Pedagogiska ambassadörsprojekt 2019

Fungerande lärarlag för att skapa stimulerande lärandemiljöer

Väl fungerande lärarlag är en viktig förutsättning för dels de individuella lärarnas professionella utveckling, dels för studenternas kunskapsinhämtning och studieresultat. Därför ska Juristprogrammets lärare vid Juridiska institutionen under år 2019 arbeta med att stärka samarbetet i de institutionsanknutna lärarnas sociala strukturer.

Vid Juridiska institutionen vill man genom det här pedagogiska utvecklingsprojektet bidra till att stärka samarbetet i de institutionsanknutna lärarnas sociala strukturer för att på så sätt bidra till en mer stimulerande lärandemiljö för såväl institutionens lärare som studenter.

Under senare år har den traditionella synen på lärares autonomi utmanats mot bakgrund av ett fokusskifte som riktat uppmärksamheten från ”undervisning” till ”lärande”. I och med detta fokusskifte har vikten av lärares sociala strukturer fått ökad uppmärksamhet och flera positiva effekter av väl fungerande nätverksstrukturer har kunnat identifieras i forskningen. Projektet ska särskilt fokusera på den ömsesidiga samverkan mellan positiva nätverksstrukturer och, å ena sidan, lärares professionella utveckling och, å andra sidan, studenternas studieprestationer. Därför är det av särskild vikt att inom ramen för pedagogikprojektet involvera institutionens studenter och på så sätt ta del av studenternas erfarenheter.

I pedagogikprojektets mål ingår att:

Belysa lärares behov av att ständigt investera i sin egen professionella utveckling där positiva samarbeten inom ramen för lärarlag kan vara ett givande sätt att engagera sig i sitt eget lärande
Belysa sambandet mellan lärarlagets funktionalitet och studenternas motivation och studieresultat
Stärka de institutionsanknutna lärarnas sociala strukturer genom att arbeta med frågor som främjar samarbete, förtroende och kreativitet
Stärka de institutionsanknutna lärarnas sammanhållning generellt och verka för erfarenhetsutbyten över ämnes- och terminsgränser

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Katrin Lainpelto

Projekt för ökad prestationsgrad och jämlikhet bland studenter

Pedagogiskt utvecklingsprojekt vid Filosofiska institutionen där man vill höja studenternas studieresultat med hjälp av en kvalitativ undersvisning samt få en jämnare könsfördelning bland studenterna.

Under 2018 har Filosofiska institutionen genomfört kartläggnings- och analysprojektet "Faktabaserad pedagogisk utveckling: Ökad prestationsgrad och jämlikhet". Projektet har bland annat samlat statistik på genomströmning och studieresultat vid filosofiutbildningar i Sverige, intervjuat studenter, samt studerat goda internationella exempel på pedagogiska satsningar och metoder som har haft effekt på studieresultat och/eller jämlikhet bland studenter.

Bakgrunden är att institutionen vill höja studenternas resultat (med bibehållen eller ökad kvalitet på undervisningen) samt få en jämnare könsfördelning bland våra studenter. Filosofi har en stor övervikt manliga studenter, framförallt på teoretisk filosofi och på avancerad nivå.
Kartläggningen avslutas under våren 2019 och kommer resultera i att de tre pedagogiska satsningar som mest effektivt kan hjälpa oss att öka prestationsgraden och jämlikheten bland våra studenter väljs ut för att genomföras 2019, 2020 och 2021. Som ambassadörer kommer vi att utforma och genomföra den första satsningen under 2019 och utvärdera den under våren 2020.

Pedagogiska ambassadörer/projektledare: Eric Johannesson och Sara Packalén

Vidareutveckling av kurser i självständigt arbete

Institutionen för språkdidaktik vill öka möjligheterna för studenter på grund- och avancerad nivå att klara kursmålen, men också hjälpa dem att nå en högre nivå i sina självständiga arbeten. Det pedagogiska utvecklingsprojektet fokuserar bland annat på utveckling av gemensamma kursdokument, till exempel kursplaner, betygskriterier och uppsatsmallar, för att skapa en gemensam grund för bedömning.

