Samverkan mellan lärarprofessioner

Betydelsen och värdet av att samverkan mellan olika lärarprofessioner lyfts ofta fram som en central del av skolans uppdrag. De strukturella formerna för samverkan såsom tydlig struktur, incitament för samarbete och stöd från skolledning och skolhuvudman är viktiga aspekter. Även pedagogernas kunskap om och förståelse för varandras specifika uppdrag är avgörande faktorer som möjliggör samverkan. Samtidigt som det betonas att samverkan är viktig är det idag inte systematiskt hur dessa former kan eller ska se ut. I detta projekt är avsikten att kartlägga hur ett sådant samarbete kan se ut, samt utveckla former för samarbete mellan grundlärare fritidshem och lärarutbildning inriktade mot åk 1-6.

I ett samarbete mellan Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och Institutionen för ämnesdidaktik är avsikten med detta projekt är således tvådelat. Dels är planen att utveckla former för samarbete mellan de olika institutionerna som bedriver lärarutbildning och infoga moment om samverkan under utbildningens gång, samt att tillsammans med skolor exemplifiera hur arbetet ser ut idag och hur detta kan utvecklas och fördjupas.

Projektledare/pedagogisk ambassdör är Magnus Kilger vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

Att undervisa tyst kunskap

Många av de färdigheter, som definierar juristrollen, bygger på så kallad tyst kunskap. Det är sådant, som alla jurister ”bara kan”, och som är så självklart för de invigda att man sällan bemödar sig om att sätta ord på det. I förhållande till studenterna finns det emellertid uppenbara brister i en sådan – tyst – pedagogik.

Syftet med det aktuella projektet är att, med hjälp av en teknik kallad modellering, utveckla ett digitalt studiematerial riktat till studenter på juristprogrammets inledande terminer. Modellering innebär att man konkret visar till exempel en process eller teknik, samtidigt som man löpande kommenterar det man gör. Studenterna får hjälp att koppla samman de teoretiska beskrivningarna i kurslitteraturen med tydliga, visuella exempel på hur de kan gestalta sig i juridisk praktik, allt åtföljt av lärarens beskrivning av och förklaring till vad som görs och varför.

Genom att utveckla ett antal lärsekvenser för Athena, var och en bestående av en kort film på respektive tema och åtföljt av ett quiz, eller annan övning, med automatisk återkoppling, vill vi ge våra studenter förutsättningar att på ett varierat och medvetet sätt, öva de ämnesspecifika färdigheter som krävs för att framgångsrikt fullfölja utbildningen, och som präglar den framtida yrkesidentiteten.

Projektledare/pedagogisk ambassadör är Annelie Gunnerstad, vid Juridiska institutionen.

Vill motverka plagiat och otillåtet och tillåtet samarbete

Målet för projektet är att etablera en workshop-serie om plagiat och otillåtet och tillåtet samarbete, som riktar sig till alla grundkursstudenter vid institutionen, som de senaste åren sett en drastisk ökning av fall av plagiat och otillåtet samarbete. Sedan april 2018 har 58 studenter vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) anmälts till rektors kansli för misstänkt vilseledande vid examination och av dessa 58 har 34, alltså fler än hälften, anmälts under de senaste två terminerna.

Vår kartläggning visar att många studenter inte har klart för sig vad som är plagiat och var gränserna går för (o)tillåtet samarbete. Osäkerhet om vad som utgör plagiat finns med stor sannolikhet även i lärarkollegiet. En undersökning från Uppsala universitet visar att såväl lärare som studenter är osäkra på gränserna för vad som definieras som plagiat, något som också finner stöd i tidigare forskning (Henriksson 2008, 29).

För att minska antalet plagiatärenden och istället främja förebyggande arbete för långsiktig hållbarhet och ökad kvalitet av våra utbildningar ska vi utverka en workshopserie för alla grundkursstudenter, samt anordna två heldagar för lärarkollegiet.

Vi kommer också producera ett enkelt videomaterial om plagiat som sedan kan användas i utbildningen och under workshopserien.

Projektledare/pedagogisk ambassadör är Mattias Frihammar, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.

Aktiv studentmedverkan för ökad genomströmning

Varför har vi så låg genomströmning av studenter på första terminens arabiska studier? Ja, den fråga ställer sig Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier.

Den första terminens arabiskastudier har länge haft låg genomströmning. Vid en jämförelse med andra ämnen på institutionen, liksom senare terminers arabiskastudier, är det tydligt att termin ett i arabiska har lägre genomströmning än andra kurser. Syftet med detta projekt är att analysera möjliga orsaker till detta och åtgärder som skulle kunna öka genomströmningen.

Inom ramen för projektet kommer vi att arbeta aktivt med studenter på kursen för att löpande under en termin tillsammans med dem diskutera de utmaningar de upplever och vilka åtgärder de ser som mest angelägna för att öka genomströmningen. Detta kommer att ske genom löpande fokusgruppsintervjuer med ett antal studenter på kursen. Projektet kommer också innehålla workshoppar med lärarna på kursen och en genomgång av tidigare forskning och aktuell statistik, samt telefonintervjuer med studenter som inte fullföljer kursen.

Målet med projektet är att presentera en plan inför nästkommande års nybörjarkurs med syfte att öka genomströmningen och studenternas framgång mer generellt. Resultatet av projektet kommer även att vara underlag för en större workshop med hela institutionen där samtliga lärare kommer att ges möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter kring de utmaningar och framgångsfaktorer de upplever inom sina kurser och ämnen.

Projektledare är pedagogisk ambassadör Martin Säfström, Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier.