Stockholm university logo, link to start page

Erik Sinander

About me

I am employed as senior lecturer in private international law.

Publications

A selection from Stockholm University publication database

  • Internationell kollektivavtalsreglering

    2017. Erik Sinander (et al.).

    Thesis (Doc)

    This doctoral thesis examines the influence of private international law on the Swedish model for collective self-regulation of employment conditions. The Swedish model is characterized by the crucial importance of private collective agreements. In the thesis, the Swedish model is structured as a three step procedure following the creation and implementation of employment conditions. In the first step employment conditions are negotiated under a mutual threat of industrial action. Employment conditions are then, in the second step, settled in collective agreements. In the third step, employment conditions are carried out in individual employment contracts. Swedish substantive labour law serves as an infrastructure for this collective self-regulation. Hence, in Sweden the right to strike is utmost extensive during the period of bargaining, but ceases once a collective agreement is in place. Additionally, collective agreements have several other legal effects, and individual employment contracts are interpreted as a part of the system. The research analyses how the private international law issues of jurisdiction, choice of law, application of substantive law in international relations and treatment of foreign judgments affect the Swedish model. The general conclusion in the dissertation is that EU private international law is based on individualism while the Swedish model is based on collectivism. This conflict of basic ideas creates several legal problems which are addressed in the thesis.

    Read more about Internationell kollektivavtalsreglering
  • Finns det ett samband mellan fredspliktsreglerna och principerna om kollektivavtalskonkurrens?

    2021. Erik Sinander. Juridisk Tidskrift, 238-252

    Article

    Den huvudsakliga rättsfrågan i AD 2020 nr 66 handlade om kollektivavtalskon- kurrens. Kollektivavtalskonkurrens kan uppstå när en arbetsgivare har träffat två kollektivavtal som inte är förenliga med varandra. I sin dom fastslog Arbets- domstolen att det som huvudregel är det först träffade kollektivavtalet som ska ha företräde och att arbetsgivaren kan bli skadeståndsskyldig i förhållande till den andra kollektivavtalsparten i den mån arbetsgivaren inte har upplyst den andra arbetstagarorganisationen om innehållet i det första kollektivavtalet. För att utreda om två kollektivavtal konkurrerar med varandra följer det av AD 2020 nr 66 att det är viktigt att kvalificera de aktuella kollektivavtalsbestämmelserna som anställningsvillkor eller andra villkor.

    I min analys av domen och rättsprinciperna om kollektivavtalskonkurrens argumenterar jag för att uppdelningen av anställningsvillkor och andra villkor är en missvisande förenklingsregel. Jag föreslår i stället att principerna om kol- lektivavtalskonkurrens ska ses i ljuset av fredspliktsreglerna. Frågan om i vilken utsträckning ett andrahandskollektivavtal ska tillämpas bör besvaras med den kontrafaktiska kontrollfrågan om arbetstagarorganisationen skulle ha haft rätt att vidta stridsåtgärder för att få till stånd en viss kollektivavtalsbestämmelse. Om arbetstagarorganisationen skulle ha haft det, ska andrahandskollektivavtalet tillämpas.

    I denna kommentar presenterar jag i avsnitt 2 en kort bakgrund till tvisten. Därefter redogör jag i avsnitt 3 för de rättsfrågor som domstolen hade att pröva i AD 2020 nr 66. Avsnitt 4 behandlar den centrala frågan om kollektivavtals- konkurrens som den kom till uttryck i domen. Det därpå följande avsnittet 5 behandlar den del av tvisten som inte avsåg kollektivavtalskonkurrens, utan andrahandskollektivavtalets rättsliga ställning. I avsnitt 6 analyseras principerna om kollektivavtalskonkurrens i ljuset av fredspliktsreglerna. Rättsfalls- kommentaren avslutas med sammanfattande slutsatser i avsnitt 7.

    Read more about Finns det ett samband mellan fredspliktsreglerna och principerna om kollektivavtalskonkurrens?
  • Enhancing critical thinking in private international law

    2020. Lundstedt Lydia, Erik Sinander. The law teacher: journal of the Association of law teachers

    Article

    This article describes and evaluates the reforms that the authors (as course managers) introduced to enhance critical thinking in the compulsory course on private international law in the Master of Laws programme at Stockholm University. The reforms were made in response to a decision by the Stockholm University Law Faculty Board to develop the “Stockholm Model” in an effort to strengthen students’ critical and scientific approach to law. The Stockholm Model aims to place law in a broader context so students can understand its relation to and impact on society. It also shifts the focus from an orthodox teaching of the doctrinal subject areas to facilitating the students’ ability to apply legal and other social science methods to analyse and develop the law. The article evaluates the success of the measures and reflects on what more can be done to improve critical thinking.

    Read more about Enhancing critical thinking in private international law
  • Svenskt rättsskipningsintresse

    2019. Erik Sinander. Svensk Juristtidning (10), 932-941

    Article

    Under de senaste åren har Högsta domstolen (HD) förtydligat att frågan om

    svensk domstols internationella behörighet i icke-lagreglerade förmögenhetsrättsliga

    mål är beroende av om det finns ett svenskt rättsskipningsintresse.

    Denna artikel syftar till att inventera vilka omständigheter och argument som

    typiskt sett kan tala för att det föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse och

    därmed svensk behörighet.

