Pedagogiska ambassadörsprojekt 2020
Fungerande lärarlag för att skapa stimulerande lärandemiljöer fortsätter
2020 års pedagogiska ambassadörsprojekt är en fortsättning på pågående pedagogiskt utvecklingsprojektet vid Juridiska institutionen.
Under år 2019 bedrivs det pedagogiska ambassadörsprojektet ”Fungerande lärarlag i syfte att skapa stimulerande lärandemiljöer” vid institutionen. Projektet tar avstamp i att fungerande lärarlag och stärkt kollegialitet är en viktig förutsättning för såväl de individuella lärarnas professionella utveckling, som för ett kontinuerligt och dynamiskt utvecklingsarbete. Dessa omständigheter kan i sin tur ge positiva effekter för bland annat studenterna kunskapsinhämtning och studieresultat. 2019 års pedagogiska ambassadörsprojekt har en mer kartläggande och inventerande karaktär där olika aspekter av lärarlagssamarbetet vid institutionen studeras empiriskt.
Nu fortsätter projektet med syftet att på flera olika sätt, omvandla de institutionsspecifika empiriska resultaten till en förmedling av ”best practices” till institutionens medarbetare. Medarbetarna ska också involveras mer aktivt i denna förmedling för att på så sätt uppmuntra till ökad kommunikation över ämnes- som terminsgränser och stärka kollegialitet.
Årets ambassadörsprojektet syftar till att:
Inom det befintliga juristprogrammet finns idag 18 grundkurser och ca 75 specialkurser. Varje kurs har, mot bakgrund av ett omfattande reformarbete, möjlighet att söka till exempel rörlig resurs för kursspecifika utbildningsdagar. Den pedagogiska ambassadören kommer att medverka vid kursspecifika utbildningsdagar för att tala om kollegialitet och lärarlagssamarbeten.
En seminarieserie ges med syfte att involvera medarbetarna vid institutionen för att stödja kommunikation och stärkt kollegialitet över såväl ämnes- som terminsgränser. Seminarierna ska (preliminärt) behandla följande ämnen:
- ”Institutionens lärarlagsstrukturer” med fokus på kartläggningen under 2019.
- ”Administrativ kollegialitet” om den administrativa personalens roll i lärarlagen.
- ”Kollegial Excellence” om “best practices” där ett väl fungerande lärarlag bjuds in för att tala om sina erfarenheter om vad som bygger en fungerande social struktur.
- ”Studentperspektiv på kollegialitet” där studentrepresentanter bjuds in för att tala om sina erfarenheter av institutionens lärarlagssamarbeten och hur sådana samarbeten kan påverka studierna.
- ”Kursföreståndaren som kollegial ledare” där ett antal kursföreståndare bjuds in för att tala om sina erfarenheter.
- ”Kollegiala konflikter som möjligheter” där ett antal medarbetare bjuds in för att tala om hur eventuella konflikter kan vändas till utvecklingsmöjligheter.
- Utarbeta en ”arbetsbeskrivning” till institutionens kursföreståndare som syftar till att etablera rutiner för lärarlagssamarbetet som främjar kollegialitet samt motverkar att samarbetet blir beroende av en viss/vissa person/personer.
Pedagogisk ambassadör/projektledare: Katrin Lainpelto
Studentuppsatser och vägar mot (mer) meningsfulla vetenskapliga möten
Det pedagogiska utvecklingsprojektet vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen handlar om möjligheter att stärka forskningsförankring i studentuppsatser. Hur kan standardiserad form och förväntat innehåll förstås i relation till att vara nydanande, kreativ och ägna sig åt meningsfullt arbete?
Det pedagogiska utvecklingsprojekt som David Cardell leder vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen handlar om möjligheter att stärka forskningsförankring i studentuppsatser. Ett centralt intresse är hur standardiserad form och förväntat innehåll låter sig förstås i relation till att vara nydanande, kreativ och ägna sig åt meningsfullt arbete. Dessa frågor inbegriper lärare och studenter i olika roller, med olika uppdrag och ansvar. För att förstå möjligheter och begränsningar gällande forskningsförankring och vetenskaplighet fokuseras två områden.
