Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Kandidatprogram i kemi

En kemiutbildning i världsklass kan låta kaxigt men vi vågar lova att det är exakt vad vi erbjuder. Kandidatprogrammet ger dig kunskaper inom kemins alla områden, stor vana vid arbete i labbet och nära samarbete med duktiga forskare och engagerade lärare. Är det kanske du som kommer att leda arbetet mot en mer hållbar värld?

Är det kanske du som kommer att leda arbetet mot en mer hållbar värld? Kemister är hett eftertraktade – både i Sverige och utomlands.

Utsikterna för jobb efter avslutad utbildning är mycket goda! Vill du komma ut snabbt i arbetslivet räcker det med en kandidatutbildning för att vara attraktiv på arbetsmarknaden.  Under programmets gång kommer du att läsa allt från organisk kemi, oorganisk kemi och fysikalisk kemi till biokemi, neurokemi och analytisk kemi.

Du kommer dessutom att lära dig mer om exempelvis kommunikation, projektledning och forskningsmetodik. I programmet ingår även ett terminslångt forskningsprojekt. Utbildningen har en tydlig arbetslivskoppling genom föreläsningar, studiebesök och arbetsmarknadsdagar.

Du har också möjlighet att läsa delar av utbildningen i någon annan del av världen. Nästan alla föreläsare är aktiva forskare. Forskningsanknytningen är viktig, både för utbildningen men också för framtiden. Många av våra tidigare studenter väljer att själva forska efter studierna, och för dem är den forskningsanknutna undervisningen en verklig bonus.

Väljer du kandidatprogrammet i kemi har du tre roliga och spännande år framför dig. En utbildning i kemi är början på något stort – den kan leda till att just du blir en av framtidens problemlösare, entreprenörer eller upptäckare som arbetar för ett bättre samhälle.

 

En stark grund i kemi är aldrig fel!

– Viktigast är att bli mycket intresserad av kemi redan i gymnasiet, så att man där själv skapar en grund för högskolestudier. Men ibland – kanske ofta – väcks nog inte kemiintresset ordentligt förrän man påbörjat högre studier. Ge dig själv tålamod! Ge inte upp om du skulle råka köra på någon tenta. Plugga inte helt ensam, utan skaffa dig en eller ett par studiekompisar på samma kurs.  

Kandidatutbildningen i kemi är en bra början. Den kan sedan byggas på med en Masterexamen, eller byte till molekylärbiologisk inriktning, eller medicinarutbildning, eller till SLU om du är djurintresserad. En stark grund i kemi är aldrig fel, utan ofta helt nödvändig.

Säger Lars-Johan Norrby, eller som vi känner honom Lajban, forskare, lärare och personen som upptäckte varför kvicksilver är flytande.

  • Programöversikt

    De kurser om ingår i programmet beskrivis kortfattat nedan.

    År 1

    Under år ett ingår följande kurser:

    Höstterminen

    Grundläggande kemi (15 hp)

    En introduktion till kemi. Kursen tar upp grunderna i kemi som jämviktslära, enklare termodynamik och hur kemisk bindning fungerar. I labbkursen får du testa hur de teorier du lärt dig fungerar i verkligheten.

    Organisk kemi I (7,5 hp)

    Grundläggande begrepp inom organisk kemi och hur de hänger ihop med reaktionslära. Du lär dig om reaktionsmekaniser och får göra enklare synteser i labbkursen.

    Biokemi I (7,5 hp)

    På kursen Biokemi 1 får man en introduktion till de kemiska reaktioner och molekyler som behövs för cellulärt liv. I labbkursen testar vi olika begrepp laborativt.

     

    Vårtermin

    Organisk kemi II (7,5 hp)

    Kursen tar vid där organisk kemi II slutar. Du utvecklar dina kunskaper i organisk kemi och får även lära dig lite mer om NMR-spektroskopi som man använder när man försöker ta reda på hur olika föreningar ser ut.

    I labbkursen lär du dig nya tekniker och fortsätter göra olika synteser.

    Biokemi II (7,5 hp)

    Kursen tar vid där biokemi I slutar. I denna kurs lär vi oss mer om proteiner och enzymer, och hur deras struktur påverkar deras roll i kroppen. Vi tittar på olika biologiska membraner och dyker djupare ner cellers energimetabolism. Viss tid ägnas också åt genetisk informationsöverföring och reglering av gener.

    Labbkursen hjälper dig att omsätta dina kunskaper i praktiken.

    Analytisk kemi (10 hp)

    Under denna kurs lär du dig konsten att mäta. Du kommer i kontakt med olika analytiska tekniker (kromatografi, spektroskopi och våtkemiska analysmetoder), provtagning, upparbetning och prover, separation, identifiering och kvantifiering.

    Experimentella kemiska metoder (5 hp)

    En översikt över ett antal experimentella kemiska metoder, deras styrkor och begränsningar, samt hur de tillämpas på biologiska system. De metoder som kursen behandlar är diffraktion och mikroskopi, spektroskopi, samt masspektrometri.

    År 2

    År två kommer från och med hösten 2022 att se annorlunda ut. Du kommer att läsa följande kurser men ordningen kommer att ändras något. 

    Höstterminen

    Matematik för naturvetenskaper I (15 hp)

    Inför kurserna i fysikalisk kemi som ges under år 2 krävs vissa kunskaper i matematik. Därför är det nu dags för denna kurs.

    Kursen behandlar grundläggande algebra samt funktionslära och analys vilket kommer att vara viktigt för att klara nästa termin.

    Kemisk datanalys (7,5 hp)

    Grundläggande statisktik och en introduktion till programmet Matlab.

    Fysikalisk kemi: Kvantmekanik och spektroskopi (7,5 hp)

    I kvantmekaniken lär du dig mer om atomers och molekylers tillstånd ochs struktur, och hur energinivåer spelar en central roll. Du får också titta närmare på molekylspektroskopi samt magnetisk resonans.

     

    Vårtermin

    Fysikalisk kemi: Jämvikt och kinetik (7,5 hp)

    I teorin på den här kursen i fysikalisk kemi studerar du gasers egenskaper, termodynamik, fasjämvikter, elektrokemi, kolloider och ytkemi.

