– Våra resultat är ett viktigt steg mot en ökad förståelse av hur Europa befolkades över årtusenden. Det är fantastiskt hur det nya fältet aDNA, som står för ancient-DNA, utvecklas och hur de nya tekniker som hela tiden utvecklas ger oss nya möjligheter att besvara gamla och nya arkeologiska frågor. Vi har naturligtvis inte kunnat besvara frågan om de indoeuropeiska språkens uppkomst men bidrar till en liten del av deras spridningshistoria. Vi har goda förhoppningar om att vi, med de nya tekniker som hela tiden utvecklas, skall kunna anlysera många fler prover från förhistoriska individer och besvara fler spännande frågor om vårt förflutna, säger Christos Economou.
Språkens ursprung
De indoeuropeiska språkens ursprung och har varit en omdebatterad fråga inom arkeologin. Till den indoeuropeiska språkfamiljen hör över 400 språk, bland andra hindi, persiska, grekiska, latin, tyska, gaeliska och de nordiska språken. Vad forskare nu gjort är att de sekvenserat DNA från lämningar av människor som levde i Europa för mellan 3000 och 8000 år sedan, för att besvara ett stort antal frågor inom så vitt skilda fält som genetik och lingvistik. Resultaten visar att det förekommit flera stora folkförflyttningar i förhistorien.
– Vår studie visar att det finns starka genetiska kopplingar mellan kulturerna den snörkeramiska kulturen som uppträder i norra Europa/Centraleuropa för ca 4500 år sedan, och herdekulturen Yamnaya, vars lämningar återfinns i ett steppområde i nuvarande Ryssland. Det innebär att individerna återfunna i den snörkeramiska kulturen skulle ha ett ursprung i den eurasiska steppen vilket i sin tur kan ge oss ledtrådar i hur några av de indoeuropeiska språken nådde Europa, säger Christos Economou.
Förhistoriska folkförflyttningar
Genom att analysera DNA från sextionio förhistoriska individer återfunna i Europa tillsammans med tidigare publicerat material av DNA från förhistoriska individer, daterade till allt ifrån palaeolitikum till järnåldern, har forskarna även kommit fram till att det förekom stora förhistoriska folkförflyttningar från den euroasiska steppen till norra Europa och Centraleuropa. Studien visar även att de första jordbrukarna som kom till Europa har ett identiskt genetiskt ursprung. De jägare/samlare som redan fanns i Europa när de nya jordbrukarna anlände levde kvar en längre tid och att deras genom över tid blandas med de anländande jordbrukarna.
DNA från individerna gravlagda i Yamnaya bidrar även till att lösa en annan gåta. Tidigare studier har nämligen visat att dagens européer genetiskt är en blandning av tre förhistoriska populationer; jägare/samlare, de första jordbrukarna och en förhistorisk population med ursprung i nordöstra Eurasien. Spår från denna okända population har inte återfunnits i jägare/samlar populationer från det Europeiska fastlandet, men däremot märkligt nog i lämningar från en grupp jägare/samlare från den skandinaviska halvön, närmare bestämt i Motala.