År 1561 hade Reval och omgivande landskap anslutit sig till Sverige och senare erövrades området söderut till floden Düna (Dvina). Städerna Reval och Riga hade tidigare haft myntningsrätt och fick den förnyad under den svenska tiden. Den svenska regeringen upprättade också ett eget myntverk i Riga. Staden Narva fick också myntningsrättigheter som utövades 1670-1672. Reval (fr.o.m. Sigismund) och Narva präglade mynt efter svensk mynträkning och de fick periodvis stor betydelse i den svenska myntcirkulationen.

Under Trettioåriga kriget präglades mynt i mellersta och södra Tyskland för svensk räkning i Augsburg, Erfurt, Fürth, Hildesheim, Mainz, Nürnberg, Osnabrück, Strassburg och Würzburg. Myntning kan även ha skett i ytterligare några städer. Även i de områden som blev svenska besittningar i samband med kriget präglades mynt i Stade, Stettin, Stralsund, Wismar och Wolgast. I några fall rörde det sig om städer som redan tidigare haft egen myntning.

Under krigen med Polen var några städer i svensk ägo och då skedde myntning i Elbing under Gustav II Adolf – Kristina och Thorn under Karl X Gustav. I båda fallen skedde det i stadens regi förutom i Elbing, där även svenska regeringen myntade.

På ön S:t Barthélemy i Västindien skedde ingen myntning för svensk räkning under den tid (1784-1876) då ön tillhörde Sverige. Däremot kontramarkerades periodvis utländska mynt där med en krona.