Inledningsvis genomförs en kartläggning av vad som – i sociologiska termer – görs till standard i uppsatsarbeten; som en process som inkluderar aktörer i exempelvis handledning och uppsatsen som produkt. Framförallt handlar detta om självständiga arbeten som skrivs på grundnivå inom institutionens tre avdelningar.
Kartläggningen följs upp av frågor gällande hur utveckling av pedagogisk infrastruktur skapar möjligheter inom och bortom nuvarande standard(er). Med detta skisseras möjliga utvecklingsspår som inbegriper reflektioner om resurser och kvalitet, i termer av utbildning av stora studentgrupper i relation till olika vetenskapliga ideal.
Pedagogisk ambassadör/projektledare: David Cardell
Utvecklar stöd till universitetslärare om presentationsteknik — ickeverbal kommunikation
Nationalekonomiska institutionen kommer att utveckla och erbjuda ett praktiskt presentationstekniskt stöd för lärare, forskare och doktorander i deras dagliga undervisningssituation.
Trots att ickeverbal kommunikation är en viktig del av vår kommunikation i undervisnings-situationen, och studenterna till en viss del skattar undervisningens kvalitet utifrån sin bedömning av lärarnas muntliga presentation, är det sällan lärare erbjuds möjligheten att reflektera kring den kommunikationen eller att utveckla sig generellt inom ämnet presentationsteknik.
Projektet syftar till att genom riktade utbildningsinsatser ge undervisande personal större medveten om att, och hur, vi kommunicerar utan ord i olika kontexter tillsammans med möjligheten att konkret öva på hur alternativ kan se ut. Detta stimulerar den ickeverbala kommunikationen och kan därigenom höja kvalitén på presentationer och bland annat stärka utbildningen. Efter att ha gått utbildningen är tanken att lärarna även ska kunna ge konkreta presentationstekniska tips till kollegor och agera som stöd för studenter inom ramen för sin egen undervisning.
Det framtagna undervisningsmaterialet, en film eller skrift, kommer att vara tillgängligt för all undervisande personal via Centrum för universitetslärarutbildning.
Efter det genomförda utvecklingsarbetet har en grundstruktur, integrerad i institutionens ordinarie och kontinuerliga kvalitetsarbete, för fortsatt pedagogisk utveckling lagts.
Pedagogisk ambassadör/projektledare: Erika Höghede
Pedagogiska verktyg som hjälper studenter skriva uppsatser av hög vetenskaplig kvalitet
Statsvetenskapliga institutionen vill identifiera och få ökad kunskap om de svårigheter studenter kan uppleva i att överföra tidigare kunskaper till uppsatsarbetet, och att utveckla samt implementera pedagogiska verktyg för att underlätta för studenter att skriva uppsatser med hög vetenskaplig kvalitet.
Projektet handlar om hur undervisning kan utformas för att underlätta överföringen av kunskaper från den statsvetenskapliga utbildningens teori- och metodkurser till det självständiga arbetet. Projektet består av två delar. Den första delen handlar om att undersöka vilka problem som studenter upplever med att tillämpa tidigare förvärvade kunskaper och erfarenheter vid skrivandet av det självständiga arbetet på kandidatnivå. Den andra delen handlar om att utveckla pedagogiska metoder som hjälper studenter att använda och tillämpa kunskaper de tillägnat sig i tidigare kurser.
Studenter tycker ofta att det självständiga arbetet är svårt
Många studenter upplever svårigheter i genomförandet av det självständiga arbetet på kandidat- och masternivå. Att självständigt formulera ett vetenskapligt problem, designa en egen undersökning och att genomföra en kvalificerad vetenskaplig analys med hjälp av etablerad statsvetenskaplig teori och metod, ställer andra typer av krav än de som ställs i mer avgränsade delkurser. Den låga genomströmningen på framför allt kandidatnivå är också ett återkommande problem på många institutioner. På statsvetenskapliga institutionen har under ett antal terminer genomströmningen legat runt 50-60 procent.
