I work on a compilation thesis centered on time-use and the control of workers' time-use in the care service sector. I use ethnographic and archival methods with an actor-network-theoretical approach to analyze how the complex network including workers, managers, scheduling software, speed limits, care recipients and their families, and policy debates come together to create stressful or sustainable working conditions.

A selection from Stockholm University publication database

• Skolan efter marknaden: Om skolans och lärarrollens framtid

  2023. .

  Book (ed)

  I Skolan efter marknaden ger forskare, opinionsbildare och lärare sina bilder av vad marknadsmekanismerna gör med skolväsendet - och hur den svenska skolan kan se ut efter att marknaden har släppt sitt grepp.

  Den svenska skolan har gått från att vara den mest likvärdiga i hela världen, till att olika elevgrupper i allt högre grad lyckas olika bra. Under samma tid har läraryrket gått från att vara ett friskyrke till ett riskyrke. Hur behöver synen på lärares uppdrag ändras för att lärare ska må bra av att arbeta i skolan? Hur behöver den politiska styrningen av skolan ändras för att alla elever ska kunna lära sig så mycket som möjligt?

  Bokens medverkande guidar läsaren genom skolans organisation, från högsta politiska nivå till vardagen i klassrum och barngrupp. Skolan behöver något nytt. Det här är en bok om skolans och lärarnas framtid.

  Read more about Skolan efter marknaden

• How welfare cutbacks condition narratives of sickness

  Niklas Altermark, Åsa Plesner. Sociology of Health and Illness

  Article

  In recent years, Swedish sick insurance has become more restrictive. In this article, we analyse how people not being granted payments, despite being seriously ill, are affected. Scholarship on identity formation and sickness stress the importance of constructing narratives in order to come to terms with one’s situation. Our analysis of 30 qualitative interviews with people diagnosed with ME/CFS shows that workfare politics conditions such identity formation and often prevent it from taking place. Interviewees describe extreme stress as a result of their contacts with the Social Insurance Agency (SIA), which results in a perpetual crisis that is renewed with each new denied application. In particular, the sense of not having a future means that it is hard to construct narratives to make sense of one’s situation. To escape the perpetual crisis, some people have politicised their situation, constructing a narrative about themselves as suffering from oppressive politics. Others have escaped by not applying for sick insurance or other social insurances. But generally speaking, the most common effect of being denied sick insurance is an on-going crisis that leads to deteriorating health.  

  Read more about How welfare cutbacks condition narratives of sickness

• "Perhaps we forgot about the essence": Temporal entrainments and overflows in controlling home care services

  2022. Åsa Plesner.

  Conference

  This paper reports early findings from a PhD thesis project investigating how control techniques shape temporal structures and experiences of day-to-day work in the homecare services of a Swedish city. Tracing an eight-year process of control reforms in a publichome care organization, it demonstrates how the reforms altered temporal structures affectingcare workers, and how care workers mobilized a critique of temporal structures to defend theirinterests in a way that contributed to thwarting the reforms.

  Read more about "Perhaps we forgot about the essence"

• Effektiviseringskravens politik

  2022. Åsa Plesner. Bortom systemskiftet, 73-94

  Chapter

  I de årliga budgetar som kommuner och regioner upprättar, möts redovisningsteknik och politik. En lokal budget ska både uppdatera tidigare års resursfördelning till befintlig verksamhet, och reflektera den sittande majoritetens politiska prioriteringar. Under de senaste decennierna har en budgetpraktik som jag benämner effektiviseringskrav utvecklats för att hantera dessa båda aspekter av lokal offentlig budgetering. Kapitlet definierar effektiviseringskrav och ger en överblick över historiska och samtida perspektiv på dem. Jag problematiserar effektiviseringskraven som en osynliggjord besparingspolitik och argumenterar för att denna politik bör synliggöras för att kunna debatteras lokalt och därigenom antingen få demokratisk legitimitet, eller avskaffas. Som en möjlig väg att åstadkomma detta föreslår jag lokal granskning och debatt som drivs av kommunens/regionens egna medborgare och medarbetare, och förklarar hur en sådan granskning kan initieras.

  Read more about Effektiviseringskravens politik

• Var det bättre förr? Hur blir det bättre nu?

  2023. Åsa Plesner. Skolan efter marknaden, 221-234

  Chapter

  Den här boken har lyft många problem med nuvarande styrning av skolan, särskilt vad anbelangar lärares arbetsmiljö och handlingsutrymme. I det här kapitlet analyserar Åsa vad det är som gått förlorat, och går igenom ett antal möjliga politiska förslag som skulle göra det möjligt att förbättra situationen.

  Read more about Var det bättre förr? Hur blir det bättre nu?

Show all publications by Åsa Plesner at Stockholm University