Mitt huvudsakliga forskningområde rör frågor kring kropp och kroppslighet, levd subjektivitet, intersubjektivitet och annanhet samt könsskillnadsbegreppet i relation till kön/genus-distinktionen. Jag för samman filosofi främst kontinentalfilosofi och fenomenologi från fransk tradition med samtida genusvetenskaplig teori i frågor rörande konstitutionen av kroppslig subjektivitet. I mitt arbete om kroppens roll i konstitutionen av subjektivitet och identitet lyfter jag frågor om hur vi kan förstå relationen mellan å ena sidan den levda kroppen som grund för hur den kategoriseras och beskrivs och å andra sidan kroppen som objekt, markerad på olika sätt genom olika identitetskategorier så som kön, genus, ras, etnicitet, ålder, etc. Hur materialiseras kroppslig subjektivitet som den föränderliga punkt i vilken förgivettagna motsättningar mellan subjekt och objekt, natur och kultur, agent och offer, aktiv och passiv, bryter samman och återuppstår i nya former? Min forskning har till exempel fokuserat på den levda kroppens betydelse i konstitutionen av kunskap och identitetskategorier; förståelser av situationsbegreppet och situerad kunskap; patologisk och normativ kroppslig självobjektifiering; empati och delande av smärta; konstitutionen av kroppsliga gränser. Mitt arbete synliggör etiska och politiska dimensioner både som konkreta aspekter av levd subjektivitet och som ämnen för filosofisk och teoretisk reflektion.

Jag använder ofta kulturella representationer, främst film för att föra teoretiska och filosofiska resonemang och har i en serie artiklar närmat mig olika aspekter av subjektivitet, som till exempel kroppslig intentionalitet och sårbarhet, objektifiering och alienering samt erotisk och etisk perception genom läsningar av film.

Ytterligare ett av mina forskningsintressen är anarkistisk filosofi, främst Emma Goldmans arbete om relationen mellan individ och politisk gemenskap.

Mitt vetenskapliga såväl som pedagogiska arbete genomsyras av en övertygelse om att disciplinär identitet uppstår i relationer mellan discipliner och att fortsatt tvärbefruktning är nödvändig för vetenskaplig utveckling och fortlevnad. Kunskap produceras i dialog i produktiva möten där gnissel och spänningar tillåts öppna för nya perspektiv och angreppssätt.
Aktuell forskning

För närvarande arbetar jag med två forskningsprojekt.

1. Projektet "Intercorporeal Sharing, Exposure and Alterations of Self-Experience and Subjectivity in Age-Related Dementia" är en feministisk-filosofisk undersökning av delande och frågan om vad det innebär att ha gemensamt. Jag närmar mig förståelser av att dela och ha gemensamt som ett sätt att förstå relationen mellan självet och den andre och att öppna för möjligheter att utveckla alternativa ramverk för att begreppsliggöra subjektivitet och individ i relation till samhällelig, politisk och etisk gemenskap. Utifrån fenomenologiska teorier om intersubjektivitet och interkorporealitet, eller mellankroppsligher (främst Merleau-Ponty, de Beauvoir, Diprose och Weiss) och samtida filosofiska teorier om gemenskap (främst Nancy och Agamben) söker jag en förståelse av individuell subjektivitet i ständig tillblivelse utifrån en relationell, interkorporeell grund. I projektet närmar jag mig frågan om vad det innebär att dela och ha gemensamt i relation specifikt till fall av åldersrelaterad demenssjukdom där upplevelsen av det gemensamma inte längre kan tas för given utan förändras drastiskt till en följd av sjukdomsförloppet. Jag intresserar mig här för hur det brott och den drastiska förändring av intersubjektiva relationer och relationer till världen som demenssjukdom på olika sätt för med sig också kastar ljus på konstitutionen av det “normala” och förståelser av vad som utgör normala sätt att relatera till andra och världen. Fall där det gemensamma med sådan tydlighet förändras och ständigt måste omförhandlas belyser också komplexa maktdimensioner och asymmetrier i delande och skapandet av gemensamhet mer generellt och fördjupad förståelse av hur delande och gemensamhet skapas, tas för givet, på olika sätt förändras och omförhandlas utifrån olika villkor och utgångspunkter är angeläget för en mängd olika områden.

2. I projektet "Intercorporeality, Situatedness and the (In)Separability of Subject and Object: Feminist Phenomenology in the Material Turn" för jag samman fenomenologisk filosofi om kroppslig subjektivitet (främst de Beauvoir, Merleau-Ponty, Diprose och Ahmed) med så kallad feministisk nymaterialism med sin bas i kritiska vetenskapsstudier (främst Alaimo, Barad, Haraway, Stengers). Jag intresserar mig för frågor rörande subjektivitet eller första-personsperspektiv inom den materialistiska vändningen, hur vi kan utveckla förståelser av materialitet som inte är baserade i dualismer mellan till exempel subjektivitet och objektivitet och som samtidigt undviker att reducera den ena sidan av en dualistisk tudelning till den andra, hur vi kan förstå situering som är ett grundläggande begrepp i feministiska förståelser av kunskapsproduktion, hur individuella kroppar materialiseras som på samma gång levda ur ett första-personsperspektiv och begreppsliggjorda på olika sätt från ett tredje-personsperspektiv. Projektet synliggör hur fast förankrade, om än ofta ifrågasatta, motsättningar mellan materialitet och subjektivitet bidrar till att forma nymaterialiastiska förståelser av materialisering och förkroppsling av kön och genus.