    Read more about Svenskt rättsskipningsintresse
  • Gränsöverskridande stridsåtgärder - särskilt om möjligheten att yrka fastställelse om stridsåtgärds lovlighet i syfte att styra en tvist till ett visst land

    2019. Erik Sinander. Lavalgenerationen, 223-236

    Chapter

    En arbetsrattslig fraga som skiljer sig at mellan olika lander ar i vad man en stridsatgard ar lovlig. Pa den allt mer globaliserade arbetsmarknaden vidtas stridsatgarder ibland mellan parter fran olika lander eller i forhallanden som pa andra satt kan ha internationella anknytningar. I sadana tvister ar det inte alltid sjalvklart vilket lands domstolar som ska vara behoriga, vilket lands lag som ska tillampas eller hur en utlandsk dom om en stridsatgard ska behandlas. Sadana internationellt privatrattsliga fragor kan vara avgorande for utgangen i ett mal om stridsatgarder och viktiga att beakta redan innan en stridsatgard vidtas. Mot bakgrund av att rattslaget ar osakert argumenterar jag i artikeln for att den part som vidtar en stridsatgard ocksa vacker faststallelsetalan om stridsatgardens lovlighet for att oka forutsebarheten i fragan om vilket lands domstolar som ar behoriga och darmed vilket lands lagsom ska tillampas.

    Read more about Gränsöverskridande stridsåtgärder - särskilt om möjligheten att yrka fastställelse om stridsåtgärds lovlighet i syfte att styra en tvist till ett visst land
  • Semester - dödsviktig princip som har horisontell direkt effekt med stöd av stadgan

    2019. Erik Sinander. Europarättslig tidskrift (2), 301-312

    Article

    Den 7 november 2018 meddelade EU-domstolen tre domar i stor avdelningsom alla handlade om rätten till semester i Tyskland. Av dessa tre domar är domen i de förenade målen Bauer och Willmeroth särskilt intressant. I denna dom klargörs nämligen hur EU-stadgan indirekt kan ge horisontell direkt effekt åt rättssatser som annars följer av direktiv. Den rättssats som i denna dom ges sådan horisontell direkt effekt är rätten till årlig betald semester. I domen tar det sig uttryck som att tysk rätt måste tolkas i enlighet med EU-rätten på så sätt att semesterersättning som inte hunnit tas ut när anställning avslutas på grund av arbetstagarens dödsfall måste kunna krävas av den döde arbetstagarens arvingar. Rättsfallskommentaren inleds med ett referat av domen och en översiktlig bakgrund till såväl den EU-rättsliga semesterrätten som den mer allmänt EU-rättsliga principen om direkt effekt. I avsnitt 3 kommenterar jag särskilt domens betydelse för hur stadgans bestämmelser kan få direkt effekt. Avsnitt 4 behandlar stadgans distinktion av principer och rättigheter. I avsnitt 5 utvecklar jag några tankar om huruvida domen är banbrytande och vilket prejudikatvärde den bör ha. I avsnitt 6 avslutar jag med att bl.a. konstatera att domen är ett naturligt led i en ständigt ökande europeisk integration i vilken EU-domstolen länge har varit pådrivande.

    Read more about Semester - dödsviktig princip som har horisontell direkt effekt med stöd av stadgan
  • Kan man styra tvistelösning i internationella anställningsavtal?

    2016. Erik Sinander. Svensk Juristtidning (3), 173-190

    Article

    I internationella avtal kan man i princip styra tvistelösningen till antingen ett visst lands domstolar (prorogation) eller till ett skiljeförfarande i ett visst land. Vad gäller anställningsavtal är dock möjligheten för parterna att välja behörig domstol begränsad på grund av EU:s domsrättsregler. Eftersom de reglerna inte omfattar skiljeförfaranden, blir det en fråga för varje EU-medlemsstats egen rättsordning att avgöra hur skiljeklausuler i anställningsavtal ska behandlas. I svensk rätt är inställningen till skiljeklausuler i anställningsavtal liberal, vilket i viss mån kontrasterar mot det arbetstagarskydd som finns i EU:s domsrättsregler. I denna artikel belyses de olika möjligheterna att styra tvistelösning i internationella anställningsavtal i ett svenskt internationellt process- och privaträttsligt perspektiv.

    Read more about Kan man styra tvistelösning i internationella anställningsavtal?
  • Ska svensk domstol utreda innehållet i utländsk rätt?

    2015. Erik Sinander, Gustav Lindkvist. Svensk Juristtidning (9), 749-758

    Article

    I denna artikel argumenteras för att svenska domstolar har en skyldighet att säkerställa att innehållet i utländsk rätt blir adekvat utrett mot bakgrund av principerna om beslutsharmoni och lojal tillämpning av utländsk rätt. Det hävdas i artikeln att utredning av utländsk rätt är en bevisfråga enligt rättegångsbalkens regler men att det är domstolen som har ansvaret för utredningen.

    Read more about Ska svensk domstol utreda innehållet i utländsk rätt?
  • Svensk rätt i utländsk domstol - en bortglömd aspekt?

    2018. Erik Sinander. Europarättslig tidskrift (1), 7-10

    Article

    Den svenska lagstiftaren bör underlätta tillämpningen av svensk rätt i utländsk domstol och tillgängliggöra svensk rättsskipning för utländska jurister. I denna ledarartikel utvecklas kort varför det är viktigt att understödja tillämpningen av svensk rätt utomlands. Vidare föreslår jag tre konkreta åtgärdsförslag som skulle främja en sådan utveckling.

    Read more about Svensk rätt i utländsk domstol - en bortglömd aspekt?

Show all publications by Erik Sinander at Stockholm University