Daniel LövheimUniversitetslektor

Om mig

Jag är universitetslektor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria. Jag är också docent i idéhistoria vid Stockholms universitet. Mina forskningsintressen befinner sig i skärningspunkten mellan historiska och sociologiska perspektiv på vetenskap och utbildning. Jag har bland annat skrivit om den i vid mening existerande politik som investerats i naturvetenskapliga och tekniska utbildningar under 1900-talet, och de konsekvenser som följer av samhällets allt större behov av naturvetare och ingenjörer. Om detta kan man läsa i boken Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle (Nordic Academic Press, 2016). 

Sedan våren 2019 har jag arbetat med ett projekt som heter Fostran av vetenskapliga eliter i kalla krigets skugga och som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. I tidskriften Vägval i skolans historia kan man läsa en populärvetenskaplig artikel som berör delar av det projektet. I en artikel i tidskriften History of Education presenterar jag en del av projektet. 

Från våren 2021 är jag verksam i det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Elevrörelsen och skoldemokratin – Kollektiva formeringsprocesser, protestrepertoarer och publikt gensvar 1952-1989. Jag deltar i projeket tillsammans med Joakim Landahl vid IPD. Projektet har en hemsida där vi bloggar och samlar våra publikationer.

Jag undervisar också i olika kurser och program vid institutionen. Framförallt har detta varit kurser med utbildningshistoriskt innehåll inom olika lärarprogram på grundläggande nivå. Därutöver undervisar jag på kurser på avancerad nivå som bland annat har handlat om pedagogikens idéhistoria och utopiska traditioner inom pedagogik och utbildning.

Aktuella publikationer

• Daniel Lövheim, ”Skoldemokrati som utbildningsutopi: Göteborgs Experimentgymnasium 1969—1975”, i Anders Burman, Joakim Landahl & Daniel Lövheim (red.), Moderna pedagogiska utopier (Huddinge: Södertörns högskola, 2021).
• Daniel Lövheim, "Cold War Fostering of Scientific Elites: International Youth Olympiads in Chemistry and Physics 1967–1984", History of Education 2021, volume 50, no. 5, pp 685-703.
• Daniel Lövheim, ”En alternativ skolhögtid: Invigningen av Göteborgs Experimentgymnasium 1969”, i Sara Backman Prytz & Joakim Landahl (red.), Skolans högtider: Ceremoni, fest och firande i svensk skolhistoria (Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 2020). 
• Joakim Landahl & Daniel Lövheim, ”Varning för meritokratin: Den svenska receptionen av ett begrepp under ’det långa 68’”, i Anders Burman & Joakim Landahl (red.), 1968 och pedagogiken (Stockholm: Elanders, 2020). 
• Daniel Lövheim, ”På tal om pedagogernas historia”, i Boken om pedagogerna, (red.) Anna Forssell (Stockholm: Liber, 2018).
• Utbildningsvetenskap: Vittnesseminarium om ett vetenskapsområdes uppkomst, utveckling och samtida utmaningar, (red.) Anders Burman, Daniel Lövheim & Johanna Ringarp (Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola, 2018).
• Daniel Lövheim, Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle: Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid (Lund: Nordic Academic Press, 2016).
• Daniel Lövheim, "Scientists, Engineers and the Society of Free Choice: Enrollment as Policy and Practice in Swedish Science and Technology Education 1960-1990", Science & Education, September 2014, Volume 23, Issue 9, pp 1763-1784.

Moderna pedagogiska utopier

Anders Burman, Joakim Landahl, och Daniel Lövheim (reds) 

Visioner om ett annat slags samhälle har ofta gått hand i hand med drömmar om en ny människa. Därför är det inte förvånande att föreställningar om utbildning, bildning, lärande och fostran varit viktiga inslag i den utopiska traditionen. Med utgångspunkt i tio pedagogiska utopier från det sena 1800-talet fram till vår egen tid handlar den här antologin om den ömsesidiga och produktiva relationen mellan pedagogiska och utopiska idéer. En provkarta skrivs fram över det moderna pedagogisk-utopiska tänkandets variationer.

