Jenny EkTest developer
Research projects
Publications
A selection from Stockholm University publication database
-
Resultat från nationella proven i matematik kurs 1a och 1b: vårterminen 2024
2024. Jenny Ek, Karin Rösmer Axelson, Niklas Thörn.
ReportI denna rapport presenteras en sammanställning av resultaten för de nationella proven i matematik 1a och 1b som gavs vårterminen 2024. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att redovisa och diskutera resultaten från genomförandet av dessa prov. Jämförelser görs även med resultat från tidigare års nationella prov.
För de nationella proven vårterminen 2024 var andelen elever som nått minst provbetyget E för matematik 1a 68 % vilket är något högre andel än vårterminen 2023 då andelen var 61 %. För matematik 1b var det 80 % som nått minst provbetyget E, vilket är jämförbart med föregående års 83 %.
I både matematik 1a och matematik 1b var det runt 60 % av eleverna som hade samma provbetyg som preliminärt kursbetyg. I 1a var det ungefär lika stor andel som hade högre respektive lägre provbetyg än preliminärt kursbetyg. I 1b var det en större andel som hade högre provbetyg än preliminärt kursbetyg än tvärtom.
I både matematik 1a och matematik 1b var det ungefär 90 % av lärarna som instämde helt eller till stor del i påståendet om att provet som helhet är ett stöd för betygsättningen och att provet som helhet var bra. Majoriteten av lärarna ansåg att kravgränserna var lämpliga. Det var dock en högre andel lärare i båda kurserna som detta år ansåg att kravgränsen för provbetyget E var för låg, jämfört med andelen lärare med den åsikten vårterminen 2023.
Många av lärarkommentarerna handlade om att poängen inte längre kategoriseras med E-, C- och A-nivå och det rådde delade meningar om detta när det gällde elevernas perspektiv. Åsikterna var dock samstämmiga angående att nivåpoäng var både önskvärt och gynnsamt ur ett lärarperspektiv.
Från proven valdes fem uppgifter ut för en fördjupad analys. Två uppgifter handlade om algebra, två uppgifter handlade om upprepade procentuella förändringar och en uppgift om linjära och exponentiella funktioner. När det gäller uppgifterna i algebra visar analyser att en del elever har utmaningar med att tolka och använda det algebraiska symbolspråket och att en del har svårt att urskilja algebrans olika aspekter. Många elever börjar manipulera algebraiska uttryck oavsett om uppgiften uppmanade till det eller inte. För fyra av fem analyserade uppgifter var det stor skillnad i lösningsproportion mellan eleverna i matematik 1a och 1b. Den femte uppgiften, som handlade om en given procentsats som upprepades under ett antal år, var det dock ungefär lika stor andel i 1a som 1b som löste. Att det inte skiljde så mycket i lösningsproportion för just den uppgiften kan möjligen ha påverkats av att den har ett matematikinnehåll som nog många elever möter för första gången i gymnasieskolan.
-
Resultat från nationella proven i matematik kurs 1a och 1b: vårterminen 2023
2023. Jenny Ek, Karin Rösmer Axelson, Niklas Thörn.
ReportDe nationella proven i matematik i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas, på uppdrag av Skolverket, av PRIM-gruppen vid Stockholms universitet. Syftet med de nationella proven är enligt förordningen att stödja en likvärdig och rättvis betygssättning1 . De nationella proven kan också bidra till att stärka skolornas kvalitetsarbete genom analyser av provresultaten i relation till uppnådda kunskapskrav på skolnivå, huvudmannanivå och på nationell nivå.
I denna rapport presenteras en sammanställning av resultaten för de nationella proven i matematik 1a och 1b som gavs vårterminen 2023. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att redovisa och diskutera resultaten från genomförandet av dessa prov. Jämförelser görs även med resultat från tidigare års nationella prov.