    Kemisk bindning (5 hp)

    Du får lära dig om grundläggande växelverkningar i kemiska system, i dagligt tal bindingar mellan atomer och molekyler. Du får även prova på  vibrations- och elektronspektroskopi som är experimentella metoder för att ”observera” kemisk bindning.

    Oorganisk kemi (9 hp)

    Kursen utgår från det periodiska systemet, och du lär det de grundläggande principerna för den oorganiska kemin och tillämpningar av den.

    Neurokemi (6 hp)

    Lär dig mer om nervernas kemi. Hur sker signalöverföring? Varför drar muskler ihop sig. Vad är en signalsubstans och en receptor? Detta gås igenom på denna unika kurs i grundläggande neurokemi.

    Etik inom kemin (1,5 hp)

     

    År 3

    Hösttermin

    Under höstterminen det tredje året finns flera möjligheter att välja på.

    Du kan studera utomlands vid något av våra partneruniversitet eller välja av flera olika kurser här på SU. Vi brukar rekommendera nedstående kurser för period A-B:

    Biokemi III, från gen till funktion (15 hp)

    Organisk kemi III, reaktivitet och struktur (15 hp)

    Introduktion till miljökemi (15 hp)

    För andra halvan av terminen rekommenderar vi de här två kurserna:

    Praktik i kemi (7,5 hp)

    Du deltar under handledning i den dagliga verksamheten på ett företag, en myndighet, på ett forskningslabb här på universitetet eller på annan arbetsplats med kemianknytning.

    Kemisk modellering (7,5 hp)

    Kursen ger en god överblick och användbara färdigheter inom modern datamodellering och simulering inom kemi.

     

    Vårtermin

    Under vårterminen gör du ditt självständiga arbete under hela terminen.

    Självständigt arbete

    I kandidatprogrammet i kemi ingår ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng på grundläggande nivå. Du kan även välja att förlänga arbetet så att det omfattar en helt termin. Oftast gör man sitt arbete under våren under termin sex.

    Det självständiga arbetet är, tillsammans med ett antal obligatoriska kurser, ett krav för att kunna ta ut en kandidatexamen.

    I det självständiga arbetet ingår en seminarieserie i vetenskaplighet. Seminarieserien ingår som ett moment i det självständiga arbetet och motsvarar 1,5 hp. Anmälan och information hittar du här.

    Behörighetskravet för det självständiga arbetet är kunskaper motsvarande minst 135 högskolepoäng, varav minst 60 hp kemi. För självständigt arbete inom respektive område ingår följande (kursen kan ersättas med motsvarande kunskaper som förvärvats vid annat lärosäte):

    Biokemi - Kursen Biokemi III, proteiner från gen till funktion 15 hp (KB5006)
    Organisk kemi - Kursen Organisk kemi, reaktivitet och struktur 15 hp (KO5001)
    Analytisk kemi - Kursen Analytisk kemi 10 hp (KA3000)
    Fysikalisk kemi - Kurserna Fysikalisk kemi: Kvantmekanik och spektroskopi 7,5 hp (KZ4020) och Fysikalisk kemi: Jämvikt och kinetik 7,5 hp (KZ4021)
    Miljökemi - Kursen Introduktion till miljökemi 15 hp (KZ4007)
    Oorganisk kemi och materialkemi - 30 hp inom oorganisk kemi
    Neurokemi - 15 hp inom biokemi eller neurokemi.

    För att göra ett självständigt arbete inom något kemiområde kontaktar du studierektor på den institution där du vill göra ditt arbete. Studierektorn kan hjälpa dig att hitta ett lämpligt projekt och en handledare.

    Examensarbetet kan göras när som helst under året efter överenskommelse med handledaren. Redovisning av arbetet görs normalt under terminstid. Tid för redovisningen planeras av din handledare och den som är examinator för arbetet.

  • Så ansöker du

    Du ansöker via antagning.se

    Urvalsprocess

    Kompletterande urvalskriterier

    Betyg 50%

    Högskoleprov 50%

  • Mer information

    Studera utomlands

    Under terming fem på kandidatprogrammet passar det bra att studera utomlands, vilket vi varmt rekommenderar! Du tillgodoräknar dig de poäng du läser vilket innebär att du inte behöver hamna efter i dina studier. Poängen överförs vid din hemkomst. Men det är inget krav i sig – vill du läsa andra kurser än de som går att kombinera med din utbildning går det också bra!

    Erfarenheter från en annan kultur och kontakter i andra länder kommer att gynna dig när du söker arbete i framtiden. Förutom att bli bättre på språk kommer din tid utomlands även hjälpa dig att kunna hantera kulturella skillnader. Något många företag efterfrågar.

    För att inte tala om den positiva utveckling som sker på ett personligt plan när du bor i ett annat land. Att anpassa sig till en ny kultur, hitta nya vänner och ett helt nytt sammanhang är lärdomar som kommer få dig att växa som person.

    Vi erbjuder utbyten med en rad olika länder både inom och utanför Europa.

    Läs mer under kemi.su.se/utbildning

     

  • Möt oss

    Möt våra studenter

    Jag läser kemi för att kunna hitta lösningar till olika hudåkommor

    Fanny Asplund är hudterapeuten som ville veta hur olika ingredienser fungerar på huden. Hon bestämde sig för att läsa kemi, för att kunna arbeta inom kosmetologi och ta fram lösningar till olika hudåkommor.

    Fanny

    Hej Fanny, kan du berätta varför du valde att plugga kemi?

    – Jag började plugga kemi då jag under tiden som hudterapeut hade många frågor om hur ingredienser fungerade specifikt på huden. Under utbildningen till hudterapeut var det dock ingen som kunde svara på dessa frågor, vilket gjorde att jag började titta på akademiska utbildningar inom naturvetenskap. Biologi kändes inte tillräckligt specifikt då jag var intresserad av ingredienser på molekylnivå.

    Hur var det att läsa kemi vid Stockholms universitet? Vad var det bästa med utbildningen?
    – Det bästa med att läsa på SU är att man har möjlighet att delvis specialdesigna sin utbildning. Självklart finns det obligatoriska kurser men utöver dem kan man bredda sina kunskaper inom olika områden som till exempel biologi och geologi eller specificera sig ytterligare inom till exempel hjärnans kemi. Dessutom har SU ett mer inriktat program på kemi och inte på fysik eller matematik som andra högskolor har.

