Örberga kyrka i maktens landskap
Seminarium
Datum: måndag 23 maj 2022
Tid: 15.00 – 17.00
Plats: D900 och zoom
Ann Catherine Bonnier gästar medeltidsseminariet.
Örberga kyrka nära Vadstena är byggd i början av 1100-talet och ligger på en höjd med vid utsikt över Vättern, ända bort mot Västergötland. Den har ett mycket ovanligt torn med förebilder i kejsarkyrkor på kontinenten, med två runda, utanpåliggande trapptorn. Den enda bevarade svenska motsvarigheten finns i Husaby i Västergötland, och ett sådant torn har även funnits i Sankt Clemens kyrka i Helsingborg, byggd av den danske kungen. Örberga kyrka har föregåtts av en träkyrka och ett flertal tidigkristna gravmonument har hittats runt kyrkan.
Kyrkbyn i den ovanligt stora socknen var tidigt privatägd och med tanke på kyrkans exklusiva torn bör byggherren ha hört till samhällets högsta toppar. I det aristokratiskt präglade Östergötland hade både Stenkilsätten, Sverkersätten och Bjälboätten/Folkungaätten sina stamgods, men det finns inga spår efter någon tidigmedeltida herremansbyggnad intill kyrkan. Under 1200-talet har Örberga kyrka förlängts och försetts med två ståtliga korsarmar, byggda i kvaderteknik efter mönster av cistercienserklostren i Alvastra och Vreta. Även detta är mycket ovanligt.
Många tidigmedeltida stormän tycks under högmedeltiden ha flyttat till ett för eliten bättre läge. Men vart tog ägarna till den exklusiva kyrkan i Örberga vägen? Kung Valdemar Birgersson, son till Birger jarl och avsatt av brodern Magnus 1275, köpte ett äldre gods i Vadstena där han lät bygga det berömda tegelpalatset. Kan ägarfamiljen ha flyttat sina bopålar till dit? Kanske hade Valdemar i så fall hjälp av herr Arnulf, som var folkungarnas syssloman på Vadstena gård på 1270-talet och troligen bodde på Mörby i Örberga.
Om medeltidsseminariet
Medeltidsseminariet är öppet för alla och ingen anmälan krävs. Våren 2022 äger seminarierna rum i seminarierum D900 och via zoom. Länk: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/66265398323.
Senast uppdaterad: 18 maj 2022
Sidansvarig: Historiska institutionen