Projektets syfte är att utveckla pedagogiska metoder för att förbättra förutsättningarna för studenterna att skriva uppsatser med hög vetenskaplig kvalitet. Tyngdpunkten ligger på undervisning inom ramen för delkursen självständigt arbete på kandidatnivå. Särskilt kommer projektet att uppmärksamma hur och när studenterna klarar av, och när de har svårigheter med, att överföra kunskaper från teori- och metodundervisning till det egna uppsatsarbetet. Pedagogiska verktyg syftande till att underlätta överföringen av teori- och metodkunskaper till uppsatsarbetet ska utarbetas.
Projekt i två delar
Projektet är uppdelat i två delar. Den första terminen (VT 2020) ägnas åt att kartlägga och öka förståelsen för de problem kopplade till överföring av kunskap som studenterna möter i uppsatsskrivandet. Detta görs på tre olika sätt:
Den pedagogiska ambassadören kommer att följa studenternas läroprocesser genom att delta i undervisningen, ihuvudsak på metodkursen och i uppsatsseminarierna/den kollektiva handledningen.
Ett antal uppsatsstudenter kommer att tillfrågas om att spela in sin läroprocess – framför alltreflektera över frågor/problem med att använda metod och teori.
Fokusgruppsintervjuer med 3─5 studenter/grupp.
Under VT 2020 kommer resultaten att bearbetas och en preliminär rapport att skrivas. Under HT 2020 kommer rapporten att presenteras och diskuteras med lärarlaget, och strategier utformas för att hantera utmaningarna.
Under hösten koncentreras arbetet till att utforma olika former av pedagogiska verktyg som syftar till att underlätta överföringen av teori- och metodkunskaper till uppsatsarbetet. Detta kan handla om att förändra sättet som teori/metod förmedlas till studenterna i de kurser som föregår uppsatsskrivandet, att utveckla övningar och examinationsuppgifter i dessa metod- och teorikurser, att förändra uppsatsseminariernas upplägg och att utveckla olika handledningsstrategier.
Projektets resultat, i termer av den undersökning/inventering av de problem som uppsatsstudenterna erfar i uppsatsskrivandet, kommer att kommuniceras både via lärarmöten, och i en mer arbetsintensiv workshop, där resultaten samt förslag på strategier för att hantera problemen diskuteras med lärarlaget. En rapport författas, där de viktigaste resultaten och förslagen presenteras, och skickas till samtliga involverade lärare. Under vårterminen 2021 ska förändringarna implementeras i undervisningen.
Pedagogiska ambassadör/projektledare: Maria Wendt
Utveckling av pedagogiskt samarbete mellan institutionens tre ämnen
En vidareutveckling av pedagogiskt utvecklingsarbete kring seminarier och samarbete mellan tre ämnesområden är i fokus vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
Det pedagogiska utvecklingsprojektet vid Institutionen för etnologi, religionshistora och genusvetenskap syftar till att vidareutveckla pedagogiskt utvecklingsarbete inom genusvetenskapen och lägga grund för samarabete över de olika ämnesgränserna vid institutionen. Fokus ligger på att stärka lärares pedagogiska kompetens och självkänsla genom arbete i så kallade Kritiska vänner-grupper samt att genom systematiskt arbete med Kritiska vänner aktivt och medvetet arbeta med att utveckla pedagogiska verktyg och arbetssätt inom institutionens olika utbildningar.
I projektet kommer ett stort fokus ligga på utveckling av seminarier med syfte att:
stärka lärares kompetens i seminarieverksamheten
erbjuda studenter en mer varierad pedagogik
utarbeta en plattform för samarbete mellan lärare från olika lärarlag kring pedagogik vid en "ung" institution med tre olika ämnen.
Nya samarbetsformer för ökad kompetens
Med det pedagogiska ambassadörsprojektet vill man stärka institutionens pedagogiska infrastruktur och skapa goda förutsättningar för olika former av samarbete mellan ämnesgränserna. Genusvetenskapen har under några år arbetat aktivt med Kritiska vänner och det finns intresse för detta även inom institutionens två andra ämnen, etnologi och religionshistoria. Utveckling av olika samarbetsformer inom den pedagogiska verksamheten kan berika de olika ämnenas utbildningsstraditioner, -ideal och -former och bidra till ökad kompetens hos institutionens lärare samt ett aktivt kvalitetsarbete i utbildningarna.