    Har du några tips för blivande studenter?

    – För den blivande studenten säger jag att om intresset finns, då finns det inga gränser. Jag personligen har svårt för kemi men tack vare ett innerligt intresse har jag klarat mig och jag tycker fortfarande att det är kul. Det kan bli några tuffa år men om du tar dig igenom dem är möjligheterna oändliga! Det är många labbrapporter som ska skrivas och ju snabbare du är klar med dem, desto bättre resultat. Det är väldigt roligt att göra experiment – särskilt när resultatet blir bra! Men det blir inte alltid som du tänkt dig och då måste du försöka att lösa problemet. Det kan du göra antingen på egen hand eller med vägledning från mer erfarna kollegor.

    Berätta vad du gör idag?

    – Idag gör jag mitt kandidatarbete om proteinet insulin och huruvida det påverkar och/eller kan utveckla Alzheimer sjukdom. Insulin kan binda till olika metaller och beroende på vilken, kan proteinets olika egenskaper ändras. Dessa förändringar mäter jag med fluorescens.

    Vad har du för mål med studierna?

    – Målet med att gå fem år och läsa kemi är att förhoppningsvis kombinera det med hudterapeututbildningen. Jag skulle vilja jobba inom den kosmetiska världen i en laborativ miljö och komma på olika lösningar till olika hudåkommor.

    Berätta mer om varför du är intresserad av just detta?

    – Det grundas i att jag som 10-åring fick mina första finnar. Det tog hårt på mitt självförtroende och jag bestämde mig redan då för vilken riktning mitt liv skulle ha. Jag vill vara med och bidra till att främst ungdomar inte ska behöva må som jag gjorde. Därför vill jag utveckla olika produkter eller aktiva ingredienser som kan bidra till bättre hudstruktur och hudton. Jag skulle till exempel kunna titta på hur C-vitaminderivat påverkar stimulation av kollagen, blockering av melaninbildning och så vidare. Att hitta och extrahera extrakt från alger och blommor, eller mineraler från olika bergarter som kan användas inom hudvård vore också en dröm!

     

    Jag älskar känslan av att ta på mig labbrocken och veta att jag ska utföra experiment

    Ida Jallow läser just nu sista terminen på kandidatutbildningen i kemi. Så här i slutet av utbildningen är Ida säker på vad hon uppskattat mest – utan tvekan all tid i labbet.

    Ida Jallow

    Hej Ida, varför valde du att plugga kemi?

    – Jag visste redan som 14-åring att jag ville plugga kemi. I åttan hade vi nämligen en väldigt pedagogisk och sympatisk lärare som gjorde ämnet intressant. Det var något med att blanda olika ämnen och sluta upp med något helt nytt. Det väckte ett intresse hos mig och jag gick från att vilja bli läkare till att istället vilja satsa på kemi.

    Hur är det att läsa kemi vid Stockholms universitet? Vad är det bästa med utbildningen?

    ​– Jag är på sista året i min kandidatutbildning på SU. Jag har fått gedigna och breda kunskaper i alla stora områden inom kemi – allt från biokemi och organisk kemi till mer abstrakt och tyngre kemi, fysikalisk kemi samt oorganisk kemi. Att läsa en kandidat är ett bra sätt att få förståelse för vilken del av kemin du är mest intresserad av. Det bästa med utbildningen är att det är så stort fokus på laboration. Jag älskar känslan av att sätta på mig den vita labbrocken och veta att jag ska in på labb utföra experiment!

    ​Har du några tips för blivande studenter?

    – Det är av stor vikt att gå på alla föreläsningar, mest för din egen skull. Kemi är ett tungt och brett ämne. Genom att vara med på föreläsningar vet du vad som är viktigast att lägga lite extra krut på. Det är också bra om du ser till att plugga i tid till tentor och skriva dina labbrapporter inom en vecka efter labb. Då blir det enklare att komma ihåg vad du gjort – du har nämligen labbtillfällen nästan varje vecka och ibland till och med två.

    Det var först under mitt andra år som jag förstod hur lönsamt det var att plugga ihop med mina kurskamrater. Hur bra att det var att sitta tillsammans och diskutera frågor och svar. Detta visade sig inte bara i en bättre förståelse för kemi utan även i mina betyg.

    Berätta gärna om vad du pluggar idag?

    ​– Jag gör mitt examensarbete på institutionen för Analytisk kemi, som nu hör ihop med Material och miljökemi. Mitt arbete går ut på att undersöka kemikalier i textilier. Jag ska utveckla och optimera en lösningsmedelsfri extraktionsmetod. Förhoppningsvis lyckas jag med detta och kan kanske i framtiden vara till hjälp vid reglering av farliga kemikalier inom textilindustrin.

    ​Vad är det bästa med ditt val av område?

    – Jag har en vision om att man som kemist bidrar med något viktigt i samhället. Kemi finns i allt runt omkring oss. Det kan vara allt från forskning och utveckling till att kvalitetssäkra saker vi är i behov av.

    Är det något annat du vill berätta eller framhålla?

    ​– Under har det inte alltid varit självklart vilken väg jag ska ta och ibland har jag känt mig lite vilsen. Då har det varit av hjälp att ha nära kontakt med studievägledare och expeditionen på kemiska sektionens kansli. De har stöttat och väglett mig alla gånger jag har varit i behov av dem. Ett stort tack till dem!

     

    ”Att få bli undervisad av verksamma forskare – det är det allra bästa med utbildningen”

    Niklas Jonsberg
    NIklas pluggade kemi, och valde att bygga på med KPU för att bli lärare.

    Varför valde du att plugga kemi? 

    – Jag har varit fascinerad av kemi ända sedan jag var liten och har länge haft en dröm om att bli riktigt duktig på att labba. Att framställa nya molekyler, lite som att bygga lego, är något jag alltid tyckt varit jättecoolt. Det fick mig att bli intresserad av läkemedel och dess kemi samt hur de verkar i biologiska system. Genom att plugga kemi hoppades jag få goda grunder i ämnet samtidigt som jag kunde lära mig mer om mig själv och vad jag ville med mina studier. För helt säker var jag inte på mitt val. Men jag tänkte att det var en mycket bra början – oavsett vad jag ville göra senare. Jag valde en naturvetenskaplig utbildning i kemi framför en teknisk för att få djupare kunskap, bättre labbvana och närhet till forskning.

