Profiles

Englund Dimitrova

Birgitta M E Englund Dimitrova

Professor emerita

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
E-post birgitta.englund@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D 671
Postadress Institutionen för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är professor emerita med inriktning på tolkning och översättning (översättningsvetenskap).

 

Pågående forskning

För närvarande är jag engagerad framför allt i tre projekt:

Invisible process – cognition and working memory of community interpreting

Projektledare är universitetslektor Elisabet Tiselius, projektet finansieras 2017-2020 av Vetenskapsrådet. Projektet undersöker kognitiva processer hos dialogtolkar med olika tolkerfarenhet, med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Tolkspråken i projektet är svenska, franska och spanska. I projektet kan jag kombinera mina intressen från två olika forskningsområden som jag arbetat med sedan 1990-talet, Interaktion i tolkade samtal och Kognitiva aspekter av översättnings- och tolkningsprocessen (se nedan). Projektmedarbetare är, förutom Tiselius och jag själv, Aleksandra Adler som doktorand. Dessutom skriver Thomas Thomsen masteruppsats på material från projektet. Projektbeskrivning, se pdf-fil till höger.

Programledare och tolk – en studie av TV-tolkning

I detta projekt undersöker jag verbal och icke-verbal tolkteknik och tolketik i ett TV-program där samma person intervjuar en gäst och fungerar både som programledare och tolk. Språken är ryska och svenska. Jag har presenterat preliminära resultat vid två internationella konferenser och i gästföreläsningar, dels vid Karl-Franzens-Universität i Graz, Österrike, dels vid Slaviska högre seminariet vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, vid Stockholms universitet. En artikel med fokus på tolketik är insänd till internationell tidskrift för granskning, och jag arbetar på ytterligare en artikel med fokus på tolkteknik. 

Översättningsvetenskap i Sverige under 30 år – en bibliografi

Under ett antal år har jag samlat information om bokutgivning inom översättningsvetenskap i Sverige och planerar att ge ut detta i bokform.

 

Översikt över tidigare forskning

Min tidigare forskning grupperar sig inom framför allt fyra olika områden:

Interaktion i tolkade samtal.  Publikationer fr o m 1991

Inom detta område har jag intresserat mig för hur autentiska läkarsamtal fungerar genom tolk (språk: spanska-svenska), framför allt turtagning och feedback samt icke-verbala komponenter rent generellt. Jag var en av pionjärerna i att använda video för samtalsanalys av tolkade samtal (inspelningar och publikationer redan i början av 1990-talet) och för en analys av också andra aspekter av icke-verbal kommunikation i sådana samtal.

I min aktuella forskning (2017) har jag återvänt till dessa frågeställningar, dels ur ett interaktionellt perspektiv (se ovan projektet Programledare och tolk – en studie av TV-tolkning), dels ur ett kombinerat kognitivt och interaktionellt perspektiv (se ovan projektet Invisible process – cognition and working memory of community interpreting).

Kognitiva aspekter av översättnings- och tolkningsprocessen. Publikationer fr o m 1993

Kognitiva aspekter av översättnings- och tolkningsprocessen har varit ett av mina intresseområden under många år, och resulterat i ett stort antal publikationer. Jag har här studerat faser i översättningsprocessen och vad som utmärker dem, med särskilt fokus på hur översättare granskar och reviderar sina texter.  Detta har varit nära anknutet till ett intresse för och studium av hur översättare med olika grad av erfarenhet angriper en översättningsuppgift, och som en speciell aspekt av detta, hur expertkunnande yttrar sig i översättningsprocessen. Jag har också utarbetat en metod för studium i processdata av textuella drag i översättningar, dvs en kombinerad process- och produktansats. Metoden har jag tillämpat på en analys av hur översättare hanterar implicit information i källtexten och om processen leder till expliciteringar i den översatta texten (översättning ryska-svenska).  De metoder som jag främst har använt för studiet av översättningsprocessen har varit loggning av skrivprocessen (keystrokelogging) och introspektion genom think-aloud-protocols och retrospektion.

Detta intresseområde vidareutvecklar jag nu i det aktuella projektet Invisible process – cognition and working memory of community interpreting, se ovan.

Översättning av dialekt i skönlitteratur. Publikationer fr o m 1987

Översättning av dialekt som stilmedel i skönlitteratur har länge varit ett av mina forskningsområden. Efter en första artikel, skriven ur ett översättarperpektiv, har jag främst arbetat med empiriska studier av texter i översättning ur ett normteoriperspektiv. Det empiriska materialet är hämtat från ett flertal olika språk (svenska, engelska, ryska, bulgariska, franska).  Resultatet är hittills 7 artiklar, publicerade i Sverige, Finland, Tyskland och Ryssland.

Bulgaristik och slavistik. Publikationer mellan 1977 och 1988

Mitt allra första forskningsområde låg inom slavistik och bulgaristik. Min doktorsavhandling var en kontrastiv studie av frågesatsers syntax i modern bulgariska och makedonska. Jag har också skrivit artiklar med beskrivning av andra valda grammatiska problem i modern bulgariska och makedonska, publicerade i Sverige och Bulgarien. Dessutom berör många av mina publikationer inom Översättningsvetenskap ett eller flera slaviska språk. 