Syftet med projektet Vidareutveckling av kurserna i självständigt arbete (VAKSA) är att vidareutveckla kurserna i självständigt arbete på grundnivå och avancerad nivå för att studenter ska beredas ökade möjligheter att klara av kraven i kurserna, och alltså uppnå en högre nivå i sina arbeten.

För att möjliggöra detta bör kursdokument som kursplaner, betygskriterier, uppsatsmallar och litteraturlistor bearbetas. En utveckling av kursen ska leda till en större samstämmighet och likvärdighet och i förlängningen större rättssäkerhet för studenterna. Vidare ska vi öka möjligheten för handledare och examinator att utgå från samma bedömningsgrunder i kurserna.

Detta ska realiseras genom möten om och kompetensutveckling i vad som kännetecknar ett väl genomfört självständigt arbete och hur den fördjupade kunskapen tar sig uttryck i studenters text. Således är målet att både studenter, handledare och examinatorer verksamma vid Institutionen för språkdidaktik ska gagnas av att kurserna omarbetas och kvaliteten därigenom höjs.

Pedagogiska ambassadörer/projektledare: Ylva Falk och Katarina Rejman

Digitalisering i undervisning — utveckling av digital kompetens hos lärarutbildare

Pedagogiskt utvecklingsprojekt vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) som syftar till att öka lärarnas kompetens kring användning av digitala verktyg som på ett pedagogiskt sätt stödjer studenter att lära mer.

Som pedagogisk ambassadör vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) vill jag inom ramen för det pedagogiska utvecklingsprojektet verka för att stödja mina lärarkollegor att bli mer förtrogna med digitala verktyg som de kan använda i undervisningen.

I kursplaner vid Stockholms universitet och läroplaner i grundskolan står mycket om användning av digitala verktyg, men hur gör vi för att det ska bli en naturlig del av undervisningen? Det finns många bra digitala verktyg, men det är viktigt att lära sig hur man använder dem så att de verkligen bidrar till undervisningen, annars fyller de inget syfte.

Några exempel på digitala verktyg och användningen av dem:

Vilken kompetens behövs i Zoom för att modera en videokonferens.
Mentimeter: kan användas för att samla in studenters tankar.
Powerpoint för att konstruera en digital artnyckel.
Prezi för att sortera bilder på arter man hittat.
Geogebra för problemlösning i matematik.
Producera en film i iMovie för att presentera ett arbete.

Du kan se fler exempel på min blogg "Ola i skolan".

Projektet ska erbjuda tillfällen där medarbetare får chansen att bli förtrogna med hur man använder digitala verktyg. Målet är att den digitala kompetensen bland lärarna vid MND ska öka.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Ola Palm

Att bygga broar — pedagogiskt samarbete mellan två discipliner under samma tak

Det pedagogiska utvecklingsprojektet vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer handlar om ökad koordination och kommunikation mellan två parallella pedagogiska utvecklingsprocesser som pågår vid institutionen.

Projektet ska bidra till ökad konsensus kring centrala undervisningspraktiker. Resultatet blir bland annat en levande pedagogisk verktygslåda som används av lärarna och är baserad på projektets slutsatser, som innehåller (1) erfarenheter kring vad som faktiskt fungerar nu; (2) nya pedagogiska strategier och tekniker, till exempel fördelning föreläsningar/seminarier under en kurs, eller digitala hjälpmedel; (3) en checklista som kan bidra till att identifiera och motverka exkluderande praktiker i undervisningssituationer; och (4) och en checklista för att säkra att institutionen följer GDPR.