    Hur var det att läsa kemi vid Stockholms universitet? Vad var det bästa? 

    – Det har varit mycket givande. Jag har haft många trevliga kurskamrater och fått goda vänner under studietiden. Men det bästa är lärarna – att få bli undervisad av riktiga och verksamma forskare. Att kunna knyta kontakter och göra ett examensarbete i någon av deras grupper är det allra bästa. En annan bra sak är att det varit så mycket labbande. Jag gillar också flexibiliteten i att kunna plugga många olika ämnen på samma universitet. Jag har utöver min kandidatexamen i kemi även läst kurser i biologi. Miljön på universitetet är något jag tycker mycket om. Jag trivs med friheten och ansvaret med studierna – att jag bestämmer över mina framgångar själv. 

    Har du några tips för blivande studenter?

    – Utnyttja din studietid väl, men kom också ihåg att ha roligt! Hitta kompisar som du kan plugga med, för det blir så mycket enklare då. Det finns även många möjligheter för utbytesstudier. Är det något du vet att du vill göra se till att planera det redan i början av studierna. 

    Berätta, vad studerar du eller jobbar med idag? 

    – Idag läser jag kompletterande pedagogisk utbildning vid MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik) för att bli ämneslärare i kemi och biologi. Jag kunde använda mina tidigare ämnesstudier och behövde enbart komplettera med didaktik, pedagogik och praktik i 1,5 år (90 hp). Att få undervisa i ämnen jag brinner för i kombination med det mänskliga mötet – att arbeta med människor – är något jag alltid vetat att jag vill göra. 

    På vilket sätt har du glädje och/eller användning av dina kemistudier i ditt jobb eller fortsatta studier?

    – Som blivande lärare kommer jag i kontakt med mina kemistudier varje dag. Dels ämnesmässigt där gedigna kunskaper i kemi är viktigt, men även andra kunskaper som analysförmåga och rapportskrivning är något jag har stor nytta av varje dag.

    Möt våra lärare

    Jag får energi av att undervisa i kemi!

    Intresset för att ta reda på hur saker ser ut inuti drog Lasse Eriksson till kemins värld. Idag är han en uppskattad lärare på kandidatprogrammet.

    Lasse Eriksson

    Hej Lasse, berätta lite kort om dig och vad som fick dig att börja studera kemi.
    – Jag har ända sedan barnsben varit intresserad av att undersöka hur saker ser ut inuti. Kemi är speciellt då det inte är så lätt att se materiens minsta beståndsdelar. Ibland beskrivs det som att vi hanterar “svarta lådor”. Vi försöker få kunskap genom att kolla på lådorna från utsidan, skaka på dem och mäta hur de reagerar på olika sätt. Kemi är lite av en lek, en lek med att försöka förstå varför saker reagerar på olika sätt. Dessutom finns det ett estetiskt perspektiv – jag tycker exempelvis att kristaller är väldigt vackra.

    Vad är det bästa med att undervisa i kemi?
    – Det bästa är studenterna. Att få kontakt med dem och få respons på de olika påståenden jag kastar ur mig. Mina kollegor brukar skoja och säga att jag får energi av studenterna. De märker inte av någon trötthet hos mig. Visst kan jag bli trött – men jag blir samtidigt uppiggad!
    Om kandidatprogrammet i kemi

    Vad kan studenterna förvänta sig av utbildningen?
    – De kommer att lära sig en hel del kemi och få en bra grund för vidare studier, typ master- och forskarutbildning. Det är ju inte riktigt en professionsutbildning som exempelvis en civilingenjörsutbildning. Kandidatprogrammet ger mer kemikunskaper, i alla fall inom de mer specifika kemidisciplinerna.

    Vilka egenskaper krävs om man ska bli en framgångsrik kemistudent?
    – Du behöver ha ett intresse för ämnet, jobba med studierna under kurserna och inte festa för mycket.

    Hur ser en vanlig dag ut för dig på jobbet?
    –  Dagarna består av lektioner, föreläsningar, laborationer och seminarier. Eftermiddagarna är ofta mer fria och mindre lika varandra. Friheten och många leksaker (vetenskapliga instrument m.m.) samt möjligheten att prata, diskutera och argumentera med kollegor är saker som gör jobbet lätt och roligt.

    Möt våra forskare

    Det finns ständigt nya saker att upptäcka och fascineras över

    Möt sektionsdekan Berit Olofsson som blev professor i organisk kemi när hon nyss fyllt 40 år. – Organisk kemi kräver en spännande kombination av teoretiskt kunnande och experimentell skicklighet, där ingen dag är den andra lik på labbet.

    berit undervisar

    Kan du berätta lite om dig och din bakgrund? Vad fick dig att börja studera kemi?
    – Jag har alltid haft lätt för naturvetenskapliga ämnen, och hade duktiga lärare på både högstadiet och gymnasiet som väckte min nyfikenhet för vidare studier. Jag valde mellan flera olika universitetsutbildningar, men bestämde mig för kemiteknik eftersom utbildningen var bred, utmanande och gav bra chanser att få jobb inom flera områden. Jag inledde mina studier i Luleå men bytte till Lunds Tekniska Högskola efter första året. Jag tog examen 1998 efter att ha gjort mitt självständiga arbete i Nederländerna.
    – Jag doktorerade sedan i organisk kemi på KTH och gjorde mina postdoktorala studier
    i Bristol, innan jag påbörjade min självständiga karriär på Stockholms universitet år 2006. Sedan 2013 är jag professor, och 2019 valdes jag som dekan för kemi.

    Vad har varit det bästa med att studera kemi? Vilken har varit din drivkraft?
    – Jag insåg snabbt att organisk kemi var det som tilltalade mig mest, eftersom ämnet handlar så mycket om förståelse snarare än att plugga in saker utantill.  Min drivkraft har varit att nå denna förståelse ­– det finns ständigt nya saker att upptäcka och fascineras över.

    Vad är det bästa med att undervisa i organisk kemi?
    – Att träffa duktiga och engagerade studenter som verkligen vill lära sig ämnet. Det är kul att se dem utvecklas!