Pedagogisk ambassadör/projektledare: Christina Alnevall
Från avdelningsknuten till institutionsknuten undervisning inom zoologi
Vid Zoologiska institutionen är undervisningen just nu uppdelad på fem avdelningar, det finns både pedagogiska och administrativa vinster att uppnå med en bättre samordning och ett mer övergripande grepp om den zoologiska undervisningen. Pedagogiska ambassadörsprojektet vid institutionen tar sig an möjligheterna med en mer övergripande planering av undervisningen.
OBS! Projektet har med anledning av situationen med pandemin (Covid-19) under året ändrat inriktning till att fokucera på möjligheter att ha digitala laborationer i biologi. Frågeställningen i projektet är: ”Går det att genomföra laborativa moment i undervisningen på distans?”
Projektets ursprungliga beskrivning: Zoologiska institutionen består av fem avdelningar med olika inriktningar inom zoologiska discipliner. Forskning och undervisning har traditionellt varit starkt knuten till de enskilda avdelningarna. På senare tid har forskningen blivit mer och mer avdelningsöverskridande med intensiva samarbeten. Undervisningen, däremot, är fortfarande starkt knuten till de enskilda avdelningarna vad beträffar påbyggnadskurser på kandidat- och mastersnivå. Detta beror delvis på att institutionen i princip har en studierektor per avdelning med egen budget, vilket försvårar gränsöverskridande undervisning. I takt med ökande antal nyrekryteringar av forskare/lärare blir de traditionsbundna och de till avdelningarna knutna undervisningen uppluckrad och en mer övergripande planering av undervisningen blir högst önskvärd.
Målet med projektet är att uppdatera kursutbudet för att bättre spegla den forskning som bedrivs vid institutionen. I projektet kommer kompentensen vid institutionen att kartläggas och undersöka om vi kan frångå den avdelningsknutna undervisningen och istället erbjuda kurser där lärarnas kompetens och forskningsområden är viktigare än anknytningen till en specifik avdelning. Finns det en möjlighet att utveckla kurser som spänner över avdelningsgränserna, där lärarkompetens från olika avdelningar kan kombineras för en mer holistisk syn på zoologisk utbildning?
I projektet går vi igenom kursutbud och innehåll i de enskilda kurserna som erbjuds och undersöker om det finns eventuella överlapp mellan kurser samt hur de är tidsmässigt placerade över terminerna och hur det påverkar en biologisk utbildning med zoologisk inriktning.
Finns det kurser som borde ingå i en zoologisk utbildning och finns det kurser som är mindre relevanta och som kanske borde förändras för att anpassas till en mer forskningsanknuten utbildning?
Kan vi omorganisera ansvars- och budgetområden?
Inom ramen för projektet kommer också att undersökas möjligheterna för en omorganisation vad beträffar studierektorernas ansvarsområden, hur en struktur med institutionsgemensam budget och eventuellt färre studierektorer med större ansvar över avdelningsgränserna skulle kunna fungera.
Mötespunkter för pedagogiskt samarbete
Med utgångspunkt i enskilda samtal med alla lärare vid institutionen kommer den kompetens som finns att kartläggas samt undersökas vilka önskemål de enskilda lärarna har.
Ett mål är också att få till stånd ett pedagogiskt samarbete i lärarlaget för utbyte av erfarenheter och lära av varandra. Finns det intresse för till exempel återkommande pedagogiska lunchmöten eller större möten någon gång per termin där vi kan diskutera pedagogiska frågor, inspirera varandra och ta del av andras erfarenheter?
Målet är en högklassig och unik zoologiutbildning
Det ultimata målet är att kunna erbjuda en högklassig och unik zoologiutbildning i Stockholm som speglar den forskning som bedrivs. Ett mål är att lärare från olika avdelningar tillsammans utvecklar åtminstone en ny kurs.
Pedagogiskt ambassadör/projektledare: Mikael A Carlsson
Senast uppdaterad: 19 februari 2024
Sidansvarig: Centrum för universitetslärarutbildning