 

Min karriär i sammandrag

1977

fil dr i slaviska språk (bulgariska och makedonska), Stockholms universitet

1978-1983

assistent m m vid Institutionen för slaviska och baltiska språk: undervisning i bulgariska

1983-1986

arbete inom Stockholms läns landsting med frågor kring tolkservice. Under denna tid även undervisning i makedonska (Uppsala universitet) och bulgariska (Oslo universitet)

1986-1994

vid Slaviska institutionen och Centrum för tvåspråkighetsforskning: forskarassistent, vik. universitetslektor

1994-2006

universitetslektor vid Tolk- och översättarinstitutet.

2006-2013

professor med inriktning på tolkning och översättning vid Tolk- och översättarinstitutet

2013-

professor emerita

 

Mina publikationer

Se pdf-fil till höger för fullständig publikationslista

Många av mina publikationer finns tillgängliga i Stockholms universitets publikationsdatabas DIVA och på min academia-sida, se länk till höger. Pga copyrightbestämmelser har jag tyvärr inte rätt att lägga alla mina publikationer öppet på internet. 

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2016. Birgitta Englund Dimitrova, Elisabet Tiselius. Reembedding Translation Process Research, 195-214

    This article discusses cognitive aspects of professional community interpreting. We give an overview of earlier research into community interpreting, arguing that cognitive aspects have largely been neglected. We propose that in building a model of the mental processes of the community interpreter, different kinds of monitoring are a crucial and pervasive component. Monitoring contributes to and enables the double function of the interpreter: translating and managing the interaction of the interpreted encounter. We furthermore stress the importance of the notion of professional self-concept for explaining the interpreter’s decision-making and exemplify this by analyzing turn-taking in two Swedish-Spanish interpreted encounters.

  • 2016. Birgitta Englund Dimitrova. Sinhronija, diahronija, tekstologija. Sbornik naučnyh stat’ej i perevodov, 355-362

    Artikeln behandlar dialekt i barnboksöversättning, på grundval av Emil i Lönneberga i översättning till ryska. Materialet är a) 20 olika översättningar till ryska (2 publicerade och 18 gjorda av ryska universitetsstudenter i svenska), b) studenternas kommentarer till sina översättningar, och c) en fokusgruppsdiskussion (6 ryska universitetsstudenter i svenska) av de olika lösningarna. Studien visar en bred variation i olika lösningstyper och konkreta lösningar. Den morfosyntaktiska lösningstypen framträder här som översättningsnorm [Toury 1995]. Den har störst frekvens i materialet, den förekommer i båda de publicerade versionerna och den tas emot mest positivt av läsarna. Övriga lösningstyper är mindre frekventa och har en mer idiosynkratisk karaktär. En jämförelse mellan översättningskommentarerna och diskussionen med läsarna visar att det inte alltid finns överensstämmelse mellan hur översättarens intention och läsarnas reception.

  • 2015. Amparo Hurtado Albir (et al.). Translation & Interpreting 7 (1), 5-25

    The aim of this paper is to discuss some developments in empirical translation research with an experimental and cognitive perspective. The focus is on the activities and research of the network TREC (Translation, Research, Empiricism, Cognition). The network was formed in 2011, funded by the Spanish Ministry of Economy and Competitiveness and led by PACTE (Universitat Autònoma de Barcelona). It consists of translation scholars and research groups united by their common interest in empirical and experimental research, particularly in relation to the cognitive operations that underlie the task of translating.

    The paper first gives a short general overview of research on translation as a cognitive activity and outlines the objectives of the TREC network. The network members, representing universities from Argentina, Brazil, Denmark, Finland, Ireland, Norway, Spain, Sweden, Switzerland, the UK, and the USA, then present their most important contributions to cognitively oriented research (topics, methods, results). Finally, some conclusions are drawn and perspectives for future research are outlined.

  • 2014. Birgitta Englund Dimitrova, Elisabet Tiselius. Monografías de Traducción e Interpretación MonTi Special Issue (ed. R. Muñoz Martín) 1 (1), 177-200

    For studying the processes involved in translation and in interpreting, retrospection is one of the few research methods equally suitable for both areas. At the first workshop on research methods in process-oriented research, in Graz in 2009, we presented the results of a pilot study of retrospection as a research method, published as Englund Dimitrova and Tiselius (2009). The study involved data from two groups (15 years of professional experience vs. no professional experience), each with 3+3 subjects (interpreter subjects vs. translator subjects, all with Swedish as their L1). The source text was a 10-minute plenary speech in English from the European Parliament, interpreted simultaneously into Swedish. For the translation data, the translator subjects translated the original European Parliament transcript of the speech, 1,093 words, writing in Translog. After the task, subjects did immediate retrospection. The first analysis of the data indicated that a challenge when using retrospection is that subjects tend to report having forgotten about some of their processes.

     

    In this paper we report an analysis of the process data in relation to the retrospective protocols. Our focus is on reported problems and the occurrences of problem indicators in the process. It was found that most reported problems are confirmed by the presence of problem indicators in the process. However, the majority of problem indicators found in the process do not correspond to any reported problem. Hence, the subjects’ problem reports can only explain a limited number of the potential problems in the process. The need for further research into retrospection as a research method in Translation Studies is pointed out.

Visa alla publikationer av Birgitta M E Englund Dimitrova vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 2 januari 2018

Bokmärk och dela Tipsa