Hållbart jordbruk i fokus för EU-satsning

Vi fick en pratstund med Rahim Rahmani som är verksam vid Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet. Han är partner i projektet Bio-based, Intelligent and Regenerative Systems for a Sustainable and Resilient Agriculture (BIO-ACTIVE).

Projektet har tilldelats medel 2026–2030 för ett så kallat MSCA Doctoral Network, där MSCA står för Marie Skłodowska-Curie Actions.

Grattis Rahim! Vad är egentligen ett MSCA Doctoral Network?

– Tack! MSCA Doctoral Networks är EUs flaggskeppsprogram för att utbilda nästa generations forskare. Syftet är att skapa nätverk mellan universitet och företag för att ge doktorander spetskompetens genom internationell rörlighet, säger Rahim Rahmani.

Berätta om ert projekt!

– Vårt projekt, BIO-ACTIVE, har beviljats finansiering för att utbilda 12 doktorander under fyra år. Den totala budgeten för ett nätverk av den här storleken brukar ligga på omkring 4 miljoner euro. Vi ska skapa en tvärvetenskaplig plattform som förenar bioteknik, AI och sensorteknik för att göra jordbruket mer hållbart och motståndskraftigt mot klimatförändringar.

– Styrkan ligger i projektets tvärvetenskapliga ramverk. I dag är tekniska lösningar ofta fragmenterade: biokemister jobbar på sitt håll och AI-experter på sitt. Genom att föra samman expertis från materialvetenskap, energiutvinning, bioteknik och AI kan vi skapa system som faktiskt ”förstår” biologiska processer. Att olika aktörer tillför kunskap från olika discipliner är helt avgörande för att överbrygga glappet mellan labbmiljö och praktiskt jordbruk, fortsätter han.

Vad kommer ni att studera?

– Projektet adresserar ett kritiskt problem: Mer än 60 procent av EUs jordar är i dag klassade som ”ohälsosamma”. Vi ska undersöka hur vi kan gå från ett traditionellt jordbruk till ett regenerativt jordbruk. Med det menas ett jordbruk som aktivt återställer jordhälsan, i stället för att bara utarma den.

Rahim Rahmani berättar att projektets resultat kan komma till konkret nytta inom flera områden:

1. Intelligenta sensorer. I projektet utvecklas sensorer som drivs av solenergi, de kan övervaka jordhälsan i realtid utan batteribyten.
2. Minskad användning av kemikalier. Genom AI-drivna beslut kan bevattning och gödsling optimeras, vilket sparar resurser och miljö.
3. Digitala tvillingar. Projektet ska skapa digitala kopior av odlingssystem som kan förutsäga skördar och kolinlagring. Det hjälper lantbrukare att fatta klimatsmarta beslut.

Vad är ditt och DSVs bidrag till projektet?

– Vårt fokus ligger på den intelligenta hjärnan i systemet. Vi bidrar med kunskap om AI och maskininlärning, det som på engelska kallas ”Edge AI” och ”Tiny ML”. Det handlar bland annat om att designa smarta modeller som körs direkt på små, solenergidrivna sensorer ute på fälten. Utmaningen är att få AI:n att vara extremt energisnål så att sensorn vet när den ska spara ström och när den ska mäta.

– Vi bidrar också med kunskap om digitala tvillingar för jordbruk. Vi bygger avancerade AI-arkitekturer som väver samman data från IoT-sensorer, satellitbilder och biologiska prover. Målet är att skapa ”självlärande modeller” som kan förutsäga hur jorden mår och hur grödorna växer. Vi ser också till att dessa system följer EUs nya AI-lagstiftning – EU AI Act – genom att göra modellerna förklarbara och säkra, säger Rahmani.

Utmaningen är att få AI:n att vara extremt energisnål

Nu kavlar han upp ärmarna för att sätta igång med arbetet på allvar.

– Det jag ser mest fram emot är att se hur våra teoretiska AI-modeller faktiskt gör nytta i den fysiska miljön – att gå från kod till lera, så att säga. Att få handleda begåvade doktorander i en miljö där de får tillbringa tid både vid universitet och i industriföretag i olika länder, är otroligt inspirerande. Men framför allt känns det meningsfullt att arbeta med teknik som direkt bidrar till EUs gröna giv och en mer hållbar matproduktion för framtiden, säger Rahim Rahmani.

This article is also available in an English version

Text: Åse Karlén