Här finns både utopier som blivit beständiga och sådana som inte blivit till mer än historiska parenteser. De flesta exemplen är riktade mot barn, men här finns också sådana som orienterar sig mot vuxna. Vissa utopier är exklusiva och elitistiska medan andra är mer egalitära. En del är vetenskapliga, andra religiösa  och mystiska. Samhälleliga utopier står mot individbaserade, politiska mot moraliska. Gemensamt för alla är att de uttrycker en längtan efter en annan typ av utbildning än den som är dominerande i det samtida samhället.

Utbildningsvetenskap. Vitnesseminarium om ett vetenskapsområdes uppkomst, utveckling och samtida utmaningar

Anders Burman, Daniel Lövheim & Johanna Ringarp (reds)

Inom Vetenskapsrådet bildades 2001 Utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) med uppdrag att stödja högkvalitativ forskning med relevans för skolans och förskolans utveckling. I det svenska forskarsamhället är utbildningsvetenskap idag ett etablerat vetenskapsområde. Även om dess institutionella historia är påfallande kort är denna bakgrund viktig för att förstå dagens diskussioner om pedagogik och utbildningsvetenskap. Hösten 2017 anordnade Samtidshistoriska institutet tillsammans med ämnet idéhistoria ett vittnesseminarium om utbildningsvetenskap i allmänhet och UVK i synnerhet för att möjliggöra kunskapsbildning om områdets uppkomst och utveckling. Ambitionen var att rama in och belysa utbildningsvetenskapens framväxt, utveckling och nuvarande ställning, med en öppning mot vad detta vetenskapliga fält kan komma att vidareutvecklas till och bli i framtiden. Denna skrift utgörs av en transkriberad och lätt reviderad version av seminariet, där panelen bestod av Petter Aasen, Berit Askling, Elisabet Nihlfors och Tjia Torpe. 

Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle - Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid

Daniel Lövheim

En återkommande problembild i svensk utbildningspolitik efter 1950-talet är det otillräckliga intresset bland ungdomar för naturvetenskapliga och tekniska yrken. Det moderna välfärdssamhällets ständigt ökande behov av ingenjörer och naturvetare har sällan ansetts ha en betryggande motsvarighet i tillströmningen till utbildningarna.

I Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle belyser Daniel Lövheim viljan att komma till rätta med problemet. Genom olika insatser har man från samhällets sida försökt påverka unga att välja naturvetenskap och teknik. Läroböcker, undervisningsmetoder och studievägledning har anpassats för detta syfte. Satsningar har även gjorts utanför de traditionella läromiljöerna där tävlingar och verksamheter på museer och i föreningar har utformats för att sprida en slags positiv propaganda.

Samtidigt har samhället i allt högre grad strävat efter att eleverna ska få göra ett självständigt val av utbildning. Den liberala demokratins självbild betonar vikten av individuell valfrihet och ansträngningarna att rekrytera ungdomar till naturvetenskap och teknik har tidvis kolliderat med dessa idéer. Lövheim visar tydligt på svårigheterna att uppfylla båda målen samtidigt.

Forskningsprojekt

Pågående

Avslutade

Den svenska internatskolan som ett nytt forskningsobjekt

Med tanke på att internatskolors långa historia i Sverige och dess betydelse för utbildning och fostran av eliter i det svenska samhället, är forskningen om internatskolor förvånansvärt begränsad.

Elevrörelsen och skoldemokratin

Skolan har länge betraktats som en central plats för demokratisk fostran. Trots det har den utbildningshistoriska forskningen sällan intresserat sig för hur, varför och i vilken utsträckning de demokratiska idealen i praktiken fått eller inte fått en plats i skolan. I projektet vill vi bland annat undersöka elevers demokratiska inflytande över skolan.