    Vad är det bästa med att forska i organisk kemi?
    – Organisk kemi kräver en spännande kombination av teoretiskt kunnande och experimentell skicklighet, där ingen dag är den andra lik på labbet. Jag jobbar inte längre på labb själv, men stimuleras av att se mina medarbetare utvecklas mot självständighet.

    Kan du berätta om någon spännande upptäckt du gjort inom ditt område?
    – Vi har utvecklat ett sätt att göra vissa typer av reaktioner som i vanliga fall kräver katalys av sällsynta övergångsmetaller. Vi använder jod i ett ovanligt oxidationstillstånd, vilket gör att det blir väldigt reaktivt och beter sig ungefär som övergångsmetaller, utan att ha de negativa aspekter som associeras med dessa. Forskningsområdet kallas hypervalent jodkemi, och är på stark frammarsch i många forskargrupper över hela världen.

    Kan du ge några exempel på hur samhället har förbättrats tack vare kemiforskning?
    – Kemiforskning är oerhört viktigt inom många områden i samhället – allt från läkemedelsutveckling, nya material, batterier, solceller och jordbruk är beroende av kemi. Kemi är också centralt för att förstå orsaken till sjukdomsförlopp.

    Hur kan kemi och forskning inom kemi leda till ett mer hållbart samhälle?
    – Forskningsområdet Grön kemi är fokuserat på att utveckla hållbara strategier för produktion av de föreningar som behövs inom industriellat viktiga områden där kemi är viktigt. Flera grupper på kemisektionen forskar bland annat inom användning av biomassa (material som kommer från skog och andra växter) för att göra hållbara bränslen och material.
    – Professor Paul Anastas från Yale University är en av grundarna av detta forskningsområde. Han är gästprofessor på SU 2019/2020, och kemisektionen kommer att använda hans kompetens inom området både för att stimulera forskning och för att rikta in våra utbildningar mer mot grön kemi.

    Har du några tips till blivande studenter?
     – För att bli en framgångsrik kemistudent behöver du vara intresserad av ämnet, vara engagerad i dina studier och gilla praktiskt arbete. Vi är stolta över att vårt kandidatprogram innehåller så mycket schemalagd tid och laborativt arbete – med en kemiexamen från SU vet arbetsgivarna att man kan laborera.
    – Kurserna är intensiva, och mitt råd till studenterna är att gå på alla moment som erbjuds, även de som inte är obligatoriska, och att börja plugga inför tentan i tid.
    En annan fördel med en kemiexamen på SU är att man kan studera vidare på flera olika masterutbildningar, med nära koppling till forskning. Kemiforskningen på SU är väldigt stark, och det finns goda chanser att doktorera efter utbildningen.
     
    Hur ser en vanlig dag ut för dig på jobbet?
    – Som dekan för kemi deltar jag i många fakultetsmöten, där vi beslutar om hur den naturvetenskapliga fakulteten ska arbeta och vilka strategiska satsningar vi ska göra. Jag driver särskilt frågor runt jämställdhet i akademin och att vi ska skapa ett kandidatprogram i grön kemi. Resterande tid handleder jag mina medarbetare, skriver ansökningar och artiklar, undervisar och deltar i institutionens arbete.

    Vilka mål och visioner har du för framtiden?
    – Globalt önskar jag att kemister bidrar till att hitta lösningar på klimatförändringarna, vilket är vår tids viktigaste fråga. På en lokal nivå vill jag att Stockholms universitet ska bli ett starkt centrum för grön kemi och cirkulär ekonomi och att lärarkåren ska bli jämställd.

    Möt våra alumner

    Kemiprogrammet på SU ger dig alla möjligheter att göra karriär

    My Persson tog sin kandidatexamen i kemi för fem år sedan. Idag jobbar hon som sektionschef för ett av kvalitetslabben på Octapharma AB.

    My Persson girls in stem

    Hej My, varför valde du att plugga kemi?
    – Genom hela min skolgång har jag gillat de naturvetenskapliga ämnena mest, speciellt biologi och kemi. Jag började först på biologilinjen på SU, men insåg snabbt att ju mindre beståndsdelar det handlade om desto mer intressant tyckte jag att det var. Så jag bytte växter och djur mot syror och baser och började på kandidatprogrammet i kemi.
     
    Hur var det att läsa kemi vid Stockholms universitet?

    – Att läsa kemi på Stockholms universitet betyder att du direkt får läsa det du tycker är kul. Det är inga generella kurser i fysik eller matematik du måste ta dig igenom för att få läsa det du vill, utan det är kemi från dag ett. Dessutom har du stora möjligheter att specialisera dig i den typ av kemi du tycker är mest intressant. Jag älskade kurserna i analytisk kemi och valde därför att nästan enbart läsa avancerade kurser i analytisk kemi under senare delen av min utbildning. Det bästa med utbildningen ur ett arbetsmarknadsperspektiv är att du får en mycket bredare labbvana än de flesta ingenjörsprogram, vilket är en enorm fördel som arbetssökande.

    Har du några tips för blivande studenter?
    – Gå praktikkursen som finns i programmet! Då får du testa hur det är att jobba som kemist ute i arbetslivet. Dessutom får du kontakter för framtida arbetsplatser eller examinationsjobb.
    – Många av mina kurskamrater gick vidare till att doktorera inom kemi, men om du skulle vara sugen på att komma ut i arbetslivet snabbt räcker det med en kandidat för att vara attraktiv på arbetsmarknaden. Jag har under hela min karriär varit tacksam för att jag valde att studera på SU. Jag känner att jag, med ”endast” tre års studier, fått en bred grund att stå på och jag känner mig stolt över den kompetens jag nu besitter. Kemiprogrammet på SU ger dig alla möjligheter att göra karriär som kemist, vare sig det är inom akademin eller inom industrin.  

    Vad jobbar du med idag?
    – Jag tog min kandidatexamen i kemi för tre och ett halvt år sedan. Idag jobbar jag som sektionschef för ett av kvalitetslabben på Octapharma AB. Octapharma tillverkar ett flertal läkemedel från blodplasma. Dessa läkemedel används i intensivvård, vid immunologiska sjukdomar och blödarsjuka.
    På varje batch läkemedel som tillverkas i produktionen utförs ett antal analyser för att säkerställa kvaliteten. Min grupp består av 17 personer som ansvarar för ett 50-tal av dessa analyser, och är specialiserade på kromatografi (HPLC och GC). Utöver att analysera hjälper vi till i utredningar och problemlösning, vi kvalificerar in helt nya instrument och hjälper även till med att ta fram nya analysmetoder.
     