Mål

Utbyte mellan ekonomisk-historia- och internationella relationer-lärarlagen i deras pedagogiska utvecklingsprocesser med ökad konsensus kring centrala undervisningspraktiker
Inventering av vilka pedagogiska praktiker som används nu och fungerar väl
Inventering av nya pedagogiska strategier och tekniker
Aktionspunkter för breddat deltagande, jämställdhet och inkludering för både studenter och lärare
En ökad kännedom och kompetens i lärarlaget om nya pedagogiska strategier och tekniker, inklusive ökad digital kompetens
En stärkt samordningskultur mellan lärare som undervisar i samma kurser, under samma termin, inom samma utbildning (grund- eller masternivå), som använder den pedagogiska verktygslådan
Ökad insikt i lärarlaget om hur den nya GDPR påverkar utbildning och pedagogik

Syfte och bakgrund

Den Ekonomisk-historiska institutionen (EH) ingick redan från början när den Samhällsvetenskapliga fakulteten inrättades 1964. Det yngre ämnet Internationella relationer (IR), som på de flesta håll ligger under statsvetenskapen, har vid Stockholms universitet istället vuxit fram inom ramen för denna institution. Sedan januari 2018 står ämnena jämbördiga, vilket reflekteras i det nya namnet Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer. Vår institution är en miljö där det råder vetenskaplig pluralism. Denna bredd är vår styrka – men innebär samtidigt att vi riskerar att gå miste om möjligheter till samarbete och ta tillvara de erfarenheter som görs i respektive fält. Därför är det särskilt viktigt för oss att motverka sådana krafter med aktiviteter som samlar lärare, forskare och annan undervisningspersonal för att utbyta erfarenheter och fördjupa sammanhållningen kring det som är centralt i verksamheten.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Elisabeth Corell

Formativ bedömning av kandidatuppsatser i engelska

Pedagogiskt utvecklingsprojekt vid Engelska institutionen där lärarkollegiet kommer att arbeta med att utveckla arbetet med bedömning av kandidatuppsatser i engelskspråkig litteratur. Målet är att diskutera och utforma gemensamma bedömningskriterier/-mallar för att därefter pröva dem i ett pilotprojekt under hösten 2019.

Det pedagogiska utvecklingsprojektet vid Engelska institutionen har som mål att diskutera förutsättningarna snarare än formerna för formativ bedömning med beaktande av engelskämnets specifika karaktär där kvalitetens mätbarhet kan vara svår att definiera och där enskilda individers bedömning därför tenderar att avsevärt skilja sig åt.

Det i examensmålen stipulerade målet om självständighet innebär också en särskild utmaning från perspektivet formativ bedömning jämfört med andra typer av kurser eftersom det innebär ett samspel mellan handledaren/bedömarens förhållningssätt och den bedömdas förmåga att förhålla sig till feedback. Detta får givetvis också konsekvenser för den summativa bedömningen i samband med examinationen. Här är det alltså inte nödvändigtvis så att enbart tydliga betygskriterier behövs, utan en mer långtgående diskussion om, och analys av, den formativa bedömningens/handledningens roll i studenternas progression mot kandidatnivåns mål är av nöden.

Vi har vid en tidigare pedagogisk övning inom kollegiet konstaterat att bedömningen av individuella uppsatser i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning kan skilja sig åt. Det nu föreslagna projektet syftar dels till att pröva om samma problem finns vid bedömningen av språkvetenskapliga kandidatuppsatser i engelska, dels till att implementera åtgärder som leder till större likformighet i bedömningen i framtiden.

Lärarkollegiet kommer att arbeta i formatet workshopar för att undersöka och diskutera bedömning, utforma gemensamma kriterier för bedömning för att därefter i ett pilotprojekt under höstterminen använda dessa bedömningskriterier/-mallar under arbetet med terminens kandidatuppsatser i engelskspråkig litteratur. Avslutningsvis kommer vi att utvärdera arbetet.

Projektet är ett mindre delprojekt inom ramen för ett större utvecklingsprojekt vid Engelska institutionen, där man arbetar med att införa en bättre fungerande struktur inom progressionen Engelska I-III/BA, samt för att utveckla modeller för mer systematiserad målrelaterad formativ bedömning.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Elisabet Dellming

Senast uppdaterad: 21 februari 2024

Sidansvarig: Centrum för universitetslärarutbildning