Stort anslag ska stärka krisberedskap

Det är inte frågan om krisen kommer – utan när den kommer. Hur beredda är vi då? Pandemier, översvämningar och skogsbränder är bara tre exempel på situationer som prövar samhällets förmåga att agera.

Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) koordinerar det projekt som nu fått medel via Marie Skłodowska-Curie Actions. Nanda Wijermans, verksam vid Stockholm Resilience Center och docent på DSV, är huvudsökande och koordinator. Hon har stöd av professor Harko Verhagen, DSV, som berättar om planerna framåt.

Grattis till anslaget – kan du berätta kort vad det handlar om?

– Tack! Marie Skłodowska-Curie Actions Doctoral Networks är forskarutbildningsprogram som spänner över både universitet och andra organisationer, främst inom Europa men ibland även utanför Europa. Det är en högklassig utbildning av doktorander som stimulerar kreativitet, innovationsförmåga och långsiktig anställbarhet genom att förena olika discipliner inom programmet, förklarar Harko Verhagen.

– Vårt projekt – Acting in Crisis: Understanding Social Complexity to Improve Crisis Preparedness (SoCRISP) – kombinerar både samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga insikter, och olika intressenters upplevelser genom agent-baserad social simulering. Syftet är att vi ska bli bättre på krisberedskap.

Vilka ingår i samarbetet?

– Totalt rör det sig om 16 partners, 15 doktorander och 4,8 miljoner euro i anslag för projektet som ska löpa över 4 år. Från Stockholms universitet är det Nanda och jag som medverkar i och koordinerar hela projektet. Och för DSVs del innebär det att vi tilldelas ungefär 650 000 euro och anställer två nya doktorander.

Vilken slags frågor kommer ni att arbeta med?

– Projektet berör olika typer av kriser, till exempel jordbävningar, epidemier, laviner och effekter av klimatförändring i stadsmiljöer. Att väga in hur vi människor förbereder oss för krissituationer, hur vi beter oss och hur olika intressenter interagerar i krissituationer är viktiga komponenter. Vi vill kunna förbereda befolkningen, beslutsfattare och hjälppersonal på olika beteenden i krissituationer. Genom att utveckla simuleringar av beteende i kriser kan konsekvenser av olika policyer och beslut undersökas, och träning av hjälppersonal förbättras, säger Verhagen.

– Vi har en omfattande ansats där vi tar med erfarenheter från samtliga stakeholders, flera olika typer av kriser och flera vetenskapliga discipliner. Det kommer att ge doktoranderna i projektet en mycket stadig grund för att kunna stödja bättre krisberedskap.

Slutligen, Harko – vad ser du själv mest fram emot i det här arbetet?

– Det är mycket jag ser fram emot! Det ska bli kul att jobba med ett stort nätverk med flera nya kollegor i olika länder, och med olika bakgrunder. Jag ser också fram emot att ha en stor grupp doktorander som speglar mångfalden i projektet. Och jag gillar att projektet har en nära koppling till praktiken och olika intressenter, säger Harko Verhagen.

This article is also available in an English version

Text: Åse Karlén