Forskningsområden

Vi uppdaterar sidan just nu. Ursäkta att det blir lite rörigt under en stund.

Våra forskningsområden

Inom svenska/nordiska språk har vi aldrig strävat efter att rikta den samlade forskningsinsatsen mot ett enda område. Det som har styrt forskningen har varit den enskilda forskarens intresse och engagemang.

Bland pionjärinsatser som under längre eller kortare tid har profilerat institutionen kan nämnas barnspråk, dövas skrivna svenska, blindas språk, äldre tiders skriftlighet, invandrares svenska.

Dagens forskningsområden kan grupperas under följande tre huvudrubriker som någorlunda väl täcker den samlade insatsen:

  • Samtida språkbruk i samhällsperspektiv
  • Nordistik med kulturhistorisk inriktning
  • Forskning om svenska språksystemet

Samtida språkbruk i samhällsperspektiv

Många av institutionens forskare samlas kring ett intresse för språkbruk i dagens samhälle och samspelet mellan språk och samhälle. Språkbruksgruppens pågående forskning handlar bland annat om kommunikation i arbetslivet, texter och skrivande i skolan och högre utbildning, multimodal diskursanalys, språkvård och språkpolitik samt testning och bedömning av andraspråksfärdighet.

Mycket av denna forskning genomsyras av flerspråkighetsperspektiv, interaktionella angreppssätt och praxisorientering.

 

Nordistik med kulturhistorisk inriktning

Språkhistoria var en gång den dominerande inriktningen i ämnet nordiska språk. Det är det inte längre, men den historiska forskningen inom institutionen är livaktig.

En viktig forskningsgren vid institutionen är den historiskt-filologiska som samlar flera av institutionens forskare.

Det svenska språksystemet

Forskning om det svenska språksystemet utgör en central del av institutionens forskningsinsats. Den språkstrukturella forskningen vid institutionen rör såväl samtida som äldre tiders svenska. Den samtida strukturinriktade forskningen behandlar huvudsakligen aspekter på svenskans fonologi och semantik. Den språkhistoriskt inriktade forskningen rör främst svenskans syntax, där forskarna utgår från nya teoretiska infallsvinklar för att bland annat förklara språkförändring i svenskan.