Profiles

Sara Erlandsson. Foto: Björn Dalin

Sara Erlandsson

Forskare

View page in English
Arbetar vid Institutionen för socialt arbete - socialhögskolan
Telefon 08-16 42 21
E-post sara.erlandsson@socarb.su.se
Besöksadress Sveavägen 160, Sveaplan
Rum 756
Postadress Institutionen för socialt arbete - socialhögskolan 106 91 Stockholm

Om mig

Huvudsakligt forskningsområde:

Sara Erlandsson disputerade 2014 och arbetar sedan dess som forskare och lärare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. I fokus för hennes avhandlingsarbete stod samhällets stöd till vuxna personer som på grund utav funktionsnedsättning behöver regelbunden hjälp i vardagen. Avhandlingen tog sin utgångspunkt i det faktum att vuxna personer med behov av hjälp i vardagen har olika tillgång till omsorg, stöd och service beroende på vilken ålder de har, och i vilken ålder hjälpbehovet uppstår. Detta trots att en viktigt princip i den svenska välfärdsmodellen är att individers behov ska styra tillgången till insatser.

I studien, som genomfördes med en diskursanalytisk ansats, problematiserades uppdelningen av vuxna med hjälpbehov i två olika åldersgrupper genom att granska på vilka grunder detta görs, vilka behov som tillskrivs dessa grupper och hur dessa behov ska mötas i olika former av omsorg, stöd och service. Nationella handlingsplaner för äldre- respektive funktionshinderspolitik samt utförares marknadsföring av omsorg, stöd och service analyserades.

Efter avhandlingen har Sara Erlandssons fortsatta forskningsintresse inriktas mot att synliggöra och problematisera åldersrelaterade orättvisor och de tankesystem som upprätthåller dem.

Handleder gärna inom

äldre/åldrande, funktionshinder, text- och bildanalys

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2016. Sara Erlandsson. Förändringsperspektiv på äldreomsorg, 107-118
  • 2014. Sara Erlandsson. Socialvetenskaplig tidskrift (3-4), 266-284

    Trots den välfärdsstatliga betoningen på jämlikhet och rättvisa villkoras vuxna personers tillgång till omsorgsin-satser av ålder. Denna artikel diskuterar hur det kommer sig att detta sällan diskuteras i termer av likvärdig behandling genom att analysera hur äldre personer och personer med funktionsnedsättning konstrueras som icke-jämförbara grupper i nationell politik.

  • 2014. Sara Erlandsson (et al.).

    This thesis analyses the categorisation of adult persons who need help to cope in everyday life as either older persons or persons with a disability. Despite the development of social services in the Scandinavian countries being guided by the principles of universalism and equality, adults in need of care have different rights to support depending on their current age and at which age disability occurs. This thesis aims to explore how age-based differences in access to care, support and service are legitimised. In the thesis, the concept of help is used to refer to care, support and service.

    Using a discourse analytic approach, Swedish elderly and disability policies and websites through which providers of help market their services were examined. The analysis, inspired by the theoretical framework of governmentality, draws attention to how users of help and helpers are constituted in two age-related discourses on help. The first discourse, help to maintain, is used mainly in relation to older persons. In this discourse older persons are constituted as subjects in need of safety, comfort and company while the helpers are represented as caring and knowing. The second discourse, help to change, constitutes younger persons with a disability as citizens in becoming. Help aims to improve the situation for younger help users in varying ways: the opportunity to fully determine the tasks performed by helpers is essential to users of personal assistance whereas personal development as regards both practical and social skills is the key to change for persons with an intellectual or mental disability. While help for younger persons is represented as a means to enhance the individual’s self-determination and ability to participate in society, help for older persons is represented as aiming to maintain past patterns of life, not aspiring towards change or improvement. It is argued that these representations support a lower ambition for eldercare than for disability services.

  • 2013. Sara Erlandsson (et al.). Marketisation in Nordic eldercare, 23-84
  • 2009. Sara Erlandsson. Genus i omsorgens vardag, 48-65
Visa alla publikationer av Sara Erlandsson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 21 november 2017

Bokmärk och dela Tipsa