    Vad är det bästa med ditt yrke?
    – Tidigare hade jag en föreställning om att det skulle vara ”löpande band”-känsla av att jobba på ett labb inom läkemedelsbranschen. Jag kunde inte ha haft mer fel. Det är ett yrke där du får testa på det mesta, högt som lågt. Utmanas i kemisk problemlösning när du försöker hitta grundorsaken till varför något inte blev som man tänkt sig. Ibland får du till och med resa till andra labb i världen för att samarbeta i en utredning. Du får lära dig nya tekniker och metoder hela tiden. Det finns många företag som verkligen ger dig möjligheten att utvecklas om du visar framfötterna.


    Hej igen My! Vad har hänt sedan sist?
    – Jag har fått mitt andra barn och har varit föräldraledig det senaste året. Nu är jag precis tillbaka i min tjänst som sektionschef för ett av kvalitetslabben på Octapharma. Själva jobbet har inte förändrats, men det är nya utmaningar hela tiden.

    På vilket sätt har ditt arbete påverkats av Coronapandemin?
    – Våra läkemedel används bland annat inom intensivvård och många i världen behöver våra läkemedel för att överleva. Läkemedelsproduktion räknas till samhällskritisk verksamhet så det är viktigt att vi kan fortsätta producera trots världsläget. Vi har fått göra om rutiner med hänsyn till social distansering och rådande restriktioner, och man ska stanna hemma vid minsta förkylningssymptom. Det är viktigt att det känns tryggt att vara på jobbet.

    Kan du berätta lite om hur det är att göra karriär i industrin och samtidigt ha små barn?
    – Att försöka göra karriär samtidigt som du bildar familj kan absolut vara intensivt i vissa lägen. I dagsläget är min man föräldraledig med sonen och han sköter det mesta hemma. Det innebär att jag kan få fokusera på att komma in i jobbet igen. Från min arbetsgivare har jag inte fått något annat än stöttning i mitt beslut att bilda familj. I ledningsgruppen jag sitter i är majoriteten mammor. Vi arbetar mycket med att det ska finnas en balans mellan arbete och privatliv för alla anställda. Att du vill skaffa barn ska inte vara något hinder i din karriär.

    Hur ser planerna ut framöver?
    – Det är nu fem år sedan jag tog kemiexamen från Stockholms universitet. Sedan dess har jag hunnit arbeta på två olika läkemedelsbolag, blivit chef för ett labb och fått två barn. Så planen framöver är bara att försöka landa i min nya kombination som chef och tvåbarnsmamma.

     

    ”Jag ville träffa mer människor – därför bytte jag labbjobbet mot en roll inom försäljning”

    Efter ett spännande år på ett dopinglabb ville Lovisa Österlind träffa mer människor. Idag ansvarar hon för försäljning av förbrukningsartiklar och instrument för provupparbetning – det bästa av två världar menar Lovisa.

    Lovisa Österlind
    Lovisa ville jobba mer med människor, valde sälj istället framför labbjobb.

    Hej Lovisa, hur väcktes ditt intresse för kemi?
    – Till en början låg biologi mig närmast hjärtat. Jag hade en vision om att jag i framtiden, iförd stövlar och galonbyxor, skulle studera olika ekosystem och ta vattenprover. Men så fick jag upp ögonen för kemi när vi utförde vattenanalyser under en breddningskurs. Då insåg jag att kemin är starkt kopplad till både vardag och miljö. Dessutom är den faktiskt nära förankrad med biologin.  

    Var det ett självklart val att följa detta intresse? 
    – Det var självklart för mig att studera vidare efter gymnasiet, men inte att välja just kemi. Efter att ha studerat arbetsmarknaden tyckte jag att den var mer lockande för kemister. Det finns färre kemister ute i arbetslivet och att döma av lönestatistiken ligger också kemister högre i lön – vilket avgjorde mitt val.  

    ”Av alla inriktningar kändes analytisk kemi rätt för mig. Den tar upp frågor kring vad som finns i vår mat, i våra kläder och i vår miljö”

    Vilken inriktning valde du på dina fortsatta kemistudier?
    – Efter tre år på kemikandidaten valde jag att läsa en master i analytisk kemi. Under grundutbildningen fick jag inblick i fysikalisk kemi, organisk kemi, biokemi, neurokemi och analytisk kemi. Även om samtliga inriktningar hade sin charm var det analytisk kemi som kändes rätt för mig. 

    På vilket sätt kändes analytisk kemi rätt?
    – Den analytiska kemin är så förankrad i vår vardag – den tar upp frågeställningar kring vad som finns i vår mat, i våra kläder och i vår miljö. Till skillnad från den mer teoretiska, fysikaliska kemin så kändes analytisk kemi som något greppbart och dessutom med en väldigt bra arbetsmarknad.  

    Fanns det något särskilt tillfälle under utbildningen som var avgörande för ditt framtidsval?
    – Definitivt grundkursen i analytisk kemi under andra året. Kursen innefattade miljöprovtagningar, analys av olika livsmedel och andra spännande labbar. Vi fick använda spännande analysinstrument som vätskekromatografer, gaskromatografer och masspektrometrar. Jag insåg att jag hade fallenhet för analytisk kemi och ville bli bättre på det. 

    Du gjorde ditt examensarbete på dopinglabb – kan du berätta mer om det? 
    – Det var en otroligt spännande tid och något jag varmt rekommenderar andra att testa på. Efter att jag sommarjobbat där fick jag också möjlighet att göra mitt examensarbete. Labbet jobbar mycket med rutinanalyser, vilket innebär att du hanterar runt 50–100 urinprover per dag. Men redan efter någon dag är det som att arbeta med vatten eller vilken annan vätska som helst. Instrumenten som används på dopinglabben är utvecklade för att detektera otroligt låga halter och är därmed väldigt spännande att jobba med. Sport ska vara på lika villkor och att förhindra fusk genom dopingpreparat är en viktig uppgift.

