Stockholms universitet

Kenneth HyltenstamProfessor emeritus

Om mig

Min forskning har rört sig inom flera områden, främst andraspråksinlärning med fokus på polyglotter, startålderns betydelse och utvecklingssekvenser i relation till språktypologisk markering. Jag har också publicerat forskning om tvåspråkighet hos dementa, Sveriges och Norges officiella minoritetsspråk samt om skärningspunkten språk och utbildning i Norden och i utvecklingsländer.

Jag har medverkat med kunskapsunderlag om flerspråkighet och minoritetsspråk i ett flertal statliga utredningar, senast 2020–2023 i Sannings-och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset, i vilken jag också varit ledamot.

 

Forskning

Publikationer

Hyltenstam, K. (2023), Tankar om minoritetsspråken – ett språkideologiskt perspektiv. I: Milani, T. M. & Salö, L. (red.), Sveriges nationella minoritetsspråk: Nya språkpolitiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 279–317.

Hyltenstam, K. & Kerfoot, C. (2022), Foreword. Linguistic citizenship: unlabeled forerunners and recent trajectories. In: Q. Williams, A. Deumert & T. M. Milani (eds.), Struggles for Multilingualism and Linguistic Citizenship: Education, Narrative and Episteme. Clevedon: Multilingual Matters. xvii–xxv.

Hyltenstam, K. (2022), Kartläggningens roll i arbetet med att stärka små språk. I: Framgång för små språk En översikt om varför små språk i Norden behöver stärkas och vad som bidrar till ett lyckat språkstärkande arbete. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. 40–51.

Hyltenstam, K. (2022), Berättelsen om hawaiiska – om att förlora och återta ett språk. I: Framgång för små språk En översikt om varför små språk i Norden behöver stärkas och vad som bidrar till ett lyckat språkstärkande arbete. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. 82–96.

Publikationer

Fler publikationer står under rubriken Forskning.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Språkideologi och det ofullbordade språkbytet: Den språkliga försvenskningen av det meänkielitalande området

    2022. Kenneth Hyltenstam, Linus Salö.

    Rapport

    Föreliggande rapport redovisar ett uppdrag åt Sannings- och försoningskommissionen förtornedalingar, kväner och lantalaiset (Ku 2020:01). Studien ska utifrån tidigare forskning omspråkbytesprocesser beskriva faktorer som påverkat de historiska skeenden då befolkningen imeänkielitalande områden genomgick en språklig försvenskning under 1800-och 1900-talen.Studien ska beskriva hur centrala politiska beslut och det lokala genomförandet av dessa underett långt tidsförlopp har kommit att påverka minoritetens språkanvändningsmönster liksområdande ideologiska trenders betydelse för språkbytet. Detta knyts till gruppinterna faktorersom berör demografi, genus, förekomst av religiösa rörelser, näringsstruktur, institutioner medmera. I fokus finns även de socialpsykologiska effekterna av språkkontakten mellan minoritetoch majoritet och särskilt i relation till ojämna maktförhållanden.Studien ska även belysa införandet av begreppet ”halvspråkighet” och dess påverkan förspråkbytesprocessen från 1960-talet och framåt samt halvspråkighetsbegreppets uppkomst,innebörd och spridning utanför den norrbottniska kontexten.Slutligen innefattar uppdraget att mot ovanstående bakgrund resonera om dagens situationoch de möjligheter för språkrevitalisering som föreligger utifrån aktuell lagstiftning om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 

    Läs mer om Språkideologi och det ofullbordade språkbytet
  • Age of acquisition – not bilingualism – is the primary determinant of less than nativelike L2 ultimate attainment

    2021. Emanuel Bylund, Kenneth Hyltenstam, Niclas Abrahamsson. Bilingualism 24 (1), 18-30

    Artikel

    It has recently been suggested that bilingualism, rather than age of acquisition, is what underlies less than nativelike attainment in childhood L2 acquisition. Currently, however, the empirical evidence in favor of or against this interpretation remains scarce. The present study sets out to fill this gap, implementing a novel factorial design in which the variables age of acquisition and bilingualism have been fully crossed. Eighty speakers of Swedish, who were either L1 monolinguals, L1 simultaneous bilinguals, L2 sequential monolinguals (international adoptees), or L2 sequential bilinguals (childhood immigrants), were tested on phonetic, grammatical, and lexical measures. The results indicate consistent effects of age of acquisition, but only limited effects of bilingualism, on ultimate attainment. These findings thus show that age of acquisition – not bilingualism – is the primary determinant of L2 ultimate attainment.

    Läs mer om Age of acquisition – not bilingualism – is the primary determinant of less than nativelike L2 ultimate attainment
  • Language aptitude and language awareness: Polyglot perspectives

    2021. Kenneth Hyltenstam. Annual Review of Applied Linguistics 41, 55-75

    Artikel

    This paper discusses the notion of language aptitude as a factor contributing to successful language acquisition achievements in polyglots. The difficulty in distinguishing between what is, indeed, language aptitude and what is language awareness is the main focus of the paper. A polyglot is operationalized here as a person who, after puberty, (a) acquired/learned at least six new languages (L2s), (b) commands at least six L2s at an intermediate or advanced proficiency level, and (c) presently uses these languages relatively unimpededly in oral interaction. The article draws specifically on a controlled investigation of ten polyglots who were extensively interviewed and tested for language aptitude, motivation, language awareness, and use of language learning strategies. Results show well above average, often outstanding, aptitude scores and an immediate preference for explicit learning. It appears that the combination of strong motivation and high levels of language aptitude and language awareness is what makes polyglots unusually successful second language learners. This paper suggests that language aptitude is both a prerequisite for developing high levels of language awareness and (since the two concepts are partially overlapping), much of the dynamism sometimes ascribed to aptitude is indeed awareness.

    Läs mer om Language aptitude and language awareness

Visa alla publikationer av Kenneth Hyltenstam vid Stockholms universitet