Järvaveckan i backspegeln
Varför studerar man engelska? Professor Joakim Wrethed och universitetslektor Andrew Cooper besvarade denna fråga utförligt på Järvaveckan i mitten av juni, där Stockholms universitet var en av utställarna.

Andrew och Joakim inledde sina föreläsningar med att recitera dikterna “Beowulf” respektive ”Inglan is a Bitch”, den senare av Linton Kwesi Johnson. Joakim berättade om litteraturvetenskap, medan Andrew gav en introduktion till lingvistik. Han började med att upplysa om att Engelska institutionen vid Stockholms universitet är den enda institutionen som har ett grundutbildningsprogram som både omfattar lingvistik och litteratur.
– Så varför studerar vi lingvistik? Det beror på att det enda sättet att förstå varandra är språket, vilket består av tecken och symboler i en struktur. Således kopplar vi samman symboler och idéer med språk. Men det förändras hela tiden, och det skiljer sig från generation till generation.
– Språk är inte bara ett kommunikationssystem. Kommunicerar vi när vi sjunger i duschen eller när vi svär för att vi har tappat bort nycklarna? Språk är ett sätt att uttrycka sig själv, vilket gör att vi kan kommunicera överhuvudtaget, i den ständiga strävan efter att bli hörda, sa Andrew.
- Vår syn på lärarens roll är att en lärare inte är ett verktyg för informationsförmedling, utan en guide på en resa. Det vi vill göra är att få folk att använda språket. Kunskaper i lingvistik och litteratur, särskilt i engelska, ger motståndskraft och förmåga att säga exakt vad man vill säga. Det handlar om vilka vi är och vad vi gör, fortsatte han.
Om engelskans utveckling
Andrew fortsatte att prata om hur det engelska språket utvecklades efter vikingatiden, genom att recitera ett stycke från “Beowulf”, en dikt om danskarna skriven på fornengelska omkring år 900 e.Kr. Det enda ordet i dikten som liknar ett ord i det moderna engelska språket är Künig, vilket förstås betyder kung.
Under de första decennierna efter Kristus började romarna tränga germanska stammar norrut in i Skandinavien. När romarna lämnade England omkring år 450, började germansktalande stammar flytta till det som nu är England. År 900 hade ett folk som kallades daner bosatt sig i nordöstra England. Andrew pratade om släktskapet mellan de germanska språken och vilket inflytande vikingarna, som talade fornnordiska, hade på engelskan.
– En intressant sak är hur det gamla engelska språket påverkades av franskan efter den normandiska invasionen som började med slaget om Hastings i 1066. Det engelska språket fick många nya ord som relaterade till makt, militär, juridik och politik, som den gamla engelskan inte hade, sa Andrew.
150 varianter av engelska
Joakim Wrethed inledde sin introduktion till litteraturvetenskap med att recitera dikten "Inglan is a Bitch" av Linton Kwesi Johnson, en brittisk poet av jamaicanskt ursprung. Dikten beskriver en jamaicansk immigrants liv i England. Den är skriven med en stark jamaicansk accent med en reggae-rytm och en strikt struktur genom hela dikten.
- Jamaicansk patois är ett kreolskt språk som började som ett pidginspråk, vilket är ett enkelt kommunikationsmedel som bildas mellan grupper av människor som inte delar ett gemensamt språk. Det utvecklades under 1500- och 1600-talen i Västindien, som ett resultat av att slavar separerades för att undvika uppror på plantagerna där de tvingades arbeta, berättade Joakim.
Han avslutade med en översikt över studiet av engelska: Det är en studie av hur engelska fungerar, engelsk språkhistoria, engelska som lingua franca (vilket betyder att det är ett gemensamt språk för människor med olika modersmål), varianter av engelska (av vilka det finns 150-160), hur engelska känns (litteraturstudiet) och engelska i samhället och politiken.
Senast uppdaterad: 26 juni 2025
Sidansvarig: Department of English