    Vad jobbar du med idag? 
    – Jag jobbar som innesäljare och säljer förbrukningsdelar och instrument till labbvärlden. Det är verkligen roligt att jobba laborativt och att utveckla nya analysmetoder, men efter mitt år på dopinglabbet ville jag träffa mer människor. Ett arbete inom sälj innebär att jag får interagera med människor varje dag samtidigt som jag har nytta av mina kemikunskaper. 

    Vad är det bästa och mest utmanade med ditt yrke?
    – Det bästa är att hjälpa kunder att hitta lösningar till analytiska frågeställningar och optimera deras arbetssätt med våra produkter. Det mest utmanande är nog all teknik bakom instrumenten, det är mycket att hålla koll på då instrumenten är väldigt avancerade. 

    Har ditt arbete påverkats av pandemin, och i så fall på vilka sätt? 
    – Jag blev anställd precis när pandemin bröt ut och fick börja mitt jobb hemifrån köket. Inte optimalt kan jag säga, då det tar längre tid att lära sig rutiner och arbetssätt på egen hand. Men det har fungerat helt okej, vi har blivit riktiga fenor på Teams-möten.

    Hur ser dina planer ut för framtiden? 
    – Jag kommer snart att byta tjänst till Account Manager på ett annat kemiföretag. Jag kommer att ansvara för försäljning av förbrukningsartiklar och instrument för provupparbetning. Om det brister i upparbetningsmetoden blir analysresultaten minst lika bristfälliga, oavsett hur högupplösande instrument man har. Det känns därför som ett spännande område att bli expert inom och få hjälpa våra kunder med. 

    Namn: Lovisa Österlind
    Ålder:  26 år
    Gör:     Account Manager

    ”Med ett intresse för både marinbiologi och kemi blev biokemi ett perfekt val”

    Anton Stolt läste först marinbiologi men fastnade lite oväntat för kemi. Anton bytte utbildning och idag arbetar han som laboratorieingenjör på ett medicinföretag.

    Anton Stolt utanför Arre
    Med ett intresse för både marinbiologi och kemi blev biokemi ett perfekt val, menar Anton.

    Hej Anton, kan du berätta lite kort om dig själv och hur ditt intresse för kemi väcktes?
    – Jag är 24 år och har tidigare läst kandidatprogrammet i kemi vid Stockholms universitet. Jag arbetar numera som laboratorieingenjör på ett medicinföretag. Jag har alltid haft ett intresse för de naturvetenskapliga områdena men det var först under en obligatorisk biokemikurs på universitetet som intresset för kemi fastnade ordentligt. 

    Var det ett självklart val att följa detta intresse? 
    – Nej, det var absolut inte självklart till en början. Jag ville läsa vidare efter gymnasiet men det var marinbiologi som först fångade mitt intresse – vilket jag också studerade fram till andra terminen. Under utbildningen var det obligatoriskt att läsa en del kemi. Det var då jag insåg att jag verkligen gillade ämnet och bestämde mig för att byta helt. 

    Vilken inriktning valde du på dina kemistudier och varför?
    – Biokemi blev det självklara valet eftersom jag då kunde förena min kunskap om och intresse för både marinbiologi och kemi. Eftersom jag redan hade läst kurser inom biologi kunde dessa räknas in som individuella val till min kandidatexamen. 

    Har du några tips för blivande studenter? 
    – Skjut inte upp saker! Allt blir enklare om du börjar i tid. Sedan är det bara försöka ha ett så roligt och lärorikt studentliv som möjligt. 

    Var det någon kurs som var avgörande för ditt framtidsval?
    – Jag skulle säga att de grundläggande kemikurserna jag läste som biologstudent var avgörande för mig. Sedan lärde jag mig otroligt mycket om att jobba i labb och att fördjupa mig i ett ämne under mitt examensarbete. Det var kul!  

    ”Det känns bra att kunna hjälpa folk genom mitt arbete”

    Vad jobbar du med idag? Varför du valde detta jobb?
    – Jag jobbar som laboratorieingenjör på ett medicinföretag. Det blev nog så för att det passar mina värderingar – det känns bra att kunna hjälpa folk genom mitt arbete. Att mitt jobb innebär laborativt arbete varje dag är såklart ett stort plus. 

    Vad är det bästa med ditt yrke? Vad är mest utmanade med ditt yrke?
    – Det bästa är att det är högt tempo, mycket laborativt arbete och känslan av att göra något betydelsefullt. De utmaningar som finns är att dokumentation och ens handlingar måste loggas och sparas för att följa de strikta GMP-regler som styr medicintillverkning. Det betyder att det blir mycket pappersarbete. 

    GMP står för Good Manufacturing Practice (God tillverkningssed). Det är ett regelverk som styr tillverkning och packning av läkemedel, livsmedel och hälsokost. I detta ingår regler kring personalens utbildning och ansvarsförhållanden.

    Har ditt arbete påverkats av pandemin, och i så fall på vilka sätt? 
    – För företaget generellt har det gått bra då en del av våra mediciner behövs vid olika behandlingar av covid-19 det känns bra att kunna hjälpa folk genom mitt arbete. Men även vårt företag fick permittera under en kortare tid. Eftersom jag arbetar med kvalitetskontroll av råvaror har trycket ökat ganska mycket och vi har försökt få ut fler råvaror på kortare tid för att skynda på tillverkningen. 

    Hur ser dina planer ut för framtiden?
    – I framtiden vill jag ha ett mer ansvarstagande jobb kanske till och med som chef. Utlandsstudier eller arbete utomlands har alltid varit en dröm. Kanske kan de drömmarna bli till verklighet när pandemin är över. 
     
    Namn: Anton Stolt
    Ålder:  24 år
    Gör:     Laboratorieingenjör på ett medicinföretag
     

    ”Tack vare mina kemistudier kan jag se kopplingen mellan hälsa och teknologi på ett naturligt sätt”

    Den tidigare kemistudenten Stina Lundgren Högbom jobbar idag som Global Relationship Manager vid Health and Sports Technology Initiative.

    Stina Högbom
    Den tidigare kemistudenten Stina Lundgren Högbom jobbar idag som Global Relationship Manager vid Health and Sports Technology Initiative.

