Stockholm university
Denna sida på svenska

Karin Elisabet DirkeProfessor

About me

I am a professor in History of Ideas at the Department of Culture and Aesthetics, Stockholm University. My work has mainly concerned different aspects of human/animal-studies and I have published a number of works within the field. I lead the Human/Animal-studies network at Stockholm university (HAS@SU) and I am a co-founder of the Environmental Humanities Network at Stockholm university. From 2018, in collaboration with environmental humanities-colleagues, I run the new research school in Environmental Humanities at Stockholm University.

Research

My scholarly work has mainly concerned the relationship between humans and animals in history. The dissertation De Värnlösas vänner (Defenders of the Defenceless; The Swedish animal welfare movement 1875-1920), which was published in 2000 (in Swedish with an English summary) explored the foundation and early development of the Swedish animal welfare societies. I have since published articles on different aspects of anthropomorphism and the historic relationship between humans and animals, both wild and domestic.

My research mainly involves Swedish source material from the 18th century until the 20th century, with emphasis on the late 19th century. I am especially interested in more-than-human encounters and what they mean in history. I have investigated the 19th century discussions about wolves and other large carnivores, most recently in an article in the volume Shared Lives of Humans and Animals; Animal Agency in the Global North (Routledge; 2017).


Attempting to ascertain the meaningful contexts that have shaped humanity's relationship with animals is particularly intriguing. This is something I explore, among other things, in the chapter "Happy cows – unravelling contexts of Swedish farmed animals" in the volume Animal Industries (De Gruyter; 2024).

Research projects

Environmental research in the Human Sciences area

The aim of this new initiative is to develop a strong collaborative network on environmental issues between the three faculties which make up the Human Sciences Area at Stockholm University: Humanities, Law and Social Sciences.

Publications

A selection from Stockholm University publication database

  • Dödens idéhistoria

    2022. .

    Book (ed)

    I Dödens idéhistoria undersöker nio skribenter den västerländska idévärldens dödsföreställningar från antiken till våra dagar. De visar hur döden har hanterats, förnekats och konfronterats genom historien och hur 1900-talet förändrade människors sätt att förhålla sig till döden på ett grundläggande plan. Här skildras historiska företeelser som förberedelser för döden, begravningsritualer och spiritistiska uppfattningar liksom hur man har sett på självmord och dödande av andra människor och djur.

    Författarna lyfter fram banden till religion, vetenskap, politik, moral och estetik. Mångfalden av infallsvinklar och de långa tidsperspektiven tydliggör hur föreställningar om döden är knutna till hur världsbilden förändras, till idéströmningar och till levnadsvillkor – samt hur förväntningarna på livet efter detta kan forma våra sätt att leva.

    Read more about Dödens idéhistoria

  • Att kontextualisera det oartikulerade: Om vargar och hur vi lyssnar till dem

    2022. Karin Elisabet Dirke. Konsten att kontextualisera, 139-150

    Chapter

    I tidningen Dalpilen publicerades den 29 januari 1886 ennotis med rubriken ”Hård vinter”. Notisen bestod av en endamening: ”En varg visade sig i måndags vid Rålambshof, utanförMarieberg”. Det pregnanta tillkännagivandet innehåller en helvärld av föreställningar.I detta kapitel ska jag vända och vrida på denna notis i syfteatt undersöka hur tolkningar kan öppnas och prövas mot olikakontexter. Vilka sammanhang kan jag frammana om jag läser denlilla artikeln från olika perspektiv? Vilka möjliga ramverk finnsgenom vilka jag kan ge notisen mening? Det gäller att läsa ordenkreativt och noggrant utan att ta dem eller deras sammanhang förgivna. Jag ska bryta upp till synes givna positioner och destabilisera dem. Det handlar om att utmana källmaterial men också omatt utvinna kunskap om en varg i Stockholmstrakten, föreställningar om den hos tidningsmakare och läsare, vad som skrämdemänniskor i 1800-talets Sverige och hur vi i allmänhet kan lyssnatill vargar. 

    Read more about Att kontextualisera det oartikulerade

  • Svinets vildhet och hemortsrätt: Den svenska diskussionen om vildsvinets vara i naturen

    2020. Karin Dirke. Arr. Idéhistorisk tidsskrift (3), 31-41

    Article

    Hösten 2019 hade svenska myndigheter fått nog. Enligt en artikel i Dagens Nyheter ville Naturvårdsverket öka avskjutningen av vildsvinen, som orsakar skador för ”över en miljard”. Vildsvinens tillvaro i den svenska naturen har under 1900-talet återkommande diskuterats i den svenska riksdagen. Från att ha motsatt sig vildsvinens utbredning ändrade sig riksdagen under 1980-talets lopp till en mer positiv syn. År 1980 tilläts enstaka små flockar av (förrymda) vildsvin etablera sig. Tanken var att studera dessa för att se hur de kunde kontrolleras med jakt och hindras från att göra skada på grödorna. Med en ny regering kom sedan 1987 beslutet att låta vildsvinenfritt etablera sig i Sverige. Från att ha utgjort en obetydlig skara har vildsvinen därefter ökat explosionsartat i den svenska faunan och det utgör nu ett av de vanligaste däggdjuren i den svenska skogen. Vildsvinen har kommit och gått i den svenska naturen. Arten är på alla sätt omstridd. Det råde rknappast ens enighet om huruvida vildsvinet verkligen är ”vilt”. De olika underarterna av gris har olika antal kromosomer men kan ändå para sig och få fertil avkomma. Forskningen tycks heller inte överens om i vilken grad de vild-levande svinen är uppblandade med tamsvin. Det man vet är att de svin som nu finns i den svenska naturen är importerade från olika länder och härrör från hägn, även om frilevande svin har funnits i den svenska faunan sedan tusentals år. Djur har sedan några årtionden kommit att bli ett verktyg genom vilket historien har belysts på nya sätt. Att använda det icke-mänskliga som en lins för att få syn på tidigare osedda aspekter av det förflutna är idag vanligt och relativt okontroversiellt. Det icke-mänskliga, eller ibland det mer-änmänskliga har lyfts fram både i termer av agens och individualitet men också för att belysa den strukturella underordning djuren delar med de grupper som utdefinierats ur den mänskliga sfären. I denna artikel vill jag istället diskutera ett djur som oscillerar mellan kategorier som vild och tam och därför utmanar uppfattningar av agens och till synes givna kategorier. Ett sådant djur är vildsvinet. Diskussionen om vildsvin präglas uppenbart av flera outtalade förutsättningar. Under riksdagsdebatterna och diskussionerna om vildsvinens vara eller inte i den svenska faunan ligger outtalade premisser om kategorisering och om föreställda landskap, geografier bebodda av olika djur. Kulturgeograferna Sarah Whatmore och Lorraine Thorne har i en artikel i Transactions of the Institute of British Geographers, diskuterat begreppet vild med utgångspunkt i William Cronons klassiska artikel ”The Trouble with Wilderness” från 1995. Cronons tes, att idén om en ”vild” natur är förfelad och att vi borde uppfatta det vilda från insidan, snarare än att framhäva det dikotoma förhållandet mellan ”vild” och ”civiliserad” demonstreras och vidareutvecklas. Det vilda är, enligtCronon, en mänsklig konstruktion. Att förstå det vilda från insidan innebär alltså att inse hur vi skapat det, vilka mänskliga drömmar och önskningar det återspeglar. Whatmore och Thorne visar det ohållbara i att knyta föreställningar om det vilda till fasta geografiska positioner och att föreställa sig dem som historiskt opåverkbara. Vi ska här se hur kategorierna vild och tam utmanas och överskrids i debatten om vildsvinets vara eller inte i den svenska faunan.

    Read more about Svinets vildhet och hemortsrätt

  • From pest to pet

    2020. Nora Schuurman, Karin Dirke. Trace: Journal of Human-Animal Studies 6 (1), 2-25

    Article

    The ways in which the end of life of an animal is understood and undertaken depend on the category of the animal and its position in relation to humans. In this paper, we explore how transformations in human–animal relationality, including practices and cultural conceptions about animals become apparent in the norms and practices regarding the killing of animals. We focus here on rats and cats, species whose position in society has always been liminal, especially between the category of pet and that of pest but also between wild and domesticated. Rats and cats have co-existed with each other and with humans since a very long time and the three species have co-evolved in a constant dance of mutual interests and conflicts. The shared history of this multispecies network reflects in many ways how humans have related to animals in different historical and spatial contexts and how these relations have transformed. By discussing the entanglement of rats, cats and humans in the close connection between caring and killing we wish to highlight the ways in which human–animal relations are manifested in the North of Europe during the 20th century. The specific context of the study is Sweden and Finland, countries that share similar history and cultural characteristics. In our analysis we draw from various data collected in both countries, including written narratives from an nationwide writing collection and historic documents such as the journals of animal welfare societies and documents concerning the extermination of rats.

    Read more about From pest to pet

Show all publications by Karin Elisabet Dirke at Stockholm University

Edit the profile