Publikationer i urval

Böcker

Käll, Lisa Folkmarson (ed.) (Forthcoming 2015) Bodies, Boundaries and Vulnerabilities -- Interrogating Social, Cultural and Political Aspects of Embodiment. Springer.

Zeiler, Kristin & Käll, Lisa Folkmarson (ed.) (2014) Feminist Phenomenology and Medicine. SUNY Press.

Käll, Lisa Folkmarson (ed.) (2013) Dimensions of Pain. London & New York: Routledge.

Björk, Ulrika & Käll, Lisa Folkmarson (ed.) (2010) Stil, Kön, Andrahet. Tolv essäer i feministisk filosofi (Style, Sex, Otherness: Twelve Essays in Feminist Philosophy), Gothenburg: Daidalos.

Artiklar och Bokkapitel

Käll, Lisa Folkmarson (Forthcoming) A Voice of Her Own? – Echo’s Own Echo. Continental Philosophy Review.

Käll, Lisa Folkmarson (Forthcoming) Intercorporeal Relations and Ethical Perception: Portrayals of Alzheimer’s Disease in En Sång för Martin and Away from Her. Aging Studies, special issue: Popularizing Dementia. Guest editors: Aagje Swinnen & Mark Schweda.

Björklund, Jenny, Hellstrand, Ingvil & Käll, Lisa Folkmarson (Forthcoming) Marking the Unmarked: Theorizing Intersectionality and Lived Embodiment through Mammoth and Antichrist. J. Bull (Ed.) Ill-Disciplined Gender. Dordrecht: Springer.

Käll, Lisa Folkmarson (2014) Reflections on the Ambiguities of Being Post: Traces of Phenomenology in Judith Butler’s “Poststructuralist” Performativity. Tidsskrift for Kjønnsforskning 38 (3-6).

Käll, Lisa Folkmarson (2014) Intercorporeality and the Constitution of Body Schemata: A Case of Pain. In. Roy F. Fox & Nicole M. Monteiro (Eds.) Pain without Boundaries: Inquires across Cultures. Witney, Oxfordshire: Interdisciplinary. Press.

Käll, Lisa Folkmarson & Zeiler, Kristin (2014) Bodily Relational Autonomy. Journal of Consciousness Studies 21 (9-10).

Käll, Lisa Folkmarson (2014) Närhetens Intima Avstånd: Om Känselsinnet som sammanbindande och gränsdragande. Tidskrift för genusvetenskap 1/2014.

Käll, Lisa Folkmarson (2012) Att känna igen sig själv i varulven: Om den mänskliga gemenskapens gränser och begränsningar. I Ella Odstedt. Varulven i svensk folktradition. Stockholm: Malört Förlag.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Bodies, Boundaries and Vulnerabilities

  2016. Lisa Folkmarson Käll.

  Bok (red)

  Läs mer om Bodies, Boundaries and Vulnerabilities

• Marking the Unmarked

  2016. Jenny Björklund, Ingvil Hellstrand, Lisa Folkmarson Käll. Illdisciplined Gender, 99-113

  Kapitel

  This article confronts the notion of intersectionality with its conditions of materiality and embodiment. Understanding intersectionality as an overarching framework for analyzing power imbalances, we locate the body at the core of intersectionality as the site or situation where intersectional identities emerge and are made manifest. Our point of departure is that identities are always embodied, socially, culturally, spatially, and historically situated, and in continuous relational becoming. Considering the relevance of the body in intersectional structures of domination, our analysis aims to elaborate on the ways in which categories of identity are inscribed precisely as bodily markers and reinforced through embodiment.

  We discuss and develop the notion of intersectionality in light of lived embodiment. To facilitate our discussion, we use cultural representations, namely, the two contemporary films Mammoth by Lukas Moodysson (2009) and Antichrist by Lars von Trier (2009). The films serve as a particular lens through which intersections of power and dominance are brought to light as embodied, relational, and dynamic. By analyzing scenes from Mammoth and Antichrist, we highlight how intersectional identities are conditioned by and condition embodiment. Our analysis underlines how identity categorizations are inscribed on and in the body and how lived embodiment constitutes the very site in which seemingly stable identity categories intersect and have the potential of being both reproduced and transformed. This theoretical position not only brings to light bodies already marked by intersecting strands of oppression and marginalization but also makes visible the intersectional embodiment of privileged and seemingly unmarked bodies—it marks the unmarked.

  Läs mer om Marking the Unmarked

• Performativity and Expression

  2016. Lisa Folkmarson Käll. Bodies, Boundaries and Vulnerabilities, 153-174

  Kapitel

  Through a reading of David Cronenberg’s 1993 film M. Butterfly, this chapter brings Judith Butler’s idea of the performativity of gender into conversation with Maurice Merleau-Ponty’s writings on the expression of embodied subjectivity. The chapter brings out how the portrayal of the two protagonists in Cronenberg’s film, Song Liling and René Gallimard, on the one hand illustrates Butler’s contention that gender identity is performatively constituted through a stylized reiteration of bodily acts that produce the illusion of an inner core on the surface of the body and on the other hand points to the limitations of a strictly performative framework. The character of Song Liling is portrayed in such a way as to also provoke questions of how to account for subjectivity or a felt sense of self that cannot be captured by third-person descriptions nor reduced to a product of reiterated performative imitation. Challenging Butler’s simplistic account and dismissal of expression, the chapter turns instead to the account of expression offered by Merleau-Ponty and argues that this provides a non-reductive way of understanding subjectivity as embodying both a first- and a third-person perspective in interrelation and of rethinking the relation between interiority and exteriority without reducing one to the other.

  Läs mer om Performativity and Expression

Visa alla publikationer av Lisa Käll vid Stockholms universitet