För det nationella proven vårterminen 2023 var andelen elever som nått minst provbetyget E för matematik 1a cirka 61 % och för matematik 1b cirka 83 %, vilket för båda kurser är en högre andel än vårterminen 2022 och mer jämförbart med resultaten åren före 2022. Att andelen elever som nått minst provbetyget E var lägre vid det första proven, för att året därpå öka, kunde även ses vid införandet av Lgy11. Denna gång verkar dock svängningen i resultat inte vara lika kraftig.
Det framgår att det bland lärare pågår ett intensivt och utmanande tolkningsarbete av ämnesplanen. Det märks framförallt på de kommentarer som lärarna skrivit som frisvar i enkäten, där till exempel provens svårighetsnivå och balans av det centrala innehållet problematiseras. Lärare verkar uppfatta att det finns en utmaning att väga resultatet på det nationella proven mot den egna bedömningen som utgår från den egna eller kollegiets tolkning av revideringen. Att lärarna i matematik 1a i genomsnitt hade tänkt att sätta ett högre kursbetyg än elevernas provresultat och lärarna i matematik 1b hade tänkte att sätta ett lägre kursbetyg än elevernas provresultat skulle också kunna vara ett tecken på det utmanande tolkningsarbetet. Angående kravgränser för de olika provbetygen var det ungefär lika stor andel lärare i år som förra året som tyckte att de var lämpliga.
I resultaten från lärarenkäten framkommer att det är en betydligt högre andel lärare i år jämfört med förra året som ansåg både att proven som helhet var bra och att det var ett stöd för betygssättningen.
-
Resultat från nationella provet i matematik årskurs 9: läsåret 2021/2022
2022. Jenny Ek.
ReportDe nationella proven i matematik i årskurs 9 konstrueras och utvecklas, på uppdrag av Skolverket, av PRIM-gruppen vid Stockholms universitet. Syftet med de nationella proven i årskurs 9 är att stödja en likvärdig och rättvis betygssättning. De nationella proven kan också bidra till att stärka skolornas kvalitetsarbete genom analyser av provresultaten i relation till uppnådda kunskapskrav på skolnivå, huvudmannanivå och på nationell nivå.
I denna rapport presenteras en sammanställning av resultaten för det nationella provet i matematik i årskurs 9 läsåret 2021/2022. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att redovisa och diskutera resultaten från genomförandet av detta prov. Jämförelser görs även med resultat från tidigare års nationella prov. Då både 2020 och 2021 års nationella prov ställdes in på grund av pandemin görs jämförelser med resultat från de nationella proven som gavs 2017–2019.
-
Resultat från nationella provet i matematik 1c: höstterminen 2021
2022. Jenny Ek, Katarina Kristiansson.
ReportDe nationella proven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas, på uppdrag av Skolverket, av PRIM-gruppen vid Stockholms universitet. I denna rapport presenteras en sammanställning av resultaten för det nationella provet i matematik 1c som gavs höstterminen 2021. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att redovisa och diskutera resultaten från genomförandet av detta prov.
Resultatredovisningen från höstterminens nationella prov i matematik 1c kommer från PRIM-gruppens urvalsinsamling och bestod av lärarenkäter och inrapporterade resultat på uppgiftsnivå från ett slumpmässigt urval elever. PRIM-gruppens urvalsinsamling för matematik 1c omfattade höstterminen 2021 elever från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Cirka 60 % av eleverna i insamlingen läste naturvetenskapsprogrammet och cirka 40 % läste teknikprogrammet. Skolverket genomför enbart insamling av provbetyg på nationella prov för elevers avslutande matematikkurs i gymnasieskolan.
Resultaten från lärarenkäterna och elevresultaten på uppgiftsnivå är viktiga källor för utvecklingen av de nationella proven. För matematik 1c bestod insamlingen från höstterminen 2021 av resultat från ca 220 lärare och ca 1400 elever (ca 550 flickor respektive ca 850 pojkar).
Det nationella provet från höstterminen 2021 omfattas av sekretess vilket innebär att ingen av dessa uppgifter kan publiceras. Nationella prov som inte längre omfattas av sekretess finns tillgängliga på PRIM-gruppens webbplats (www.su.se/primgruppen).