen, med olika idéer och synsätt, är något vi verkligen vill värna om. Inom forskning blir olikhet bara en möjlighet.

Hur gör du för att hålla intresset uppe?

– Det är viktigt att välja ett ämne som man verkligen är intresserad av. Om man sedan har en hunger efter att förstå saker på djupet blir det en ”never ending story”. Det finns ingen slutpunkt. Man kan alltid söka ny kunskap.