”Språk är en maktfaktor”

Theres var nyfiken på hur ungdomar använde språk och blev doktorand för att forska om det. Resultatet blev en avhandling där det mesta tydde på att människor har förmågan att anpassa språk efter situation, sms var en sak, uppsatsskrivning en annan. Sedan dess har vi gått från att hylla all ny kommunikation till att se på den lite mer balanserat. Korta meddelanden i form av till exempel sms har blivit det enda skriftspråk som vissa samhällsgrupper använder sig av.

Foto: Jens Olof Lasthein

Ungdomar är kreativa med språket

– Här på universitetet träffar vi ibland studenter som har problem att läsa, förstå och använda längre texter, säger Theres som idag undervisar i svenska vid Stockholms universitet.

Debatten blir lätt svart eller vit i den här frågan. Det går inte att stoppa digitaliseringen i skolan, men lärare behöver se till att ungdomar får läs- och skrivutmaningar.

– Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär bland annat att erbjuda elever att läsa och skriva andra typer av texter än sådana som finns ständigt tillgängliga via sociala medier, säger Theres.

Ungdomar är kreativa med språket. De är formbara i sin identitet, genom sitt val av musikstil, frisyr och hur man uttrycker sig språkligt.

– Samtidigt som vi ska vara positiva till att ungdomars sätt att använda språket ofta skiljer sig från vuxnas, är det viktigt att elever i grundskolan och gymnasiet får möjlighet att utveckla ett formellt språk som de kan använda i formella sammanhang och som fungerar inom högre utbildning.

Nu är det snabb kommunikation med emojis och förkortningar, formellt och informellt som skolan ska hantera.

“Läs för att förstå omvärlden”

Språk är och förblir en maktfaktor. Förr jobbade skolan för att motverka dialekter. Det skulle vara rikssvenska och vältalighet för att träna bort arbetarklassens uttrycksformer.

– Nu är det snabb kommunikation med emojis och förkortningar, formellt och informellt som skolan ska hantera, säger Theres.

Som blivande universitetsstudent är det en fördel om du övar på att läsa och skriva sammanhängande texter innan utbildningen, sammanfatta en film du sett eller skriv dagbok, uppmanar Theres. Genom regelbundet skrivande får du ovärderlig erfarenhet, tid för reflektion och blir bättre på att skriva argumenterande text.

Jag pratar med de lärarstudenter som jag undervisar om glädjen och drivkraften att få eleverna att läsa.

Nyligen fick hennes lärarstudenter en textanalysuppgift: att utifrån ordförrådet och grammatiken bedöma om en text skrivits av en robot. Studenterna kom fram till att lärare behöver se över frågeformuleringar och examinationsformer på grund av AI-utvecklingen. Och att skolan även i framtiden behöver lära ut fördjupning, uppmana elever att läsa böcker, vara källkritiska och att skriva sammanhängande texter.

– Jag pratar med de lärarstudenter som jag undervisar om glädjen och drivkraften att få eleverna att läsa, inte bara mäta resultat och färdighet. Läs för att förstå omvärlden, påminner hon.