Jag undervisar i familjerätt på grundkursen Civilrätt C, i offentlig rätt/migrationsrätt på grundkursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt, samt på specialkurserna Family Law Across Borders, Migrationsrätt och Barnrätt.

Min forskning ligger inom det offentligrättsliga området.

Mitt avhandlingsprojekt handlar om familjen inom migrationsrätten. Mer specifikt fokuserar avhandlingen på anhöriginvandring till Sverige. Det övergripande syftet är att undersöka rättsliga konstruktioner av familj, familjeliv och mänskliga relationer i den migrationsrättsliga regleringen och tillämpningen. Särskilt fokus ligger på att kritiskt analysera empiriskt material.

Som forskare är jag knuten till Barnrättscentrum. Barnrättscentrum är en tvärvetenskaplig forskningsplattform vid Stockholms universitet som har en inriktning mot rättsliga frågor som rör barn och barns rättigheter.

Jag är också knuten till Nätverket: Family and Kinship Studies vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala Universitet.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Barns rättigheter i migrationsprocessen

  2020. Louise Dane, Amanda Johansson Köves. Barnkonventionen i praktiken, 301-330

  Kapitel

  Barnkonventionen innebär en skyldighet för stater att bistå barn i olika migrationsprocesser i syfte att säkerställa att barn får reell tillgång till sina rättigheter enligt konventionen. Barnkonventionen har därför potential att både ge dessa barn ett starkt skydd och att ge de rättstillämpande myndigheterna en faktisk måttstock att förhålla sig till. Det övergripande syftet med detta kapitel är att redogöra för hur barnkonventionen kan påverka Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas arbete. I kapitlet behandlas först de krav som barnkonventionen ställer på svenska migrationsmyndigheters handläggning och tillvägagångssätt, härefter redogörs för hur barnkonventionen påverkar och har bäring på hur bestämmelser i utlänningslagen ska tolkas. Slutligen diskuteras migrationsrättsliga utmaningar och möjligheter med att barnkonventionen sedan den 1 januari 2020 är svensk lag.

  Läs mer om Barns rättigheter i migrationsprocessen

• Right to family life – for whom? Exploring (the constructions of) which individuals and family constellations are eligible for family reunification in a Swedish context

  2019. Amanda Johansson Köves.

  Konferens

  According to international and European human rights standards, the family is a natural and fundamental group unit of society and is entitled to societal and state protection. The right to respect for private and family life is to be enjoyed without discrimination on any “suspect” ground. Consequently, the way the “family concept” is delimited is crucial for determining those family members who may enjoy the right to family life and, for refugees and individuals with other protection status, are eligible for family reunification. In response to the migration policy crisis 2015-2016, many European countries, including Sweden, have introduced laws and policies that make family reunification considerably more difficult for refugees and especially those with subsidiary protection. Further limitations are the very narrow definitions of family members eligible for family reunification. Yet, various research shows that restricting family reunification has an immensely negative impact on refugees’ health and also hampers integration. This raises questions whether laws and policies that clearly disadvantage some individuals from family reunification may be ill-founded and discriminatory and thereby incompatible with the spirit of human rights. Situated in a socio-legal approach and by means of norm-critical discourse analysis, this study sets out to investigate the logic behind the (legal) interpretation and application of the family concept in relation to family reunification. Ultimately, the aim is to explore which perceptions about families are being (re)produced in court and agency practices and which family constellations are thereby being recognized and represented – and which ones are not.

  Läs mer om Right to family life – for whom? Exploring (the constructions of) which individuals and family constellations are eligible for family reunification in a Swedish context

• Kan ett samboförhållande föreligga mellan personer som aldrig haft eller velat ha sex med varandra? Samborna på Sollerön

  2023. Amanda Johansson Köves, Tove Lindgren. Juridisk Tidskrift 2022/23 (2), 363-376

  Artikel

  I Samborna på Sollerön hade HD att ta ställning till om förhållandet mellan två personer var ett sådant ”parförhållande” som krävs för att definieras som sambor enligt 1 § sambolagen. Personerna var asexuella. Av förarbetena framgår att sexuellt samliv normalt ska ingå för att förhållandet ska anses vara ett parförhållande. HD kom trots det fram till att parternas nära personliga och känslomässiga gemenskap medförde att de ändå skulle betraktas ha haft ett parförhållande i sambolagens mening. Avgörandet illustrerar den uppluckring av sociala normer kring familjebildning och den vidgning som gradvis sker av synen på vad närståenderelationer kan vara. Samtidigt ger domen uttryck för ett visst fasthållande av gamla normer genom att sexuellt samliv fortfarande utgör utgångspunkten för bedömningen om ett parförhållande föreligger. Den här dubbelheten inom familjejuridiken – att lagen å ena sidan är lyhörd inför förändrade samhällsvärderingar, å andra sidan bygger på mer traditionella föreställningar om par- och familjeförhållanden – har problematiserats inom bland annat den familjerättsliga forskningen. Dubbelheten går alltså att skönja även i HD:s avgörande och diskuteras närmare i artikeln.

  Läs mer om Kan ett samboförhållande föreligga mellan personer som aldrig haft eller velat ha sex med varandra? Samborna på Sollerön

Visa alla publikationer av Amanda Johansson Köves vid Stockholms universitet