    Hej, Stina! Kan du berätta lite kort om dig själv och ditt intresse för kemi?
    – Redan på högstadiet var jag mest intresserad av de naturvetenskapliga ämnena och valde att läsa teknisk linje på gymnasiet. När det var dags att välja inriktning i trean var valet inte särskilt svårt. Jag valde kemi eftersom jag fascinerades av att förstå det som händer utan att faktiskt kunna se det. När jag senare blev erbjuden ett stipendium för att åka till USA och studera, träna och tävla i löpning valde jag att även där styra mina studier mot kemi. Jag uppskattade tiden i labbet allra mest och hur det öppnade upp för kreativitet.  

    Hur kom det sig att du valde att läsa kemi vid Stockholms universitet?
    – Jag hade redan studerat en hel del kemi men kände att det fanns massor kvar att upptäcka. Jag ville gärna förstå alla kemiska reaktioner som sker i kroppen och därför föll det sig naturligt att söka in på kemistlinjen.

    Vad i grundutbildningen i kemi påverkade ditt val av vidare studier?
    – Jag var väldigt aktiv i naturvetenskapliga föreningen och fick där flera vänner som redan forskade. Jag blev också erbjuden ett sommarjobb inom oorganisk kemi där jag skulle studera hur en kemisk förening var uppbyggd genom olika diffraktionsmetoder, berättar Stina och fortsätter:
    – Jag tyckte att det var väldigt fascinerande med kristaller och när jag senare blev erbjuden att skriva D-uppsats inom kristallografi, men mer mot biokemi, kände jag att jag hittat rätt. Att följa kemiska reaktioner i enzymer och lista ut hur proteiner bryter ner bland annat mediciner fick mig att söka vidare till forskarutbildning.

    Vad var mest givande med utbildningen?
    – För mig har varje del av kemin sin tjusning. Biokemi: att förstå hur kroppen fungerar, organisk kemi: att lära sig hur man kan syntetisera nya organiska föreningar, analytisk kemi: att lära sig om metoderna du använder för att se att det du framställde i organkemin faktiskt är det du hoppas. Fysikalisk och oorganisk kemi: att hitta på nya kemiska föreningar som man kan skapa nya material med. För mig var tiden i labbet otroligt viktig, den gjorde att jag på ett handfast sätt kunde se och förstå det jag läst och översätta teori till praktik.

    Vad skulle du säga till en person som är nyfiken på att studera kemi och för den delen till någon som precis börjat?
    – Att verkligen ge det en chans. Tillåt dig att sitta och fundera för att förstå. Var beredd på att det många gånger kommer att kännas jobbigt och krävande men när du väl förstår är det en sådan härlig känsla! Det öppnar även upp mycket kunskap om och förståelse för andra naturvetenskapliga ämnen. Att diskutera med kompisar är också viktigt under utbildningen.

    Du valde att göra en PhD i medicinsk vetenskap, på vilket sätt var dina kemistudier en bra grund för det?
    – Det var en naturlig fortsättning på min D-uppsats. Precis när jag var klar med min masterutbildning sökte strukturbiologi-gruppen på Karolinska Institutet en doktorand. Jag gjorde först ett kortare projekt i gruppen och sedan erbjöd de mig att börja som doktorand. I detta projekt fick jag verkligen nytta av allt det jag hade lärt mig på kemiutbildningen och även av mina kompisar från andra linjer vid den naturvetenskapliga fakulteten på universitetet.

    Kan du berätta lite om vad du jobbar med idag och hur du hamnade där?
    – Idag arbetar jag som Global Relationship Manager vid Health and Sports Technology Initiative. I denna roll skapar och katalyserar jag samarbeten på regional, nationell och internationell nivå mellan akademi, industri och myndigheter inom hälsa och Sports Tech*.  Jag är också engagerad i startupen Svexa (Silicon Valley Exercise Analytics) som optimerar träning för idrottare genom analys av personliga data. Mycket av min tid går till att lyssna på nya idéer och se om jag kan koppla ihop människor med olika kompetenser för att kunna utveckla varor och tjänster.
    – Under våren 2018 bodde jag i Silicon Valley och hade då turen att få ta del av ett program som Nordic Innovation House anordnade för start-ups inom Sports Tech. Vi besökte bland annat Warriors, San Jose Sharks och 49: ers. Jag fick höra om massor av spännande projekt och en helt ny värld öppnade sig. Jag kände att jag hittat hem, nu fick jag användning av mina studier inom kemi, ekonomi och fysiologi och kunde koppla ihop dem med innovation och forskning. När jag kom hem hade jag turen att bli erbjuden en tjänst vid Center for Sports and Business vid Handelshögskolan och blev där Program Manager för nordens första Acceleratorprogram inom Sports Tech. Detta la grunden till ett stort internationellt nätverk och inblick i många intressanta projekt i Sverige.

    * Sports tech är kort för sport technology. Kort uttryckt innefattar det all teknologi som har med sport att göra. Det kan handla om pulsklockor, träningsappar och plattformar för anmälan till olika lopp samtidigt som det även inkluderar e-sport exempelvis.

    På vilket sätt har du nytta av dina tidigare studier i din roll?
    – Mina kemistudier har varit grundläggande för att jag snabbt ska kunna ta in information och naturligt se kopplingen mellan hälsa och teknologi. Mina kemistudier är en stor del av vad jag är idag, även om jag har studerat en hel del annat. Jag har läst ekonomi, juridik, sportvetenskap på master-nivå, fysiologi, träningslära och mycket mer. Nu läser jag faktiskt universitetets utbildningar inom storytelling och projektledning på distans. Så för mig personligen har det varit viktigt att hela tiden vidareutbilda mig, för på så sätt öka min förståelse för olika yrkesgrupper och kunna se sammanhang som andra inte ser.  

    Hur ser planerna ut för framtiden?
    – Det initiativ som jag arbetar för nu har finansiering för tre år, så där finns det otroligt mycket spännande som kan hända. Allt från nya tekniska lösningar, att få fler ungdomar att starta UF-förtag med sin passion inom sport som bas, till att hjälpa till att utveckla turistnäringen genom idrottsevenemang och tävlingar. Det blir också spännande att följa Svexa i framtiden och se hur vi kan hjälpa elit och motionärer att lära sig mer om sig själva genom data och på så sätt öka deras möjligheter till att träna och prestera.

  • Kontakt

     

    Kemiska sektionens kansli & studentexpedition

    Kemiska sektionens kansli & studentexpedition